Månad: november 2023

Favoritklädesplagg och kaffe

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Dagens fråga på WordPress – Vilka är dina två favoritklädesplagg?
Svar utan tvekan: Leggings och tunika. Har flera så kallade klänningsblusar som går ner över baken och ibland även ner över höfterna.

Använder också ofta stickad tröja såhär vintertid.

Blir inga foton på kläderna nu, och inte har jag mycket annat att komma med heller, då jag åter glömde fota när jag var ute i dag. Tiden gick till att hjälpa mamma. Handla mat, skotta snö, ta in ved, ge fåglarna mat på hennes gård.

Det får bli bilder från arkivet istället. I somras arrangerades en utställning med bilder av kaffekoppar på Art Gallery Loviisa.

Då ställer jag i min tur frågan. Gillar du kaffe? Ska det vara svart eller med mjölk? Grädde, sockerbitar? Espresso, latte, nåt annat?
Mitt svar är att jag tycker om kaffe men min mage tål inte så mycket av den varan. Då jag dricker kaffe och njuter av det ska det vara helt svart och utan socker. Kaffe är kaffe! 😀

Snön lär ligga kvar ett bra tag till

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det kan se ut som att vi har massor med snö. Men det vi har är snöhögar 😄 Såsom under tidigare år, det hinns inte med att forslas bort. Kommer det 15 cm snö en dag och 5 cm en annan dag ska det plogas och högarna blir fort stora.

Ifjol blev den snö som kom i november kvar. Jag tror det går så nu också, eftersom det ska vara minusgrader alla dagar den närmaste veckan.

Den snö som låg på lånebilen i dag då jag skulle iväg och skjutsa mamma var lätt att putsa bort. Den var inte våt och tung och den hade isolerat bilen så pass att fönstren inte var isiga – yes! Och nu har jag inte bilbekymret mer, jag höll den bara ett dygn.

Det är fint att vi nu har snö då julhemmen åter öppnar sina dörrar instundande helg. Julmarknader ordnas nu alla veckoslut på olika håll i Lovisanejden, det blir julöppning på torget på lördag och ja – det händer så mycket att jag inte kommer att hinna vara överallt där jag skulle vilja vara. Men stämningsfullt tror jag att det blir och jag ska ta många foton så att jag får ihop till en fin julkalender här på bloggen mellan första och tjugofjärde december 🎅❤

Det blev en spännande stråle från den starka lampan i korsningen av Östra Tullgatan och Alexandersgatan. Men här ser vi snöläget lite bättre. Vi har inte massor av snö, men som sagt – snöhögar har vi 🙂

Glömde fota snöhögarna

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Det gick till kvällskvisten innan jag hann skriva något. Brukar göra förhandsinställda inlägg för måndag och tisdag, vis av erfarenheten att jag har mycket jobb från morgon till kväll de dagarna. I dag synnerligen mycket administrativt med ärenden till Posten och frågor kring en faktura, och utöver det sedvanlig mejltrafik och planering av kommande tidning genom kontakt med ett tiotal skribenter.

Skulle fotografera snöhögarna där ute men glömde 🙄 Jag fick en lånebil i dag och ska ha den ett dygn så att jag kan skjutsa mamma till och från pensionärsmötet imorgon. Få se om jag vaknar till en insnöad bil som kräver spadar och borstar.

Det får nu duga med ett foto från min balkong där jag nästan varje dag tänder små ljus. Då jag inte har några andra gardiner än tunna av spets kan jag njuta av lågornas sken genom fönstret.

Avkoppling om kvällarna då och då får jag när jag bygger vidare på mitt imperium 😂 Jewels of Rome, ett kul spel på datorn. Jag kallar det ”tömma-hjärnan-spelet”.

bsh

Lite mer grönska för en glad måndag, del 2

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Jag är glad för mitt köksfönster då jag kommit på idén att sätta glasflaskor och andra glasprylar där. Tar skott från olika växter och låter dem rota sig i burkarna och flaskorna. Gillar också speglingen i denna bild. Där syns en del av tv:n och soffan i rummet intill.

