Månad: oktober 2016

Skyltsöndag, den 9 oktober 2016

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Otroligt så fort tiden går! Snart är det jul, sedan påsk och så säger vi glad midsommar igen. Jag vet, det här är en sliten vits hos mig, men jag har ganska billiga nöjen 🙂

Skyltsöndag alltså! BP förvaltar och hos henne finns länkar till andra skyltare. Det här är en kul grej som jag hållit på med rätt länge nu. Den stressar på inget sätt – skyltar, planscher, tavlor, texter… de finns överallt!

På väg till innebandymatchen i Villmanstrand i början av oktober tog vi en paus i Utti. Där fanns den här skylten.
På väg till innebandymatchen i Villmanstrand i början av oktober tog vi en paus i Utti i närheten av Kouvola. Där fanns den här skylten.
Och tittar ni noga efter på den stora skylten ser ni den här bilden.
Och tittar ni noga efter på den stora skylten ser ni den här bilden.

Jag har själv hoppat fallskärm (tandemhopp) precis här på Utti. Har en video från hoppet – ja, ni vet, ett sådant där VHS-band. Nu borde jag få den överförd till digital form så jag kan visa den åt eventuella intresserade personer. För här hemma har jag INTE längre en videobandspelare…

 

Attityden är avgörande

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Ett klipp ur en veckotidning.
Ett klipp ur en veckotidning.

Läste en artikel om Happy Heart-metoden i dag.
Äh, sådant där bullshit och humbug, hör jag någon säga.
Må så vara, men om det funkar på mig och är gratis så mår väl ingen skeptiker dåligt av det?

Sanna Ehdin har skrivit boken ”Nya Sluta kämpa – börja leva”. Jag har inte läst den och tror inte jag kommer att göra det heller.
Jag vet att det här funkar ändå. Det vi tror på blir vår verklighet. Vi kan välja vilken inställning vi har till livet.

Sanna säger också i intervjun i tidningen Året Rund att hon är trött på konsumtionssamhället. Hon har gett bort 2/3 av sina ägodelar och har inget fast boende. Jag håller också på att sortera bort saker som bara tar energi.

Jag har sagt upp mig – trots att frilanstillvaron är allt annat än säker. Jag har följt mitt hjärtas röst.

Det här betyder inte att livet är enkelt eller att alla val är lätta att göra. Jag tvivlar också, har dåligt självförtroende, längtar efter någon som vill hålla min hand, ge mig en kram. Undrar om riktig kärlek finns. Det där förhållandet som är fyllt av äkta kommunikation, mycket skratt och humor, men som också tillåter sorgligare nyanser och helande gråt.

Jag har bestämt mig för att vägen dit, mot svaren jag väntar på, blir spännande och bra om jag så vill. Min attityd är avgörande.

Marknad i stan

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… men jag tog inga bilder i vimlet – eller jo, jag intervjuade några försäljare, men de bilderna landar senare i lokaltidningen Nya Östis.

Däremot tog jag en bild av ”trafikkaoset” i vår lilla stad. Sällan det ser ut så här 🙂

Kö in till staden och kyrkans parkering proppfull.
Kö in till staden och kyrkans parkering proppfull.

Sedan tror jag att de som eventuellt såg mig när jag försökte fotografera rönnbärsklasar i en park intill undrade vad jag höll på med… Det var sannerligen inte lätt att i höststormen (vi hade soligt med mycket blåsigt i dag) få bären att fastna på bilden. Hade manuell fokus och grenarna svajade hit och dit, men EN bild blev det 🙂

En svajande klase.
En svajande klase.

Växter är som människor

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Många växter kräver omsorg, tid och tålamod.
Många växter kräver omsorg, tid och tålamod.

Varken växter eller möbler har ännu hittat sina slutliga platser i mitt nya hem. Men det gör inget. Jag tänker att det är som med livet i stort sett.

Växter behöver tid och omsorg.
Tid och omsorg behöver människor och förhållanden också, vare sig det handlar om vänskap eller kärlek.

Växten längst till vänster skulle enligt en dåtida trädgårdsmästare växa i rasande takt. Men min uppfattning om ”rasande takt” var väldigt olik hans. Krukväxten är flera år gammal, den lever och mår bra, men invaderat bostaden? – det har den inte gjort.

Växten i korgkrukorna köpte jag däremot för några år sedan från Ikea. Den har inte ens planterats om sedan dess. Men den mår bra! Växter är som människor, de har väldigt olika behov.

Porslinsblomman, som står i en gammal potatiskorg längst bak, är mycket gammal. Jag har ärvt den av en släkting som gick bort för länge sedan. Den har klippts ner en gång och sedan kommit igen och blommat för fullt. Nu har den inte blommat på över ett år, men jag litar på att den kommer igen.

Det är lite med livet som med växterna, tänker jag. Alla behöver vi omsorg, någon som pratar med oss, lyssnar, rör vid oss, ger oss näring.

