Författare: Carita Liljendahl

Hipp hurra och kontraster

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Hos Elisa är dagens tema Hipp hurra och frågorna har bland annat med födelsedagar att göra. Hon fyller år och jag gratulerar förstås ❤ !

Fotot är från Nice i södra Frankrike där jag firade min 50-års dag med dåvarande maken. Kontrasten mellan den fina soliga sandstranden och andra bilden med vintriga Degerbygatan i Lovisa är förstås stor.

Men frågar du mig var jag helst ändå är så svarar jag Lovisa. Förstås skulle jag inte tacka nej om någon bjöd mig på en veckas vistelse i Nice, men Lovisa är ändå bästa platsen på jorden 😍

Fotot taget från Degerbygatan när jag promenerade hemåt igår. I bakgrunden syns Brandensteinsgatan och Lovisa Gymnasium (skymd bakom de främre byggnaderna) och till vänster idrottshallen knappt synlig i sin röda tegelskrud bakom träden.

Men nu till Elisas frågor och mina svar.

Vilken typ av tårta är din absoluta favorit på födelsedagen?
Något med choklad, typ kladdkaka eller med mousse. Men vanlig gräddtårta med jordgubbar på toppen, kanske lite maräng, går också bra. Finns mycket som är gott!

Hur planerar du att fira din nästa födelsedag?
Jag fyller 63 i maj och tippar att det blir en ganska vanlig dag då jag får en del gratulationer, kanske något kort eller litet paket. Skålar med vänner? Har inte planerat något ännu. Är det fint väder skulle jag faktiskt gärna grilla i trädgården!

Hur känner du inför att fylla år och bli äldre?
Det har aldrig känts förfärligt, men få se hur det är att bli 70 🤣 Glad får man ju vara om man får hänga med så länge och vara någorlunda frisk. I god tid innan jag fyllde 30 började jag tala om att jag snart blir 30. Efter det har jag fortsatt i samma stil, sagt eller tänkt, snart fyller jag 40, 50, 60… Har inte nånsins haft åldersnoja.

Vad har du på din önskelista?
Att få vara frisk, men det går ju inte att få som gåva. En grillkväll kan jag önska mig.

Har du någon tradition på födelsedagar?
Nej, inte för egen del.

    Hade aldrig trott detta om mig själv

    ~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

    Alltså att jag skulle tycka att färgläggning är kul. Men då jag får sätta till egna texter och också rita egna bilder och skriva nåt till dem, då blir det roligt, och även terapeutiskt.

    Det var min syster som ledde in mig på pusselvägen för många år sedan. Hon köpte ett till julklapp och sedan dess har jag lagt många, många. Den här vintern har det bara blivit ett då jag haft rätt svalt i köket och det stora bordet har varit upptaget av annat från och till. Men jag har två pussel som väntar på att bli lagda 🙂

    Det här med att rita och skriva korta texter blev jag inspirerad av via olika reklamer som ploppade upp i Facebookflödet. Kanske mer avsedda för barn som vill lära sig rita. Man kan börja med en cirkel, sedan kommer en till, sedan ögon, näsa, armar, fötter osv. Och efter det tar jag fram färgpennorna och så blir det ofta en liten text till.

    Här har vi bokstaven R som bas, och runt den och inne i den kommer sedan andra detaljer. Från bildens text har ordet ”i” hamnat utanför, alltså det ska vara ”i Caritas teckningsvärld en ny fas”. Jag gillar ju att dikta så där i all enkelhet också.

    Färgläggningsboken med Muminmotiv som jag fick av min syster till namnsdagen har också fått sina första färger och dessutom skrev jag en text till.

    Så utöver intervjuer och artiklar, lite hemvård för mamma, frissa, massage, bära in ved + elda… så är det sånt här jag sysslar med då jag inte skriver dagbok, bloggar eller läser. Dagarna blir inte långtråkiga.

    Den här boken är på finska, därför heter den Muumi 80. Där finns bara svartvita teckningar, så det är jag som har färglagt den här.
    Mumin 80 år firas i år.

    Kustannusosakeyhtiö Otava = Förlagsaktiebolag Otava, har gett ut boken, och förlaget finns Helsingissä = i Helsingfors. Så det blev liten lektion också i finska igen 🙂

    Små gåvor, så glad man blir!

    ~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

    Det har varit rätt fullt upp de senaste dagarna. Ett möte och ett jobb i måndags. I går ett möte med hemvården, det har avancerat bra där nu med kartläggning för hur mamma mår och hur vi orkar. Just nu går ju allt bra med mamma, men med tanke på vad som kan hända och vad som behövs då en person blir äldre är det väldigt värdefullt att de här hembesöken görs.