Det gäller att se det vackra i vardagen och att vara tacksam för att vi ändå har det bra. På det sättet kommer jag dag efter dag genom vintermörkret och kylan. I morse var jag glad för att jag inte behövde skrapa rutorna på en bil och bege mig iväg i fjorton graders kyla. Jag har förmånen att få jobba hemifrån. Lite ensamt är det förstås ibland, men med åren har jag blivit van och jag tycker om mitt jobb. Slitsamt från och till, men vilket jobb är inte det? Och då jag tänker på allt tack vi får och hur omtyckt Nya Östis är, då orkar jag också vidare.

Ikväll har vi ”Jul med Ernst” klockan 21 finländsk tid på Sveriges TV4. DET är måndagsglädje det ❤

Glad måndag, 27-11-2023

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Hade inga andra bilder på lager än denna, men nu i mörkaste november med stränga minusgrader och snö vill jag återkalla minnet från en promenad i en skog den 21 maj. Våren var sen och det var inte så lätt att hitta liljekonvaljer, den absoluta favoritblomman. Men en nästan färdig sådan hittade jag.

Längtar också du till våren och ljusare, varmare dagar?

Skyltsöndag och vintrig solnedgång

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Nu är jag hungrig, men mat från Subway blir det inte. Skylten är fotograferad i höstas under en innebandyresa. Här hemma ska jag göra nachos med köttfärs, creme fraiche + salsa och riven ost. En av mina favoriträtter.

Här går solen ner över åkrarna i Räfsby. Det är mörkt redan före klockan fyra på eftermiddagen. Minus tolv grader kallt.

Jobbade några timmar i morse med olika texter. Efter att maten är klar ska jag gotta mig åt mina vänners bloggar en stund.

Skyltsöndag är en en alltid lika rolig utmaning som förvaltas av bloggvännen BP.

Minus 12 grader, uppfriskande promenad

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Det ser ut som om vi skulle ha fått mycket snö. Men det som kom för några dagar sedan var kanske 10-20 centimeter och det ser sedan ut så här då vägarna har plogats men ingen har hunnit få bort högarna som upptar många P-platser längs gatorna.

Minus tolv grader har vi nu denna kväll.

Jag har köpt en lång dunjacka så det går ingen nöd på mej, och Icebugsen använder jag sedan en vecka tillbaka. Gick idag en runda som gav mina 2500 steg och det var faktiskt trevligt att råka på några bekanta och få prata om ditt och datt.

Fördelen med en lång kö i livsmedelsaffären kan alltså vara: Hinna prata länge med den bekanta person som står framför dig i kön.

Se det positiva! 🙂

Banditost, en nyckelring och författartankar

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Jag har olika kategorier här på min blogg och den här bilden kommer in under Hur galet som helst. Jag tycker att brieostskivan ser ut som en maskerad bandit. Två kisande ögon och en antydning till mun.

Utmaningen Hoppa på tåget har jag också denna vecka svårt att hitta bild till. Men Karin skriver så roligt där om ett minne från hennes barndom då hon bönade och bad om Fazers choklad 😀

BÖNA är alltså ordet och jag har inga bönor här hemma. Jag tycker inte heller att jag själv är en BÖNA. Det ordet används väl oftare för yngre kvinnor och damer.

Genom åren har jag besökt olika Hard Rock Cafén och från Amsterdam och Sevilla köpte jag nyckelringar. Jag har också varit i Köpenhamns café, men minns inte om jag köpte något därifrån. Även Reykjavik som stad har jag besökt, men inte HR-caféet där. Så när väninnan Marina var på Island frågade jag, men jag BÖNADE inte och bad, om hon kunde leverera en nyckelring därifrån, och det kunde hon ❤

Australien slog ut Finland i Davis Cup i tennis igår, men vi är ändå en av de fyra bästa länderna i världen i tennis i år, och hur fint känns inte det?

I dag har jag också överfört allt material från sajten debutsky.fi, som handlar om mina böcker, till en mapp på skrivbordet här hemma. Webmastern som skött sidan ska sluta med den verksamheten, och jag får se vad jag gör med mitt material i framtiden.

