Veckans foto, och dagens väder

29 juni och snö på backen 😀 Det smalt bort rätt fort – och egentligen är det resultatet av en hagelstorm. Vi har haft två gånger åska i dag och minst tre skyfall, av vilka ett hämtade med sig hagel. Måsskiten på fönstret har inte regnat bort, men lite har försvunnit så jag har förhoppningar om att mera regn under kommande dagar kanske gör jobbet.

Åkes utmaning med foton från veckan, högst fem, deltar jag också i och tackar honom för länken han redan idag satt ut till mitt tema Glad måndag 🙂

Att välja bara fem foton är egentligen svårt ibland, för jag fotar mycket. Det här är också en arbetsvy, eftersom den är från i fredags då jag besökte ett sommarkafé som jag ska skriva om. Det heter Bric-à-Brac och finns i Pernå kyrkby, som är en del av Lovisa.

Regnar det kan man sitta inomhus i en av de små stugorna på gården. Här finns också en konstutställning med tavlor av Janica von Veh-Högbäck och hennes son Alexander von Veh.

På Café Saltbodan hade vi skribentträff i torsdags och då tog jag det här fotot när vi vara på väg ut därifrån.

Träffade en barndomsvän igår. Vi har känt varandra 59 år. Ja, ni läste rätt. Femtionio år! Vi var fyra år då vi träffades första gången. Numera bor hon i Åbo och kommer till Lovisa några gånger per år, hon har en del av släkten här. Vi åt på Skeppsbron och sade sedan hej då till varandra här vid Rosenstranden då hon tog gångbron vidare och jag cyklade åt andra hållet.

Arbetsvy, ösregn och tretton grader

Här var jag på jobb i dag, och kursen det gällde skriver jag om till den tredje juli i Nya Östis.

Det här är vår badstrand Plagen. Bryggan är ny och fin. En del av de blå badhytterna har hyrts ut för hela sommaren till personer som hade tur då hytterna lottades ut bland dem som anmälde intresse.

Arrangören för kursen var vänlig och höll ett paraply över min kamera då jag tog några foton. Det ösregnade nämligen. På plussidan noteras: vindstilla, tämligen varmt (plusgrader alltså, cirka 13), inga myggor 🙂

Här försökte jag få Prideflaggan att synas men den hängde förstås slak i regnet så jag gick inte ända dit fram. Hade fullt sjå att försöka hålla kameran någorlunda torr ändå.

Det är trist med så mycket regn och svala temperaturer. Jag klarar det tillsvidare, men jag tänker på äldre personer som inte ofta kommit ut under hela vintern och sedan förstås på alla som arrangerar kurser och evenemang utomhus. För att inte tala om glasskiosker och andra sommarkiosker. Jag såg tre som hade helt stängt i vår stad i dag 😦

På datorns väderstation står det ”sateisia päiviä tulossa” – vilket betyder att vi har fler regniga dagar framför oss. Prognoserna visar också rätt kyliga nätter. Där i början av juli finns förhoppningar om halvsoliga dagar och +20. Vi får vänta och se!

Glad måndag, 23-06-2025

Bubbel i glaset och tårta på fatet, en annars helt vanlig måndag. Inte så illa! Och för Lovisa stad var det en stor dag att underteckna samarbetsavtal och köpebrev med Fortum gällande en markaffär. Det trillade in 10,6 miljoner euro på stadens konto, så klart det var en glad måndag!

Lovisas fullmäktige godkände affären i mars i år och idag var det dags att underteckna alla papper.
Det kändes både högtidligt och roligt att få ta del av denna unika stund.

I Nya Östis kan ni läsa mer om det här den 26 juni.

Tårtan – innan vi hade huggit in på den 🙂

Konst på väggar och bord

Vernissage för konstutställningar brukar ofta betyda att det bjuds på allt möjligt gott. Igår var det extra festligt i Armonlinna i Strömfors bruk där en utställning med verk av konstnärerna Katariina Souri och Johanna Oras firade öppningsfest.

Utställningen kan beskådas alla dagar klockan 11–17 fram till den 17 augusti. Jag skriver lite mer om den till Nya Östis, publiceras troligen den 26 juni där.

Här var det mycket gott plock. Croissanterna med getostfyllning var extra goda.

Det var rätt många som deltog i öppningsfesten, och trångt om saligheten i de olika rummen uppe på andra våningen i Armonlinna. Så jag fick bara ena konstnären, Johanna Oras, på bild för bloggen. De som jag arrangerade för tidningen visar jag förstås enbart i Nya Östis 🙂

Vacker vägg och olika reflektioner

Jag var på jobb här i går, i stadsbibbans nedre våning. Den här väggen gör ju vem som helst glad. Istället för bara en helvit yta, varför inte måla något färggrant på den?

