LHH, Kauppiaantalo i Skinnarby

Kauppiaantalo (Köpmannens hus) ligger i Skinnarby, ute på landet med en öppen slätt på ena sidan av vägen och huset och skyddande växtlighet på andra sidan. Den som vill läsa mer om husets historia och se några andra bilder kan klicka på länken.

När man har tagit sig upp på den lilla kullen där huset finns ser det ut så här på baksidan av huset, där det finns en liten prunkande gård.

Vänder du dig om, strax innan du går in i huset, ser det ut så här. Kan det bli mer lummigt och grönt?

Inne i huset blev jag fascinerad av den här lösningen. Troligen gamla fönsterglas som byggts till en vägg som släpper in ljus mellan rummen. Där förvaras också vackra glas- och konstföremål.

I köket ser det ut så här. Ibland fanns det band och små flaggor som visade att en del av rummet var ”avstängt”. Gästerna fick gå in i köket och titta men inte förbi bandet med flaggorna.

När du går ut från huset öppnar sig den här vyn mot bakgården.

Då man går bort från gården, ner mot Påvalsbyvägen, ser det ut så här. Massor av små krukor till höger och gamla kaffepannor till vänster pryder grusgångens kanter.

Ett av många stilleben och andra trevliga, överraskande och lite annorlunda konstverk som finns på gården.

Hoppa på tåget, ljusfenomen

Hurra! Jag kan vara med i Hoppa på tåget-utmaningen tack vare ett arkiv med oanvända bilder. Översta bilden är tagen i maj 2021 från balkongen på Chiewitzgatan där jag bodde tidigare.

Nedersta bilden är tagen i oktober 2020 då jag varit på en promenad, faktiskt från Mariegatan som i dag är min adress. Jag bor alltså inte i husen som syns på bilden, utan i ett gult gammalt trähus från 1800-talets slut som ligger ett stenkast härifrån.

Men så glad att jag nu kunde vara med i Åkes utmaning.

Tacksam också för att jag fick sova elva timmar. Från 22 till 09. Det behövde jag. Mycket jobb återstår ännu innan jag har mina fyra sista tidningar klara och alla viktiga funktioner överförda och lärda åt nya chefredaktören. Men det känns bra och hon är ivrig att lära sig nytt.

Det regnar ute i dag. Vi har haft en lång och fin solig sommar. Jag hoppas att hösten också blir lång, solig och varm 🙂 Men vi får ta vädret som det kommer. Bra att människan inte kan bestämma över allt, och dit hör vädret.

Eftersom jag inte har mycket tid för bloggen, och att läsa vännernas bloggar, under vardagarna från måndag till fredag – försöker jag ta igen det i dag och imorgon. Jag ska skriva förhandsinställda inlägg, bland annat om husbesöken jag gjorde för en vecka sedan. Åtminstone ett av dem får gå ut senare i dag.

Ha det gott alla!

Fem en fredag, Old school

Bilden har inget med inlägget att göra, men är förra fredagens restaurangmat. Fyllas Chicken Sandwich, en favorit i repris.

Jag har haft lite problem med WordPress och det är inte kul. Ibland måste jag logga in på nytt varje gång jag skriver en kommentar hos vissa av mina bloggvänner, även sådana som också har WordPress.

Sedan funkar WP inte alltid klanderfritt med Chrome och då måste jag byta till Firefox. Har någon annan av er som använder WP liknande problem?

Nu ska jag försöka svara på Elisas fredagsfrågor där temat är Old school. Dom är inte direkt lätta, men det får bli ”vet inte, eller minns inte” som svar då det är just så.

När hyrde du senast en film?
Oj, det var många år sedan och jag minns inte vilken film det var heller.

När ringde du senast för att beställa något?
Minns inte det heller. En del samtal blir det ju för att reda ut fakturor och adressändringar och sånt, men jag har inte beställt nån grej via telefon på länge.

När skrev du senast ett handskrivet brev?
Blir inte ofta brev, men rätt många vykort och andra kort med lite längre texter än bara en hälsning.