    Ofta blir det så att jag hinner läsa mina vänners bloggar först mot slutet av veckan. Eller ofta är det så att jag läser, men då det gäller att kommentera – vilket jag vill göra – tar jag mig den tiden fredag, lördag, söndag.

    Namnsdagsgåva av min syster. Värityskirja = färgläggningsbok. Passar perfekt nu då jag skaffat mina färgpennor. Det blir terapeutiskt också, inser jag då jag ser bilderna. Jag kan skriva in små texter och jag har hört många vänner säga att det där med att sitta där med färgpennor och långsamt färglägga, det är härligt ❤

    På kortet står det ”Vänd ditt ansikte mot ljuset, och låt solen värma ditt hjärta”. De sista orden kom inte med på fotot. Orden passar mig perfekt, för jag har ju då och då en släng av ”mörkerdepression”. Nu då solen lyser, och även börjar värma, känner jag hur livet återvänder. Det blir snart vår och sommar igen!

    Och på Alla hjärtans dag fick jag också små gåvor. Den där röda rosen som omges av rött stanniolpapper, den var faktiskt ätbar choklad 🙂

    Varför skrämma snälla, små fåglar?

    ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

    Lite spontant ritat för någon vecka sedan, och senare färglagt.
    Jag har via Facebook fått tips som gäller hur man lär sig teckna, till exempel med cirklar eller andra former, eller siffror, som bas. Ett slags teckningsskola. Troligen algoritmer som analyserat det jag skrivit på bloggen och länkat på FB om teckningar och färgpennor osv.

    Man behöver ju i stort sett bara tänka på nya vinterstövlar eller en kappa eller något annat så är algoritmerna där och avläser ens hjärna 😱😂 och så dimper reklam om stövlar och olika plagg in i Facebook-flödet.

    Lovisas första skyskrapa, och Varför-Därför

    ~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

    Fotograferad såhär ser du ju att vår kyrka är inpackad, eller ställningarna runt den är inplastade. Renovering pågår, bland annat för att hindra tegelstenar från att ramla ner.

    Många har fotat kyrkan, under olika tider på dygnet och från olika väderstreck. Och det ser då faktiskt ut som om Lovisa fått sin första skyskrapa 🙂

    Men nu ska jag ta itu med Klimakteriehäxans Varför/Därför-utmaning.
    Det blir att vända på hennes frågor, byta ord och så vidare – för jag har inte så mycket i mitt kylskåp 😂

    Varför har jag aldrig keso i kylen? Det kallas kanske grynost hos oss. Tycker den är smaklös, köper så gott som aldrig. Kunde kanske ge den en chans, försöka hitta nåt bra recept?

    Varför har jag aldrig läsk i mitt kylskåp? För att jag inte dricker läsk. Eventuellt kan jag en eller två gånger om året göra en drink som kräver Sprite eller Cola 😀

    Varför finns det nästan aldrig korv, renskav, köttfärs, lax och torsk i min frys?
    Korv finns som pålägg. Aldrig renskav. Ibland köttfärs då jag gör nachos eller köttfärslimpa. Lax? Gott men har inte hemma, äter på restaurang ibland, detsamma gäller torsk.

    Varför tar jag aldrig ta någon grönsak ur kylen till frukost? 
    För att där inte finns grönsaker 🙂

    Varför köper jag aldrig färsk pasta och lägger i kylskåpet? 
    Gillar inte pasta på det sättet, men äter nog i form av lasagne ibland.

    Nästsista skyltsöndagen

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    … i alla fall under bloggkompisen BP:s ledning. Den 23 februari är det tio år sedan hon började hålla i trådarna för den uppskattade utmaningen som bloggaren Pumita hade börjat med.

    Lite suddig blev bilden men den får duga. Skylten fanns på en tillfällig plats då församlingskansliet höll på att flytta. Jag har för mig att det här var en skylt som fanns på Bostadsmässan 2023 där som Agricola svenska och finska församlingarna presenterade sig.

    Vi har haft en kall natt. En morgonpigg person som var uppe vid sju på morgonen sa att det det var minus 17! Nu ser det ut att vara -10 men solen visar sig så den värmer ju lite. Hoppas att vi nu har vinterns sista köldnätter. En vecka skulle det här hålla på, efter fredag kanske varmare.

    HPT Torn, och bilder från veckor som gått

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Temat i Hoppa på tåget hos Lokföraren Åke är i dag ordet TORN. Jag tänkte inte ens på det då jag den sjätte februari tog den här bilden av det gamla brännvinstornet.

    I dag bor där en trepersonersfamilj med en hund. Huset ligger i stadsdelen Garnison i Lovisa. Förr i tiden bryggdes brännvin i källaren i den del av byggnaden som inte syns på bilden, men som ligger bakom tornet där den L-formade byggnaden fortsätter.

