Bonden och vårdbiotoper behövs

I dag var jag och gjorde ett reportage på en gård. Det kommer ut i Kuriren i september.

Koskräck lider jag inte av men förstod att det finns personer som gör det. Likaväl som någon kan ha hundskräck eller ormskräck osv.

Respekt för de stora djuren har jag däremot. Och tacksam är jag för att vi fortfarande har bönder som orkar hålla på med produktion som ger oss kött och mejeriprodukter. Det är ju verkligen ett slitgöra, men många har i dag flera andra ben att stå på för att få verksamheten att gå runt. Arbetet med djuren och för naturens mångfald, till exempel med vårdbiotoper, är en också livsstil ❤

Nu är jag mycket trött av jobben jag haft och utevistelse, så jag kollar och godkänner era kommentarer imorgon.

Arbetsvyer och kyrkan snart avklädd

Denna underbara tisdag har vi runt 18-20 grader och sol. På vissa ställen var det riktigt varmt och skönt.

Jag hade en intervju i centrum och vi satt på en uteservering. Sedan cyklade jag ner till Skeppsbron för att ta ett foto till en artikel som gällde förnyelse av bränslepumpar vid gästbåtshamnen.

Det är alltså inte fy skam arbetsvyer. Så vackra blomsterplanteringar nere på Skeppsbro-området.

Nära havet vill jag bo… 🎶

Och kyrkan har fått sitt nya tak. Skyddsplatsen och ställningarna tas så småningom bort.

Jag flyttade i dag ett par av mina målade stenar. En till Skeppsbron och en lade jag ut mer centralt i närheten av torget. De hade legat några dagar nära mitt hem, i parken här. Men människor har bara gått förbi dem.

Vårt vackra Lovisa, en trädgård och en strand

I den här miljön, i stadsdelen Garnison, växte jag upp. Som barn lekte jag ofta på grannens gård, Engströms gård, klättrade bland annat i träd. Just de träden finns inte mer, men mycket annat är sig likt. Vi hoppade i en lövhög också då tant Sally hade krattat på hösten. Jag vet faktiskt inte om vi fick göra det, men jag har ingen minnen av att hon skulle ha förbjudit oss. Huvudsaken var väl att vi inte spred löven på nytt ut på gården 🙂

Jag kan inte heller fråga tant Sally för hon finns inte längre. Men många fina minnen av henne har jag. Bland annat då vi på vintern fick dricka varm kakao i hennes kök.

Jag tror att detta är en klematis. Experter på växter får rätta mig om jag har fel 🙂

Det här enorma trädet har många år på nacken. Grenar måste kapas då och då eftersom det är frågan om enorma krafter som river i trädkronorna då det blåser – och den senaste tiden har det minsann blåst.

Det här var en av nio trädgårdar i Lovisa som höll öppet i söndags då Trädgårdsförbundet arrangerade sitt årliga evenemang.

Och från trädgården hoppar vi till vår badstrand som var min arbetsplats en stund i onsdags. Där pågick simskola som jag ska skriva om till Nya Östis. Hade tänkt åka dit redan i tisdags, men det ösregnade då och simskolan hade därför arrangerats först på kvällen då det lite ljusnade upp.

Att här inte är någon trängsel beror närmast på att klockan var bara 10.30 då jag kom till stranden.

Veckans foto, och dagens väder

29 juni och snö på backen 😀 Det smalt bort rätt fort – och egentligen är det resultatet av en hagelstorm. Vi har haft två gånger åska i dag och minst tre skyfall, av vilka ett hämtade med sig hagel. Måsskiten på fönstret har inte regnat bort, men lite har försvunnit så jag har förhoppningar om att mera regn under kommande dagar kanske gör jobbet.

Åkes utmaning med foton från veckan, högst fem, deltar jag också i och tackar honom för länken han redan idag satt ut till mitt tema Glad måndag 🙂

Att välja bara fem foton är egentligen svårt ibland, för jag fotar mycket. Det här är också en arbetsvy, eftersom den är från i fredags då jag besökte ett sommarkafé som jag ska skriva om. Det heter Bric-à-Brac och finns i Pernå kyrkby, som är en del av Lovisa.

