Smedsgränd

Blandade Lovisavyer

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Isnäs är en by i Lovisa. Den finns i Pernå, som förr var en självständig kommun. Vi var inne här och köpte glass och vatten då vi besökte Sarfsalö kvällstorg i lördags.

Den här baren Tirkku gav lite stämningar som från en gammal Aki Kaurismäki-film.

Men det är bra att sådana här samlingsplatser finns i mindre byar. Du kan köpa smått och gott att äta, träffa bekanta, spela Veikkaus-spel osv.

Boningshuset Rederiet sett från Lovisaviken. I det här huset fanns tullverksamhet för länge sedan. Sedan hade Lovisa stad olika funktioner här, innan huset byggdes om till flervåningshus med ägobostäder.

Smedsgränd som ligger rätt nära mitt hem. Den här vägen tar jag ofta om jag cyklar ner till Lovisaviken. Då far jag liksom åt andra hållet. Här är jag på väg upp för backen mot Degerby Gille, som inte syns på bilden.

Regnar det mycket rinner sanden undan här och det bildas rännor och gropar, så som cyklist får man se upp.

Mildare och lite snöfall

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

Det blev en sväng via en del av gamla stadsdelen i samband med ett arbetsuppdrag i dag. Inte mer än en fem minuters promenad hemifrån. Skönt nu att det bara är minus fem grader. Har kommit mer snö, men inte så fasligt mycket.

Ärligt sagt skulle jag vilja gå i ide den här tiden på året, men… som ni vet… en kämpar på så gott en orkar och kan. November och december är kämpiga, men januari brukar vara värre, kanske för att det ofta är rätt kallt då och kommer snö.

Vi går ändå mot ljusare tider och jag tycker att jag nu vid halvfyratiden på eftermiddagen känner att det är lite ljusare än det var kring jul och nyår, och det ÄR det. I februari börjar det märkas att dagarna åter är längre.

Äldsta byggnaden i staden. Kanske jag har fotat skylten förr? Men inte vintertid såvitt jag vet.
Ha en fin skyltsöndag alla!

Lovisabyggnader, förr och nu

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Eftersom jag är på bokmässan i dag så gott som hela dagen och inte vet hur det blir tid för inlägg ikväll, skriver jag ett på förhand. Vill inte bryta trenden av närmare fyratusen dagar med inlägg i ett sträck 😀 Det bor en liten statistiknörd i mig.

I Eddie Bruces senaste bok ”Lovisa forna byggnader och vyer. 910 foton på det försvunna Lovisa” finns de här bilderna på vår gamla järnvägsstation. Att den revs 1972 var en skandal utan like måste jag få säga.

Fint att de här gamla byggnaderna vid Smedsgränd står kvar.
Det här är troligen en av de mest fotograferade vyerna, åtminstone sommartid, i Lovisa. Då besöker turister Degerby Gilles rusthåll som finns här i närheten, och vandrar kanske sedan med gränden ner mot Lovisaviken.

Den helande naturen

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Tulpanerna har nästan blommat ut här i Drottningstrandens park. Det är ett stenbord och två bänkar som syns i bakgrunden.

Morgonen var kulen idag med bara +8 grader, men sedan kom solen fram och som bäst har vi väl +14! Det känns helt underbart, som sommar fastän jag cyklade med jacka och tröja.

Jag kom på att det alltid är bäst att bege sig ut. Så länge som benen håller, så länge som jag kan cykla och gå. Det här borde jag göra i väder som väder. För om jag sitter ensam hemma blir humöret inte bättre och jag träffar inga andra människor.

Favorit i repris – tror att jag visat de här skyltarna förr, kanske under bostadsmässan för två år sedan? Men de roliga texterna kan gott gå som bonus under Skyltsöndag.

Invid spången finns skyltar med information om vilka djur man kan se här.

Visst var jag ensam också under denna tur, men bara det att komma ut, att känna vinden i håret, dofterna från salta havet, höra fågelkvitter och känna solstrålarnas värme mot kinden – det var ju värt allt!

Jag såg en skäggdopping med ungar och tog några bilder men hade inte teleobjektivet med, så det blev inget att visa här.

Gångbron, Kronobron, har jag visat bilder på ganska många gånger, men det kanske ni står ut med 😀

Och här är jag nästan hemma igen, har ett par hundra meter kvar. Totalt blev det en tur på 2,5 kilometer med cykeln och 2085 steg – för jag leder cykeln ibland. Således ingen hurtig och fartfylld idrottsprestation, men det var inte meningen heller 🙂

Livet, ålderdomen, vanmakten

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Visste inte vilken rubrik jag skulle skriva, men det här blev väl något slags sammandrag av gårdagen.

Livet, för att det är där vi befinner oss varje dag, i nuet.

Ålderdomen. Kollade på Lerin på äldreboendet via SVT Play. Så bra då man kan pausa för att gå och kolla glöden i ugnen, eller gå på toa om så behövs 🙂

Vanmakten… då jag såg nyheterna från Örebro på Sveriges TV4 igår. När jag skriver det här på tisdag kväll var det tio döda och många skadade…
Saknar ord för att skriva vad som rör sig i mitt inre. Man är ju maktlös inför vansinnet och det jag även kallar ondskan. Så många som mår dåligt i dag, och låter det flöda ut över andra, oskyldiga.

Bäst att sluta skriva mer om vad jag känner kring alla galenskaper i världen, för det leder ändå ingen vart.

Jag försöker ta en kort promenad varje dag. Det blir 2000-3000 steg. Nu gör jag det inte för att skriva upp det i Hälsostegen. Jag går bara för att jag kan gå nu, utan ont i knäet 🙏☺

Ingen prestationsångest. Och det är väl en sak som hör ihop med åldrandet. Det infinner sig en större acceptans för att man inte behöver behaga andra, inte visa vad man presterat, inte lägga ut bara glansbilder på Facebook, om man nu råkar ha konto där.

