Alla har vi varit barn

Det här är en av bilderna jag hittade i lådan med gamla fotografier. Den där frisyren gillar jag än i dag :-)
Det här är en av bilderna jag hittade i lådan med gamla fotografier. Den där frisyren gillar jag än i dag 🙂

Undrar vad jag satt och tänkte här? Jag har i alla fall fyllt sju år, det står 9.7.69 bak på fotografiet. Jag sitter i vår träbåt ”Puck”. Vi är på Lovisaviken antagligen på väg till eller från Tågholmen eller Dunkahäll, som är två öar i vår innerskärgård.

Mina föräldrar tänkte i alla fall på säkerheten, de här ”räddningsdynorna” var vanliga på 1960-1970-talet.

Bilden får mig att tänka på allt möjligt, bland annat att vi alla någon gång varit barn. Vi har haft våra drömmar, en del av dem slog kanske in, andra inte.

Jag minns att jag någon gång, uppmuntrad av mammas faster som jobbade på bokhandeln, sa att jag skulle bli författare. Och det blev jag faktiskt också en dag.

Så vi ska inte ge upp de drömmar vi hade som barn 🙂

Nu finns min tredje bok, Skuggor av svek, också i den marina shoppen vid Skeppsbron. Men tänk att det snart är ett år sedan den kom ut! Tiden rusar.
Nu finns min tredje bok, Skuggor av svek, också i den marina shoppen vid Skeppsbron. Men tänk att det snart är ett år sedan den kom ut! Tiden rusar.