Jag vill ju fortfarande skriva minst en bok, kanske fler. Så många minnen väcktes till liv då jag läste gamla recensioner av mina böcker och läsares åsikter… inspiration till en fjärde bok om Adrian Debutsky finns och han har varit en del av mitt liv under tiotals år, så jag tror att han stannar hos mig så länge jag lever.

Fem en fredag och dagens citat

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Det blev ingen färgsprakande fredag i dag, men nu har jag ändå börjat komma ihåg temat så jag försöker bidra med inlägg där en annan gång.

I dag blir det några kloka rader av Stefan Andhé som skriver kolumner i Året Runt. Jag har alltid gillat hans texter och visst är det så att det i vår tid handlar mycket om att Göra men sällan om att Vara. Många av oss säger ”se Paris innan jag dör” och har allt möjligt på sin så kallade bucketlist. Ingen säger ”jag måste få se Tidaholm innan jag dör”. Ändå kan promenaden runt kvarteret ge dig mer än kamelritten i Sahara eller ballongfärden över Alperna 🙂

Elisamatilda är också lite inne på temat om att se det lilla i vardagen och hon har Tacksamhet som ord i dagens utmaning Fem en fredag.

Vad är något du tar för givet men är tacksam för?
– Månne inte elektricitet och rinnande vatten hör hit. Tar för givet, men det är inte något helt givet. Så jag är tacksam för att jag har det.

Vilken tradition under årets högtider betyder mest för dig?
– Finlands självständighetsdag den 6.12 har fått allt större betydelse längs åren. Inte minst nu för krigen som härjar på nära håll, och då vi blir hybridpåverkade av Ryssland vid vår gräns som ett motdrag till att vi gått med i Nato.

Vilken upplevelse under det gångna året uppskattar du mest?
– Bostadsmässan som arrangerades i juli i Lovisa var en stor sak som jag inte glömmer i första taget.

Vilken utmaning under året är du glad att du tog dig an?
– Har funnits många utmaningar, stora och små, kommer inte på något att nämna här nu.

Vad är du mest tacksam för i år?
– Att jag fått vara tämligen frisk. Lite ont i ryggen ibland, och samma gäller högra knäet. Men problemen har gått att hantera.

Och sedan över till något helt annat:
Om någon såg mig stå mitt på torget i dag en längre stund med ett blixtaggregat intill mig kan jag säga att ni får svaret på det i januari.

Är du en julmänniska?

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Ställer jag den frågan till mig själv är första tanken och svaret ”nej”.
Jag pyntar inte, jag bakar inte, jag har ingen julgran och jag är inte alls förtjust i traditionell finsk julmat.

Jag har adventsstake som kommer fram vid första advent.
Jag har levande ljus, men ljusen brinner från oktober till februari, vare sig det är jul eller inte.

Sedan inser jag ändå att det finns minnen av barndomsjular och tankar om att kunna fira något slag av en gammaldags jul på en stuga. Mest är det fantasier och drömmar. Jag vet inte om de går att förverkliga, för fantasier är fantasier och sällan blir det ändå sedan så som man tänkte sig.

Det som jag gillar är att köpa jultidningar. Jag bläddrar långsamt i dem, läser nästan allt. Och jag har förstått att det är på detta sätt jag insuper känslan av jul, då jag ser hur andra gör, hur de bakar och pyntar och inreder. Det räcker för mig.

Sedan kan jag också fastna för att testa på något enstaka julpyssel. Typ stjärnorna av toapappersrullar som du ser på bilden med amaryllisen. Ibland prövar jag ett recept. Slutresultatet brukar sällan bli så fint som i tidningen 😀

Vissa julblommor vill jag absolut också ha. Dit hör amaryllisen som jag köpte redan i dag, en månad före jul 😂 Sedan kommer hyacinterna. Lite försiktig med dem måste jag ändå varit då jag blivit allt mer doftkänslig på äldre dar.

Så ja, helt ointresserad av julen kan jag inte påstå att jag är. Jag ska ju börja skriva julkort imorgon 😀

Och så kanske jag kör med så kallade ”adventsluckor” här på bloggen så som jag gjort förr. Jag visar bilder med olika julteman och räknar ner dagarna mot julafton.