Vem känner du som fortfarande har hemtelefon?
Mamma och nog en del andra också, men de är kopplade till mobila telefonnummer.

När faxade du senast ett dokument?
Minns inte det heller. Men i slutet av 1990-talet då jag träffade min blivande make, ex-make i dag, bodde han i Sverige och jag i Finland. Då faxade vi ibland mellan våra jobb, för då var inte mejlen ännu helt vanlig. Vi kom överens om klockslag då vi skulle stå vid faxen så att inte någon annan från våra jobb skulle komma över våra brev 🙂

Hur galet som helst, trädgårdstrollet

Trädgårdstrollet innan hon igår var hos frissan och fick topparna klippta 😀

I dag har det varit full rulle från nio till 17.30. Först förbereda tidningen för 5 september, sedan ha första sitsen med nya chefredaktören Marit. Vi jobbade intensivt fyra timmar. Tiden bara flög iväg.

Marit hämtade med sig två kakbitar från Café Favorit, och det blev en god inledning på jobbet. Än har vi mycket kvar att gå igenom men vi har en månad på oss.

Sedan var det vanliga rutinen med att hjälpa mamma. Mataffären och apoteket.

På sikt ska det bli skönt att inte ha minutschema.

LHH, Villa Unelma, ett hus som en dröm

Villa Unelma, fritt översatt Drömvillan, ligger vid Lappträskvägen i Skinnarby. Huset bjöd på starka upplevelser. Mycket färg och glädje, gästfrihet, konstverk och allehanda personliga lösningar.

En gårdsbyggnad där gäster kan övernatta sommartid, här har nyligen byggts in ett gästrum. Och vilka härliga åkrar, ängar, vidder och slätter som kan beskådas från gården ❤

Troligen en gammal ladugård.

Uppe på samma byggnad fanns kanske en höskulle? Nu är där Annis och Aarnes galleri, en plats för konstverk av olika slag.

I köket samlar Aarne och Anni sina gäster till temamiddagar. Varje rum i hemmet har sin stil. Köket ska vara en plats där man har roligt.

Sovrummet är i sin tur en plats som manar till lugn, här varvar man ner.

Bilderna får tala för sig själva. Det ligger lite Pippi Långstrump- och Villa Villekulla-stämning över Villa Unelma. Jag gjorde en intervju med paret Anni & Aarne och den publiceras i Nya Östis den 29 augusti.

Hallen, husets entré, ofta även tambur kallad.

Det blev bra, dagböckerna fick plats!

Riktigt allt är inte klart i hemmet än, men efter dryga två månader har det mesta börjat hitta sina platser. Har ändå tappat räkningen på hur många gånger möbler har flyttats 🙄😂 Från början var det ju så att inget hade rätt plats eftersom antalet lådor och annat krävde utrymme.

Bit för bit har nya hemmet börjat forma sig och det känns så skönt. Jag är lycklig här.

Idåsen, plåtskåpet från Ikea, som krävde 5,5 timmar att få ihop, står nu fint på sin plats. Jag trodde att alla mina dagböcker inte skulle få plats i skåpet…

… men ser ni, än finns det plats för fler häften 😀 Lådorna där nere är inte heller proppfulla. Så jag tror att skåpet räcker för den livstid jag har kvar.

Bordet till höger är också högst provisoriskt. Hade det på balkongen tidigare, få ser var det slutligen landar.

LHH, Villi Kanala, vintage och lantlig charm

Här fanns för länge sedan en lantbod, en liten affär på landet. Senare blev det ett museum för gamla förpackningar, alltså butiken såg ut som förr men allt som fanns på hyllorna var inte till salu. Sedan flyttades butiksmuseet till en annan byggnad och nu finns livestyle-affären Villi Kanala här. Några små rum är fyllda av vintagesaker.

Jag visar senare bilder från Kauppiaantalo, som är hemmet för ägarna till den här affären.