Arbetsvy. Barnens bokcafé med Hannele Lampela. Det får ni läsa mer om Nya Östis den 26 juni.

Och så Pelargonmormors senaste tillskott. Mårbacka Emma ❤
Nedanför bilden kommer mina svar på veckans frågor av Elisa, med temat Reflektioner.

Vad är det bästa som har hänt dig den här veckan?
Det är så mycket, hur ska jag kunna välja? Tar mig friheten att nämna flera saker 🙂 Postpaketet med stenfärgerna. Massage med healing. Intervju som handlade om minnen från Lovisa på 1950-1960-talet.

Om du fick välja en sak att göra idag som skulle göra dig riktigt glad, vad skulle det vara?
Jobba med texter i lugn och ro utan att datorn pajar… (har problem med den stora, får datorkille hit på tisdag, min bärbara dator är backup)

Om du kunde ge ditt framtida jag ett råd, vad skulle det vara?
Ta till dig allt fler av buddhismens visdomar.

Vad är det mest kreativa du har gjort den senaste tiden?
Jag skriver alla dagar.

Om du fick välja en sak att göra annorlunda imorgon, vad skulle det vara?
Stiga upp lite tidigare än 9.30 😀

    Ett sådant privilegium…

    … att bli emottagen på en intervju vid ett så här vackert dukat bord ❤
    Små salta tilltugg, goda soppor, en morots-shot.
    Intervjun var också härlig att göra. Gamla minnen från kära Lovisa ventilerades och det ena gav det andra ”kommer du ihåg?”…

    Igår när jag gjorde intervjun öste regnet ner. Jag cyklade till och från platsen, kanske 600 meter i en riktning, så det gick bra. Jag har regnjacka och inte är jag gjord av socker heller 🙂 Sommarregn är ok, men tidigt på våren och sent på hösten är regndagarna kalla.

    I dag verkar vi få sol hela dagen. Det kan bli lite trädgårdshäng efter att jag uträttat vissa ärenden.

    Den här bilden tog jag i fredags och det var också en arbetsvy eftersom First Friday firades i Lovisa. En del företag hade lite längre kvällsöppet och jag intervjuade en familj som hade kommit för att ta del av evenemanget. Här sitter jag således på Café Favorits terrass på Gamla Apoteksgården.

    Veckans foton, skylt och diverse

    ”Vad har hänt genom din lins under denna vecka”, frågar bloggkompisen Åke. Han leder utmaningen Veckans foto. Hos mig brukar det bli en del foton över, sådana bilder som jag inte vet vad jag ska göra med. Men den här veckan kom jag faktiskt på en idé, att visa foton av foton 😀

    I måndags var jag på jobb. Jag intervjuade Monica Björkell som har sin första utställning någonsin då hon visar foton i Café Favorit på Alexandersgatan i Lovisa. Artikeln kommer i tidningen den 12 juni men finns redan på webben. Den kan läsas enbart av tidningens prenumeranter, men jag tror att mina bloggvänner i alla fall kan se inledningen av artikeln och bilden av Monica. ”Se det stora i det lilla” kan beskådas hela juni månad.

    Fina små målade stenar finns på en liten mur som ligger intill kafeterian och Gamla Apoteksgården. Olet valo = du är ljuset.

    Det här fenomenet med målade stenar har blivit allt mer populärt. En del uppmanar andra att måla en sten och lägga den efter den första, den andra och den tredje och sedan se hur lång ormen av stenar kan bli. Fin idé tycker jag.

    Ett minne från läsarresan till Andalusien och Jerez 2018. Ridskolan där var verkligen värd att se.
    Christian upprätthåller också traditionen med Skyltsöndag. Hos honom kan du läsa allt möjligt annat intressant också, därför länkar jag inte alltid till hans specifika söndagsinlägg. Han tog över stafettpinnen för Skyltsöndag av en annan bloggvän, BP med Konst eller konstigt. Titta in hos henne också!

    Jag hade kunnat vara med i Åkes Hoppa på tåget igår också då temat var Flagga. Men jag kom inte ihåg att fota nån flagga… Vi har Prideflaggor här i Lovisa och jag hade gärna tagit en bild av den. Dessvärre blev den från torget åter stulen. Det är polisanmält och stöld eller förstörelse av regnbågsflaggor och annat som har med minoriteter att göra klassas numera som ett hatbrott. Bra så!

