Bilder från det här hemmet har jag visat förr. Men jag tröttnar aldrig på att besöka Olgas och Markkus hem vid Konungsdammen. Stämningen är alltid gemytlig och man känner sig varmt välkommen.
Konungsdammen hade öppet också den här helgen fastän de andra julhemmen hade stängt.
Nästa helg, den 13-14 december,
har åter alla sju julhem i Lovisa öppet klockan 10-17.
Massor av julprydnader finns till salu i en stor bod på gården.
Med lite snö och eftermiddagsskymning hade bilderna måhända blivit mer stämningsfulla. Men att fotografera i mörker är inte det lättaste, och har vi ingen snö så har vi ingen snö 🙂
Dekoration vid ingången till boden.Kransar, ljus och andra dekorationer som gör julen fin på ett gammaldags sätt.En stämningsfull hörna i gårdsboden.Det är alltid vackert dekorerat också ute på gården vid Konungsdammen.Levande ljus, amaryllis och ett vackert piano.Julgransdekorationer.
I förgrunden en kaka med smak av dadel, apelsin och choklad.Familjen har lagt ner stor möda på att skapa stämning med blomsterarrangemang och levande ljus.
Stämningsfull lampett med levande ljus.Och fastän det här kanske är så långt från julstämningen man kan komma, så bara älskar jag Olgas och Markkus ”djungelveranda” 🙂Ett litet fönster på verandan, som ger insikt i husets hall.Fina små lyktor finns överallt.
På Hufvudstadsbladets 150-års fest blev vi emottagna av KSF Medias vd Barbro Teir och chefredaktören Jens Berg. Det kändes nästan som på självständighetsdagens slottsbal, fastän jag aldrig varit där.
Väldigt god mat med varierande sallader och mört kött. Här har jag ju redan hunnit äta upp en del.
Någon efterlyste bild på mig och min stass, men tyvärr kan jag inte sätta ut den eftersom jag fotograferades tillsammans med andra. De som var med på de här fotona ville inte att bilden på dem skulle läggas ut. Lite tråkigt, men jag respekterar förstås.
Monica Nylund från Esbo vann jubileumsbilen som lottades ut.Författaren Kjell Westö samtalar med två damer.Statsminister Alexanders Stubb samtalar med konferencieren Nicke Lignell.
Synd att strålkastarna var så starka och belysningen annars dämpad, de blev ju att se ut som spöken…
Min fina nya supportermössa invigdes i dag med bra resultat, seger 10-6!
En sådan helg det varit! Hufvudstadsbladet 150 år i går på Finlandiahuset.
Finlands självständighetsdag i dag sjätte december.
Vanligtvis har jag firat med skumpa och slottsbal hemma i soffan men i dag firade jag med Lovisa Tor som vann på bortaplan mot SBS Masku med siffrorna 6-10.
Tackar också min vän Pirjo för den fina supportermössan ❤
Det blev lite svettigt att ha den på huvet halva dagen men det var mödan värt!
Måste för övrigt följa upp grejen om att vårt supportergäng blev anmälda till innebandyförbundet för att vi ”haft för mycket oljud”. Vi applåderar taktfast, vi skriker, vi har trummor och en brandsirén. Men att någon kallar oss ”terrorister” kändes på gränsen till tragikomiskt. Så här har vi hållit på i många år. Det kallas supporterkultur. Ingen var berusad, ingen betedde sig illa. Vi hade bara kul och hejade på vårt lag.
Kanske Maskus anhängare bara är ovana. Kanske de aldrig sett en elitseriematch i vare sig innebandy, fotboll eller hockey?
För jämfört med The Black Army i Stockholm är vi som en liten fis i Sahara…
Nu är jag både trött och lycklig…
… så nya bilder kommer ut i morgon! Också från ett julhem.
God morgon! Är lite trött efter gårdagens fest men jätterolig var den! Många glada återseenden med kolleger från andra tidningar som man inte sett på många år. Mycket skratt, god mat och dryck, fin underhållning – allt gratis. Tack Hufvudstadsbladet! Den här festen glömmer vi aldrig ❤
Men nu hinner jag bara bjuda på en bild från festen eftersom jag snart ska sätta mig på bussen som för mig till Åbo. Där möter Lovisa Tors innebandyherrar SBS Masku.
Hörs ikväll igen!
Utsikten från arbetsrummets fönster. Det syns inte på bilden men vi har yrsnö .I mitten på bilden före detta försvarsministern Stefan Wallin i samspråk med dagens försvarsminister Carl Haglund.