Byggnaderna ligger ute på landet, i Skinnarby som hör till Pernå och Pernå är en del av Lovisa.
Den här dagen blåste det mycket över de öppna åkrarna och vidderna. Härligt väder, men det gällde att hålla i hatten om man hade en sådan 🙂

Varje pryl är försedd med en vacker liten vit prislapp och de flesta priserna är helt överkomliga.

Glad måndag! 26-08-2024

Gott folk, det är sista måndagen i augusti månad! Hoppas den blir glad och fin för er alla.
Alla dagar är inte glada dagar, och då kan det hända att något trist inträffar just i dag. Men Glad måndag föddes genom tiderna eftersom måndagen rätt allmänt sett upplevs som en jobbig dag av många, då helgen är förbi och vardagen tar vid.

Men även vardagar och måndagar kan ha sina guldkanter. Det gäller att se det stora i det lilla, eller det lilla i det stora. Varje dag har något fint i sig ❤

Den här fina blomsteruppsättningen fanns utanför Café Saltbodan under Lovisa Historiska Hus-helgen.

Grattis pappa ❤ på 100-årsdagen

Börje Bertel Ernfrid Lindblom, i dag skulle du, min pappa, ha fyllt 100 år. Det är få förunnat att få leva så länge, så du kanske inte hade blivit 100 år ändå.

För tidigt lämnade du oss då du var bara femtiofyra år gammal. Jag skulle fylla sexton den våren.

Det är många frågor vi aldrig fått svar på. Var du sjuk på något sätt, varför ville du inte fortsätta leva? Jag har för länge sedan accepterat att det finns många frågor som aldrig får svar, angående ditt beslut men även angående mycket annat i livet. Men sorgen och saknaden finns alltid där. Sorgen ändrar skepnad med tiden, men saknad är du kära pappa, alla dagar sedan den nionde april 1978.

Lovisadagen firar vi den 25 augusti. Vår mamma, din hustru som fyllde 90 nu i somras, sätter alltid ut Finlands flagga vid sin trappa den dagen. I dag blev det blommor vid ditt foto på ett bord hemma hos henne och du fick tre buketter till graven. En av din hustru och en av dina två döttrar.

Tagetesen och murgrönan som vi hade planterat tidigare i våras stod sig fortfarande fina. Några violer från fjolåret hade också stuckit sig upp ❤

Grattis på 100-årsdagen i dag den 25 augusti 2024! Alltid älskad, alltid saknad ❤

Skyltsöndag med blandat från LHH

Ännu i dag har vi ”vipinää ja vilskettä” (översatt från finska, ungefär ”fart och fläkt”) i lilla kära Lovisa. Här pågår Lovisa Historiska Hus, som firar 20-års jubileum.

I de öppna husen kan besökarna hitta den här skylten, som talar sitt tydliga vänliga språk.

Utmaningen Skyltsöndag uppfanns genom tiderna av bloggaren Pumita, men BP med Konst eller Konstigt håller i trådarna nuförtiden och hos henne hittas länkar till många andra som är med och visar skyltar om söndagar.

I Karlskronabulevardens park, ligger nästan granne med huset där jag bor, finns hantverkare av olika slag. Även företagare som säljer delikatesser av olika slag.

Här fanns för länge sedan Helgas vandrarhem. Nu driver två systrar ett café här och det har blivit mäkta populärt. Där är ofta trångt och saligheten, och speciellt nu under LHH har alla cafeterior och restauranger många gäster i Lovisa. Därför bra att man kan köpa med sig godelimanger hem.

Den här skapelsen, ett horn fyllt med en hallonblandning och några äkta bär, var inte för söt. Mycket fräsch och den smakade gott ute på mammas gård efter att syrran och jag travat runt på stan.

Jag hoppas hinna besöka några hus till under dagen. Steg upp klockan åtta och ser från paradplats när besökarna anländer till Mariegatan och parkerna kring den.

Så här fin är Mariegatans park utanför huset där jag bor. Jag bor längst borta till höger. Ungefär där som den grå bilen står.