Jämfört med hur jag sov de första veckorna efter chocken har jag nu börjat sova rätt bra. Jag tar en tablett melatonin en halvtimme innan jag vill känna mig dåsig. Inga beroendeframkallande sömntabletter för mig, tack.
Såg England förlora mot Uruguay i fotbollens VM-gruppspel i går och lade mig klockan 12. Vaknar nästan alltid sju. Försöker hålla dygnsrytmen.

Ser den här midsommaraftonens morgon och därpå följande timmar som två oskrivna blad i mitt liv. I pappersdagboken skriver jag ner precis allt som händer och där skräder jag inte orden…
De som känner mig vet att jag skrivit dagbok för hand sedan 1976. För mig har skrivandet alltid haft en läkande effekt. Jag vill kunna se tillbaka på allt, hur illa jag mått men också vilka framsteg jag gjort. Utan en dagbok skulle livet, speciellt den här sommaren, kännas som ett enda virrvarr.

Nu ska jag äta frukost och sedan midsommarstäda! Jag lever ibland som en liten rövare då jag är ensam 😀