Så låter Orsakullans utmaning för den 14 mars.

Jag blev en gång rädd i ett flygplan på väg från Toulouse i Frankrike till Bryssel där vi skulle mellanlanda. Det blev mycket turbulens i luften, planet skakade och dök ner i luftgropar. Många resenärer var kritvita i ansiktet, jag höll handen med den som satt bredvid mig (ingen pojkvän)… och jag tänkte ”jag flyger ALDRIG mer igen”. Jag var riktigt rejält illamående.

Men… visst har jag flugit många gånger sedan dess.
Människan har en tendens att glömma rätt fort 🙂

En annan gång jag blev riktigt rädd var då en pojkvän för länge sedan tog struptag på mig. När han klämde till och jag tvingades kippa efter luft var jag säker på att jag skulle dö. Det svartnade för ögonen. Efteråt hade jag blånader på halsen och bakom öronen.

Rytmstörningarna som jag hade en gång rätt nyligen, men som försvann med hjälp av ny medicin, gjorde mig också rejält rädd. Följande natt vågade jag inte sova ensam. Jag övernattade hos min syster och fick dagen därpå bra hjälp av läkare som lät ta hjärtfilm och allehanda prover.