Månad: januari 2020

Årets andra dag

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Har varit ganska arbetsdryg men ändå på ett positivt sätt. Nya Östis kommer ut först i morgon fredag, på grund av nyårshelgen – annars om torsdagar.

Att förbereda redaktionsmötet och kläcka idéer till artiklar är en av många arbetsuppgifter. Ibland får jag idéer från andra tidningar, och i kväll ska jag läsa Kyrkpressens jubileumsnummer. Det är en bra tidning och jag tog en prenumeration på den efter att församlingen i Lovisa slutade skicka ut den gratis till sina medlemmar. Alla kämpar ju med sin ekonomi, såväl församlingar som små tidningar.

En snyggt layad tidning och det finns för det mesta mycket att läsa i den också.

I kväll ska jag fortsätta pussla. Jag har inte kommit så långt eftersom arbetet där tillsvidare handlat om sortering av bitar. Men rogivande och kul är det!

Många askar för sortering behövs.

Veckans ord – STUKA

~ Carita Liljendahl ~ 39 kommentarer

Nu ska jag åter vara med i Mrs Susannes ordutmaning! Nog för att jag fick tänka till rejält innan jag visste hur jag skulle beskriva ordet stuka. Men så hittade jag så här många synonymer, och då valde jag deformera av dem.
Det är inte jag som deformerat ljusen, dessutom tycker jag att de är vackra då de automatiskt får sådan här form. Så i mina ögon är de inte deformerade, men nåt slags bild ville jag få med 😀

Det första jag kommer att tänka på då jag hör ordet stuka är att stuka vristen eller någon annan kroppsdel. Det vill säga att man skadar sig, och det hoppas jag att jag inte behöver vara med om.

Nästa veckas ord verkar redan lite lättare – men egentligen ska ju inte utmaningar vara allt för lätta 🙂 Jag hängde tidigare länge med i Veckans ord, fick nya bloggvänner den vägen och fick se en massa fina ordtolkningar.

Därför vill jag vara med igen!

Månadsbilden, januari 2020

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Vem har gått och åkt här? Det här är januari månads bild i kalendern jag fick i julklapp av min syster.

Muminfamiljen har snö där den bor. Eller också har den åkt till Lappland 😀
Här i södra Finland har vi ingen snö, men mig stör det inte. I dag regnar det inte heller.

Nyfikenheten verkar vara stor hos Mumintrollet, såsom den ska vara inför ett nytt år. Ett nytt år är som ett tjockt häfte med 365 sidor, alla blanka och oskrivna.

Jag avger inga offentliga nyårslöften. En del tysta tankar har jag för mig själv. De handlar om hur jag ska få ork i vardagen. Det där med att lära sig säga nej och att delegera uppgifter hör hit.

Jag ska försöka att inte oroa mig över sådana saker som jag inte kan påverka, och istället tänka ”saker och ting ordnar sig om jag släpper dem”.