Förra säsongen var tung, då Lovisa Tor spelade i högsta serien – det som i Finland kallas innebandyligan.
Vi förlorade och förlorade och förlorade igen. I början av säsongen med stora siffror, men sedan blev vi lite bättre och vann till och med någon match då och då.
Men vi trillade ur ligan och spelar säsongen 2014-2015 i division ett.
I dag var det säsongsöppning på bortaplan mot Blackbirds från Kervo. Laget har ingen egen tillräckligt bra hemmahall så matchen spelades i Nickby i Sibbo.
Efter åtta minuter ledde Tor 3-0, men sedan blev det det där ”gamla vanliga” – nervkittlande och spännande. En dryg minut före fulltid var ställningen 6-6… tills kaptenen i laget, Peik Salminen, gjorde det förlösande segermålet 6-7.
Ni som följt min blogg vet att jag i somras inte mådde så bra. Då tänkte jag att inte ens innebandyn kan få mig att känna livsglädje.
Men nu är vi här – jag har på något sätt lyckats ta mig upp på banan igen. Och det var HÄRLIGT att se Tor vinna, och underbart att känna den gemenskap som finns mellan fansen ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 
Stor GRATTIS till den efterlängtade vinsten – dessutom med handbollssiffror. Kul att du följer laget och lika kul att du är på banan igen!
I innebandy blir det ganska lätt siffror som rör sig allt från 2-0 till 15-3 🙂
Ja, och i handboll rör sig väl siffrorna oftast kring minst 20 mål. I innebandy är det sällsynt att man på elitnivå gör mer än femton per match. Mycket sällan slutar innebandymatcher 0-0 men det har garanterat hänt nån gång 🙂
Grattis! Det kan vara svårt att glädjas åt något när man inte mår bra. Fint att du kan få lite positiv energi av lagets framgång. Hoppas att du har fortsatt ” medflyt”. Jag har aldrig sett innebandy live. Är det svårt att hänga med som åskådare?
Det låter som ett bra beslut att gå på målarkurs. Det kommer säkert att bli givande.
Hustrun har nyss avslutat 3 års konstkurs på folkhögskola estetisk linje.
Dina frågor:
Vi har rest flera gånger till Italien de senaste åren. Man lär sig en del av språket under vistelsen där men vi känner att det skulle var kul att kunna lite mer. Det är anledningen till av vi båda nu går nybörjarkurs i italienska.
Det är kul att kunna språk och studierna stimulerar ju hjärnan. Själv läste jag spanska i tre år vid medborgarinstitut, men borde börja tala det med nån för att friska upp kunskaperna.
Att följa med innebandy live är inte särskilt svårt, men det kanske jag säger för att jag gjort det i femton år. Spelet är fysiskt och snabbt på elitnivå, det kan komma fem mål på tre minuter om det vill sig 🙂
Carita, nog för att jag blir överlyckig att TOR vann! Du vet ju att jag följer dom med glädje och spänning.
MEN det allra roligaste var att du kände glädje över matchen!
DU SER- det kommer att bli bättre och lättare!
En dag i taget!
kram
På något sätt känns det nästan konstigt att se tillbaka på sig själv och på sorgen som överskuggade allt. Besvikelsen, känslan av att jag inte dög, alla frågor som än i denna dag inte fått svar och kanske aldrig får det.
Men jag trodde hela tiden på det du sa, och jag försökte suga i mig alla tröstens ord av släkt, vänner o bekanta. Ibland lyckades jag, ibland inte.
Men även om vardagen inte är en dans på rosor nu heller och jag fortfarande känner mig ledsen över att det gick som det gick, så verkar det som om tron på framtiden segrar trots allt.
STOR kram till dig och tack för att du peppat så mycket! ❤
Underbart att höra att du ser guldkanter igen!
Visst – jag ser dem då och då. Hur svårt det än var att tro det för fyra månader sedan.
Kram ❤