Dresscode – mörk kostym för herrarna. Lär betyda att damerna ska ha lång klänning eller en som åtminstone når ner över knäna.
Hade jag tvingats skaffa långklänning hade jag skippat festen. Är lite anti mot dresskoder, men okay… Hufvudstadsbladet firar sina 150 år bara en gång.
Det är alltså fest i kväll på Finlandiahuset i Helsingfors för 600 personer. Läsare, annonsörer, ministrar, reportrar – alla i en salig röra.
Kanske ingen skulle ha lagt märke till om jag hade smugit mig in i den fina Borgåbladetjackan. Men det stannade trots allt bara vid en tanke. I kväll är det päls och svart spetsklänning som gäller. Hoppas bara att inga pälsmotståndare står och väntar på mig med sprayflaskan i högsta hugg. Så jag inte ens hinner säga att det är en fuskpäls jag bär.
Fin jacka av gamla tidningsurklipp borde väl platsa på en tidningsfest?
Spectre heter den nya filmen som har premiär 6.11.2015.
… till Svenska dagen 2015.
Alltså nej… eller jo… det också 🙂 Men den sjätte november 2015 får vi se den nyaste Bond-filmen Spectre och den fjärde med Daniel Craig i huvudrollen ❤
Höll på att missa det här – bra att man har en nyfunnen vän out there som vet vad jag är intresserad av. Utan hans tips hade jag svävat i total okunskap om att detta hänt. Hur pinsamt hade det inte varit om jag, som påstår att jag kan allt om Bond, skulle ha gått till jobbet i morgon och inte haft en aning om vad den nya filmen heter… aaargh!
Inspirerad av Antonia som visar en del kvällsbilder på sin blogg vill jag göra något liknande. Hade bara mobilen med mig men tyckte bilderna blev hyfsade.
Här finns Maria Drockilas ljusbod.
I gamla posthuset finns Maria Drockilas ljusbod. Köpte några gåvor här och ett rätt värdefullt reflex. Men tyckte det var fint och ser det som en skyddsängel för mig själv i vintermörkret. För det finns ju inget värre för en bilist en människor i mörka kläder utan reflexer… Damen på bilden, ser ni henne gå på övergångsstället?
Ja kära läsare, nu kanske jag chockerar en del av er.
Men för att citera Adrian: ”Låt det bära eller brista – de som gillar din blogg stannar kvar och läser den – de som blir chockade av din konst kanske sticker – men du får garanterat nya läsare också” 😉
Resultatet av dagens konstkurs.
Titta nu vad jag målat! Adrian är förtjust, fastän han egentligen inte alltid förstår att jag vurmar för Daniel Craig som Bond.
Jag skulle måla Bond-loggan och lite svart och rött däromkring. Men plötsligt såg jag en arm och sedan blev det ett bröst och så blev det ett bröst till.
Bond har alltid gillat kvinnor och nu blev det nakna kvinnor.
Sedan började kvinnorna dansa och fick bastkjolar.
Den här tavlan ska jag måla klar nästa tisdag och sedan tror jag att jag sätter upp den på väggen här hemma – så att Adrian har något att titta på då jag dreglar över Craig 🙂
Tack Benita för den fina gåvan och för en trevlig kväll i lördags!
Stinky tar till schappen med alla sina flaskor. Bättre fly än illa fäkta.
Tänk om det finns några andra törstiga i närheten – hur ska man då få ha sina flaskor i fred?
Den här gåvan påminner mig om att jag har många vänner. Jag känner tacksamhet för det och är glad för att så många fortfarande frågar hur jag mår.
I dag är det sju månader sedan jag fick veta att min man hade träffat en annan kvinna. Och ingenting blev som förr i mitt lilla liv.
Det finns alltså datum jag säkert inte glömmer på länge. Första maj är ett av dem.
Men samtidigt försöker jag varje dag tänka att livet går vidare och att det finns nya datum som jag kommer att minnas av andra orsaker. Den 16 november kan vara ett av dem 🙂
Här ska det dock skyndas långsamt. Jag försöker leva i nuet.
I lördags träffade jag en man som hade mist sin hustru för en månad sedan. Jag gav honom en kram, vi konstaterade att sorgen kräver sin tid och att vi måste genom alla stadier av den. Att också han kom ihåg min förlust och tyckte vi hade något gemensamt kändes ända in i hjärteroten. Att så många minns tiden då jag och ex-maken var ett par, att de lever med i sorgeprocessen skilsmässan innebär för mig – det betyder ju att vi hade något värdefullt tillsammans.
Något som berörde massor av människor, inte bara våra närmaste vänner utan alla som vi kände ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 