    Arbetsvyer och godelimanger

    Här var jag på jobb i dag – Pyttis festarit, ett familjeevenemang. Så den här gången blev det många människor på fotot 🙂 Bloggvännen BP som önskade att jag skulle ta bilder på Fun Run-powerboat-evenemanget måste jag däremot göra besviken. I och med att jag var i Pyttis var jag inte hemma i Lovisa då båtevenemanget arrangerades.

    Det händer så mycket varje veckoslut. Bluegrass-musikevenemang i Strömfors, båtarna på Lovisaviken och amerikanska bilar i Strandparken, Pyttis festarit, Hembygdsfest i Lappträsk. Sommaren är kort så det gäller att välja och prioritera.

    Efter jobbet besökte jag och syrran favoritcaféet Café Favorit 😀 Och då blev det åter en gång Pavlova-bakelse. Maräng, lemoncurd, grädde, bär… Mums!

    Sjunde juni. Jag har varje dag försökt njuta, timme för timme. Ibland har det regnat, och det blåser mest hela tiden. Just nu är det sol och +15 grader så jag är nöjd. Inga skogsbränder som i Kanada, inte 40 graders hetta som i Sydeuropa. Vi har det kanske idealiskt hos oss ändå?

    Syrenen utanför min dörr och vår terrass här i Äppelviken har nu kommit så här långt i sin blomning.

    Olika vyer och tisdagstankar

    Ågatan i Lovisa, fotograferad i söndags. Då hade vi fint väder med sol hela dagen. I går, måndags, regnade det hela dagen. I dag ser det ut att vara mestadels sol.

    Jag vaknade kring nio i morse och är tacksam för varje natt då jag fått sova hyfsat bra. I maklig takt kommer jag igång med bädda sängen (använder inte överkast), frukost, starta datorn, kolla om det kommit in förfrågningar om frilansjobb, andra mejl som behöver svaras.

    Sköter mina växter i köket som är en underbar plats, särskilt om morgnarna och i förmiddagssolen.

    Såsom det ser ut har jag två jobb idag. Lagom. Igår var jag på en utställning som ni får läsa mer om i torsdagens Nya Östis den 5 juni (redigerat: artikeln framflyttad till pappers-NÖ den 12 juni, men kan läsas på NÖ:s webb redan nu).

    Där var arbetsvyn den här 😀 En god kakbit, med smak av apelsin och choklad, och ett glas vatten under intervjun.

    Ett annat foto därifrån sparar jag till söndag, då jag nu börjat tänka lite mer på Veckans foto-utmaning som bloggvännen Åke håller i då.

    Om kvällarna har jag läst några sidor i böckerna om Tove Jansson. ”Min målarsång” innehåller väldigt mycket intressant, och min personliga tolkning är att flera av sångtexterna hon skrev var riktade till Viveca Bandler, som Tove hade en kort kärleksrelation med. Den mer långvariga relationen hade hon med Tuulikki Pietilä. Tror att den blev mest betydelsefull, kanske mer trygg och mindre stormig.

    Då Viveca gav upp relationen var Tove sorgsen och skrev av sig. Som sagt, min tolkning av det hela.

    Jag känner igen mig i så mycket av det som Tove skriver. ”Novembervisan” är en annan sådan, och mer lär jag ska få uppleva då jag långsamt läser vidare.

    Underbara vyer och människomöten

    Restaurang Kapellet i Kapellparken var igår min arbetsplats för ett par timmar. Nu ser ju dammen inte så inbjudande ut, men så här blir det troligen på grund av pollen så här på våren. Dammen brukar städas upp minst en gång per år.

    Här mitt i den skira försommargrönskan hade föreningen Loviisan seniorit (Lovisa seniorer, men föreningen har inget svenskt namn) vårens sista möte. Det var samtidigt en födelsedagsfest för alla som hade fyllt jämna år under verksamhetsåret. Förtjänsttecken delades ut och det bjöds på sång av Erkki Liikanen ackompanjerad av Heimo Mäntynen.

    Denna Erkki Liikanen är inte att förväxla med politikern och bankmannen som har samma namn.

    Jag hade äran att få sitta i samma bord som artisten, så det var lite trist att jag inte hann bli kvar på kaffe och kaka. Jag skulle direkt hem och skriva artikeln. Tyvärr hade jag inte mycket spaltutrymme den här gången men jag torde ha fått det viktigaste med och det kan ni läsa om i Nya Östis den 22 maj.

    Det blev alltså härliga människomöten i en vacker miljö. Jag hoppas i framtiden kunna intervjua några av de äldre som är med i föreningen, för där finns många personer som säkert har mycket att berätta. Och just de här historierna som de äldre bär på är värda att låta tryckas på papper.