Vacker vägg, del 51

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

… eller två väggar på en gång eftersom de omgärdar samma stora byggplats i Helsingfors centrum. Amos Rex, ett stort konstmuseum ska byggas här.

Det lär ska vara Leendets dag i dag. Det tycks inte mannen på bilden ha förstått 🙂

Platsen där ett konstmuseum byggs bör ju vara omgärdad av konst.
Platsen där ett konstmuseum byggs bör ju vara omgärdad av konst.

Själv har jag av förekommen anledning skrattat rätt mycket de senaste kvällarna. Det är klart att det känns mycket bättre att fnissa än att gråta.
Men gråta bör man förstås också göra – då det känns så. Det är viktigt att alla känslor kommer ut.

Den här bilden visar hur innergården ska se ut i framtiden. det nya konstmuseet ska ligga under marken om jag förstått allt rätt.
Den här bilden visar hur innergården ska se ut i framtiden. det nya konstmuseet ska ligga under marken om jag förstått allt rätt.

Favorit i repris

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer

De målade mattorna som vi har på flera trottoarer i Lovisa. Här utanför busstationen.

Trasmatta på trottoaren utanför busstationen.
Trasmatta på trottoaren utanför busstationen.

Och innan jag åkte till Helsingfors i går satt jag i solskenet på bänken och njöt i väntan på bussen. Så mycket är fortfarande grönt fastän vi kommit en bit in i oktober.

Tranbrunnsparken mittemot busstationen. I bakgrunden Lovisa gymnasium.
Tranbrunnsparken mittemot busstationen. I bakgrunden till vänster Lovisa gymnasium.
Parken och fortfarande gymnasiet i bakgrunden och längst till vänster idrottshallen.
Parken och fortfarande gymnasiet i bakgrunden och längst till vänster idrottshallen.

Egentligen är det bara björkarna (som inte syns på min bild) som fått gula löv eller nästan tappat alla. Många träd är fortfarande rätt gröna, och då talar jag förstås inte om barrträd 😀

Skjuta bilder från höften…

~ Carita Liljendahl ~ 21 kommentarer

… såsom min bloggkompis Antonia gör ibland … det försökte jag mig på i dag i gatuvimlet i Helsingfors. Jag har lite svårt för att göra det i Lovisa, här känner många mig och skulle nog undra vad jag smygfotograferar 🙂
Det var lättare sagt och försökt än gjort… blev många bilder av himlen och lampkonstruktioner 🙂 Närmare än så här kom jag inte, så jag får nog lov att öva lite mer.

Det blev vad det blev, en ståtlig byggnad? Systembolaget finns där i alla fall, finska Alko :-)
Det blev vad det blev, en ståtlig byggnad? Systembolaget finns där i alla fall, finska Alko 🙂

En annan ståtlig byggnad fångade jag också på vägen, och senare ska jag visa ett par vackra väggar.

Ser det inte lite ut som om jag befann mig i St Petersburg? Men Helsingfors är det.
Ser det inte lite ut som om jag befann mig i St Petersburg? Men Helsingfors är det.

Helsinki here I come

~ Carita Liljendahl ~ 15 kommentarer
Det är inte hit till Fiskehamnen jag ska i dag, men i Helsingfors byggs det massor just nu.
Det är inte hit till Fiskehamnen jag ska i dag, men i Helsingfors byggs det massor just nu.

Har en intervju i Helsingfors i dag. Alltid lika roligt att åka dit, fastän jag inte skulle vilja bo där.
Den här bilden tog jag i våras i Fiskehamnen där det sedan dess byggts mycket till. Överlag byggs det massor i vår huvudstad just nu.
Det talas mycket om att det är dåliga tider, men det oaktat finns det pengar att bygga. Och att man bygger både bostäder och affärscenter, kontor, nya vägar och hela faderullan måste ju betyda att framtidstro finns?

Glömt bort att dejta…

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

… ja, det har jag faktiskt gjort. Har inte på länge varit inne och kollat på de två sidor där jag varit med. I en av dem tog medlemskapet slut för nån vecka sedan, antar jag – men vem bryr sig? 🙂

Ett utsiktstorn i Vivamo i Lojo med en Bibel som tak.
Ett utsiktstorn i Vivamo i Lojo med en Bibel som tak.

Bilden får åter funka som symbol åt mina tankar. För det här med dejtande känns inte viktigt mer. Hittar jag någon ny kärlek så hittar jag, men just nu orkar jag inte leta.

vivamo_utsiktstorn_2
Klättrade aldrig upp i tornet men fint är det!

Tycker ni det verkar oroväckande? Att jag helst sätter min tid på jobb och sedan gillar att vara hemma och pyssla i bostaden 🙂 Jag har inte ens gett mig tid att gå ut på krogen. Vänner träffar jag på andra sätt och mitt jobb är just nu så stimulerande att det också ger stort innehåll i livet.

I dag har jag en intervju i Strömfors, en och en halv mil från Lovisa. I morgon åker jag på en intervju till Helsingfors.