
Jag hade ett jobb i de här trakterna och passade på att andas i frisk havsluft.
Då jag bott hela mitt liv nära havet skulle jag ha svårt att bo nånstans där havet inte finns. Insjöar i all ära, men… 🙄😄
Så gott som alla foton jag tar i dag behöver jag ”räta upp horisonten” på. Tack Antonia, du lärde mig använda de verktygen i Photoshop. Jag gör det ofta nuförtiden. Super-räta blir de inte alltid, men bättre än de var från början 🤣

Jag serverar en kliché, en gång till: om morgondagen vet vi inget.
Bara det att jag åter har börjat känna allt möjligt! Upplever känslor som legat begravda några år.
Skit detsamma om jag är ensam om att känna det här, huvudsaken är ATT jag har känslor kvar ❤