    Det här kan väl kallas något slags korsvirkesbygge? Sådant är inte alls vanligt hos oss i Lovisa och inte i Finland överlag, tror jag. Däremot finns det mycket av korsvirkeshus i Tyskland, kanske även i det landets grannländer?

    Jag har börjat dagarna här med varm kakao då det är minus sju grader ute, och jag börjar elda först på eftermiddagen. Kollar bloggarkivet och ser att där finns en del blandade bilder som kan få gå ut för att visa vad jag upplevt under veckorna som gått.

    Skrattade så tårarna rann då jag på SVT Play i tisdags kollade ”Lerin på äldreboendet”. Det här ser ju inte ut som ett äldreboende precis, men målningssessionerna där varvas i programmet med inslag från Lars, hans makes Juniors och barnens vardag.

    Här har Lars blivit övertalad att gå in i en uppblåst rutschkana och när han kommer ner är det ett virrvarr av armar och ben, barn och 70-årige Lars 😀
    ”Aj, mitt hår”, skrek han senare när Junior skulle hjälpa bort honom där han låg med huvet nedåt mot gräset utanför kanans kant och Junior trampade på hans hår.

    Arbetsvy från i torsdags. Lovisa stad och projektet Digistigen hade tilldelats Cygnaeus-priset och det skulle firas. Pressen var också inbjuden och jag var där för Nya Östis. Ett glas bubbel hann jag ta, men sedan skulle jag vidare till nästa anhalt så jag hann aldrig dricka kaffe och äta kaka 🙂

    Alla hjärtans dag och välmående

    ~ Carita Liljendahl ~ 29 kommentarer

    Nu har jag börjat färglägga mina teckningar, och så här på Alla hjärtans dag passar det ju med hjärtat på ängelns bröst. Låt oss alla sprida glädje, kärlek och vänliga ord – inte bara i dag, gärna alla dagar året om ❤

    Vi har haft kalla nätter så jag steg upp redan strax efter klockan nio för att börja elda. Planering är a och o om vintern i det här gamla, men ack så underbara, huset.
    Att elda kräver mellan tre och dryga fyra timmar. På eftermiddagen ska jag träffa vänner över en bit mat och en skål. På kvällen har jag bastu. Så om det ska bli varmt här hemma är det förmiddagen som gäller för eldning i dag. En livsstil.

    Verkar vara minus 10 grader, fjunlätt snöfall som är fint i solen. Hoppas på några soltimmar, för då värms huset upp också utifrån när vi kommit så här långt in på ”våren”.

    I Nya Östis, gårdagens nummer, var temat också vänskap. Jag hade äran att träffa få härliga män. ”Totte” som är promenadkompis/utevän och Sakari som ibland behöver hjälp med bland annat butiksbesök. Men framför allt den trygghet en vän innebär, en person du kan ringa till när som helst och även gå ut på kaffe med.

    Lösnummer av Nya Östis kan köpas här. Skriv in tidningens namn i sökfältet.

    Hos Elisa är temat i dag välmående.

    När var du senast sjuk?
    Oktober-november 2024. Glömmer det inte i första rasket. Norovirus eller matförgiftning i Montenegro och efter det en seg influensa som krävde antibiotika. Drygt åtta veckor var jag sjuk.

    Vad har du alltid hemma när du är sjuk?
    Värktabletter, honung, slemlösande tabletter, Strepsils-tabletter med citronsmak att suga på.

    Tror du man kan boosta sitt immunförsvar?
    Ja, det finns väl olika knep. Ibland tänker jag också att människan måste vara rejält sjuk ibland just för att då bygga upp sitt immunförsvar.

    På vilket sätt får du bäst återhämtning?
    Vila, vila och åter vila. Mycket sömn och ibland medicin om sådan är nödvändig.

    Finns det någon huskur som faktiskt fungerar?
    Kunde vara varmt honungsvatten eller het kakao mot halsont? Andas in varm ånga om näsan och andningsvägarna känns täppta.

    En vackrare matbild 😋😊

    ~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

    Kanske det är så här man ska fota maträtter? Jämfört med bilderna jag visade igår av focaccian och fastlagsbullen 😀

    Och så borde jag förstås ha lyft bort glasen med vin och vatten, så att deras fötter inte syns 🙂

    Supergoda blinier åt grannen Pia och jag på Bistro Kronan igår. Det som alltid ingår är rödlök, smetana, saltgurka och honung. Utöver det tog jag rödbetskaviar medan Pia valde löjrom.

    Det var lugnt mellan lunchrusningen och innan kvällens gäster kom, för vi gick ut och åt redan 15.30.

    I ett annat rum satt flera gäster, här träffas medlemmarna i ett stickcafé om onsdagar.

    Fick med ett fint fönster också 🙂