Det här är nog en vy jag visat ofta, men jag går ganska ofta här. Från mitt hem, sneddar över Smedsgränd, går mot Degerbygatan, ofta med K-Market som mål. Och sedan Mariegatan hem.

Är ni trötta på vinter-snö-bilder?

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Ja, då måste ni sluta läsa och titta NU! 😀

Här cyklar jag ner mot Rosenstranden på sommaren. Nu är cykeln i garaget i väntan på vår och jag promenerar med icebugs.

Här är jag på väg hemifrån mot syrran som bor en halv kilometer bort.
Uppgift tillsammans: gräva fram bilen som står parkerad på gata där plogbil kör förbi rätt ofta.
Mission completed, 45 minuter senare.

Efter det, köra bilen några varv runt stan.
Kolla läget hos mamma. Skotta upp en av två portingångar där.
30 minuter snöarbete till. Musklerna tackar 😀

Tillsvidare går allt det här helt bra. Jag är tämligen frisk nu, alltså flunsan besegrad antar jag.
Mitt knä håller för snöarbete.
Efter denna vardagsmotion åkte jag hem. Där väntade jobbet med att bära in ved från källaren. Klarade även det 💪

Så visst! De som sade i somras till mig, ”vänta bara då vintern kommer…” då jag var lyrisk över flytten till gamla trähuset, kan ju läsa detta nu och se mig skriva.

”Tillsvidare allt väl, jag har bott i gamla hus förr, jag vet att det kräver ganska hårt arbete ibland. Jag sover under duntäcken och har tillsvidare inte frusit en enda natt. Jag tycker om att elda, tillsvidare 😀 Någon gång på våren övergår boendet till ett annat slags njutning. Men man kan njuta av att bo så här också. Om man är beredd på omständigheterna och inte kräver att det ska vara +22 grader inne och bekvämt på många andra sätt”.

Hoppa på tåget, höstens nyanser

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Hos lokföraren Åke är temat i dag tacksamt. Höstens nyanser finns omkring mig i högsta grad. Utmaningar ska inte alltid vara enkla, då är de ju inga utmaningar. Men ibland har varken orken eller tiden funnits för att fixa de bilder som behövs. Den här veckan är jag ändå mer än gärna med!

Då det här är en vardagsblogg kommer det bilder från min osminkade vardag. Helt ordagrant är det också så att jag väldigt sällan sminkar mig numera. På sin höjd använder jag ibland läppstift och mascara, men inte nu då förkylningen gör att det rinner från ögon och näsa mest hela tiden.

På bilden syns rester av tomatplantor. Du med bra syn kan hitta några gröna tomater på bioavfalls-lasset, till och med en röd syns. Jag kämpade på, med grannar och vänner, för att använda alla, men vi lyckades inte till hundra procent.

Den tolfte oktober såg Smedsgränd ut så här i solens sken. Det finns en del kullerstensbelagda små gator och gränder i Lovisa. Jag tycker mycket om dem.

Parken utanför mitt hem, som inte syns på bilden men som ligger till höger, är full av prasslande höstlöv.

Idag ska vi föra ljung till gravarna, gäller att passa på när det är fint väder. Det är höstgöra och höstnyanser det också.

En gränd i Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

En del av Smedsgränd, som ligger bara 50-60 meter från huset där jag bor.
Det här är ett förhandsinställt inlägg, eftersom jag idag tidigt på morgonen åkte iväg på tidningens läsarresa till Kroatien och Montenegro.

Hoppas kunna blogga därifrån senare ikväll, eller imorgon. Men jag gör som vanligt förhandsinställda inlägg med bilder som jag tagit tidigare – om det skulle vara så att tekniken inte funkade där borta 🙂

Ge mig styrka att knega vidare

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Den här fyrklövern hittade grannen Pia en dag när vi satt i trädgården. Tidigare i somras letade vi också, så att de som såg oss måtte ha undrat varför vi stod på alla fyra i gräset. Hade vi tappat något?

Nu hoppas jag att den här lilla gröna saken kan bringa mig lite tur, eller åtminstone styrka och sinnesfrid. Den här dagen har varit jobbig på många sätt. Jag vet inte varifrån jag gång på gång uppbådar styrka att knega vidare, men tillsvidare har det gått.

Jag har stort rättvisepatos. Jag har också lärt mig, och försöker leva enligt devisen att såsom man själv vill bli behandlad ska man behandla andra. Alltid lyckas jag inte till 100 procent med det, men jag försöker vara vänlig och empatisk. Att sedan andra inte alltid beter sig vänligt mot mig kan jag ju inte direkt påverka.

Och så något betydligt trevligare att visa och skriva om. Den här miljön ligger mindre än hundra meter från mitt hem. Smedsgränd, en av de äldsta i Lovisa. Den här vägen cyklar jag ofta då jag ska till Rosenparken och Lovisaviken. Där på sandplanen ligger nu baracker för skoleleverna från Generalshagens skola. Den renoveras och därför är eleverna tillfälligt inhysta i barackerna.

Smedsgränd, Lovisa

~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

Egentligen kunde det här funka som ett vykort, tycker jag. Jag har tagit bilden med teleobjektivet för några dagar sedan.

Värmeböljan håller i sig. Man orkar inte göra så mycket.
Fast okay, det finns folk som kutar maraton i värmen och verkar älska det, men till det gänget hör inte jag 😀

Här hemma går fläkten i ett. Jag flyttar den från plats till plats, beroende på var jag sitter.

Ute har det tack och lov blåst en hel del, så man kan finna svalka.