Regnar det kan man sitta inomhus i en av de små stugorna på gården. Här finns också en konstutställning med tavlor av Janica von Veh-Högbäck och hennes son Alexander von Veh.

På Café Saltbodan hade vi skribentträff i torsdags och då tog jag det här fotot när vi vara på väg ut därifrån.

Träffade en barndomsvän igår. Vi har känt varandra 59 år. Ja, ni läste rätt. Femtionio år! Vi var fyra år då vi träffades första gången. Numera bor hon i Åbo och kommer till Lovisa några gånger per år, hon har en del av släkten här. Vi åt på Skeppsbron och sade sedan hej då till varandra här vid Rosenstranden då hon tog gångbron vidare och jag cyklade åt andra hållet.

Arbetsvy, ösregn och tretton grader

Här var jag på jobb i dag, och kursen det gällde skriver jag om till den tredje juli i Nya Östis.

Det här är vår badstrand Plagen. Bryggan är ny och fin. En del av de blå badhytterna har hyrts ut för hela sommaren till personer som hade tur då hytterna lottades ut bland dem som anmälde intresse.

Arrangören för kursen var vänlig och höll ett paraply över min kamera då jag tog några foton. Det ösregnade nämligen. På plussidan noteras: vindstilla, tämligen varmt (plusgrader alltså, cirka 13), inga myggor 🙂

Här försökte jag få Prideflaggan att synas men den hängde förstås slak i regnet så jag gick inte ända dit fram. Hade fullt sjå att försöka hålla kameran någorlunda torr ändå.

Det är trist med så mycket regn och svala temperaturer. Jag klarar det tillsvidare, men jag tänker på äldre personer som inte ofta kommit ut under hela vintern och sedan förstås på alla som arrangerar kurser och evenemang utomhus. För att inte tala om glasskiosker och andra sommarkiosker. Jag såg tre som hade helt stängt i vår stad i dag 😦

På datorns väderstation står det ”sateisia päiviä tulossa” – vilket betyder att vi har fler regniga dagar framför oss. Prognoserna visar också rätt kyliga nätter. Där i början av juli finns förhoppningar om halvsoliga dagar och +20. Vi får vänta och se!

Glad måndag, 23-06-2025

Bubbel i glaset och tårta på fatet, en annars helt vanlig måndag. Inte så illa! Och för Lovisa stad var det en stor dag att underteckna samarbetsavtal och köpebrev med Fortum gällande en markaffär. Det trillade in 10,6 miljoner euro på stadens konto, så klart det var en glad måndag!

Lovisas fullmäktige godkände affären i mars i år och idag var det dags att underteckna alla papper.
Det kändes både högtidligt och roligt att få ta del av denna unika stund.

I Nya Östis kan ni läsa mer om det här den 26 juni.

Tårtan – innan vi hade huggit in på den 🙂

Konst på väggar och bord

Vernissage för konstutställningar brukar ofta betyda att det bjuds på allt möjligt gott. Igår var det extra festligt i Armonlinna i Strömfors bruk där en utställning med verk av konstnärerna Katariina Souri och Johanna Oras firade öppningsfest.

Utställningen kan beskådas alla dagar klockan 11–17 fram till den 17 augusti. Jag skriver lite mer om den till Nya Östis, publiceras troligen den 26 juni där.

Här var det mycket gott plock. Croissanterna med getostfyllning var extra goda.

Det var rätt många som deltog i öppningsfesten, och trångt om saligheten i de olika rummen uppe på andra våningen i Armonlinna. Så jag fick bara ena konstnären, Johanna Oras, på bild för bloggen. De som jag arrangerade för tidningen visar jag förstås enbart i Nya Östis 🙂

Vacker vägg och olika reflektioner

Jag var på jobb här i går, i stadsbibbans nedre våning. Den här väggen gör ju vem som helst glad. Istället för bara en helvit yta, varför inte måla något färggrant på den?

Arbetsvy. Barnens bokcafé med Hannele Lampela. Det får ni läsa mer om Nya Östis den 26 juni.

Och så Pelargonmormors senaste tillskott. Mårbacka Emma ❤
Nedanför bilden kommer mina svar på veckans frågor av Elisa, med temat Reflektioner.

Vad är det bästa som har hänt dig den här veckan?
Det är så mycket, hur ska jag kunna välja? Tar mig friheten att nämna flera saker 🙂 Postpaketet med stenfärgerna. Massage med healing. Intervju som handlade om minnen från Lovisa på 1950-1960-talet.

Om du fick välja en sak att göra idag som skulle göra dig riktigt glad, vad skulle det vara?
Jobba med texter i lugn och ro utan att datorn pajar… (har problem med den stora, får datorkille hit på tisdag, min bärbara dator är backup)

Om du kunde ge ditt framtida jag ett råd, vad skulle det vara?
Ta till dig allt fler av buddhismens visdomar.

Vad är det mest kreativa du har gjort den senaste tiden?
Jag skriver alla dagar.

Om du fick välja en sak att göra annorlunda imorgon, vad skulle det vara?
Stiga upp lite tidigare än 9.30 😀

    Ett sådant privilegium…

    … att bli emottagen på en intervju vid ett så här vackert dukat bord ❤
    Små salta tilltugg, goda soppor, en morots-shot.
    Intervjun var också härlig att göra. Gamla minnen från kära Lovisa ventilerades och det ena gav det andra ”kommer du ihåg?”…

    Igår när jag gjorde intervjun öste regnet ner. Jag cyklade till och från platsen, kanske 600 meter i en riktning, så det gick bra. Jag har regnjacka och inte är jag gjord av socker heller 🙂 Sommarregn är ok, men tidigt på våren och sent på hösten är regndagarna kalla.

    I dag verkar vi få sol hela dagen. Det kan bli lite trädgårdshäng efter att jag uträttat vissa ärenden.

    Den här bilden tog jag i fredags och det var också en arbetsvy eftersom First Friday firades i Lovisa. En del företag hade lite längre kvällsöppet och jag intervjuade en familj som hade kommit för att ta del av evenemanget. Här sitter jag således på Café Favorits terrass på Gamla Apoteksgården.

    Veckans foton, skylt och diverse

    ”Vad har hänt genom din lins under denna vecka”, frågar bloggkompisen Åke. Han leder utmaningen Veckans foto. Hos mig brukar det bli en del foton över, sådana bilder som jag inte vet vad jag ska göra med. Men den här veckan kom jag faktiskt på en idé, att visa foton av foton 😀

    I måndags var jag på jobb. Jag intervjuade Monica Björkell som har sin första utställning någonsin då hon visar foton i Café Favorit på Alexandersgatan i Lovisa. Artikeln kommer i tidningen den 12 juni men finns redan på webben. Den kan läsas enbart av tidningens prenumeranter, men jag tror att mina bloggvänner i alla fall kan se inledningen av artikeln och bilden av Monica. ”Se det stora i det lilla” kan beskådas hela juni månad.

    Fina små målade stenar finns på en liten mur som ligger intill kafeterian och Gamla Apoteksgården. Olet valo = du är ljuset.

    Det här fenomenet med målade stenar har blivit allt mer populärt. En del uppmanar andra att måla en sten och lägga den efter den första, den andra och den tredje och sedan se hur lång ormen av stenar kan bli. Fin idé tycker jag.

    Ett minne från läsarresan till Andalusien och Jerez 2018. Ridskolan där var verkligen värd att se.
    Christian upprätthåller också traditionen med Skyltsöndag. Hos honom kan du läsa allt möjligt annat intressant också, därför länkar jag inte alltid till hans specifika söndagsinlägg. Han tog över stafettpinnen för Skyltsöndag av en annan bloggvän, BP med Konst eller konstigt. Titta in hos henne också!

    Jag hade kunnat vara med i Åkes Hoppa på tåget igår också då temat var Flagga. Men jag kom inte ihåg att fota nån flagga… Vi har Prideflaggor här i Lovisa och jag hade gärna tagit en bild av den. Dessvärre blev den från torget åter stulen. Det är polisanmält och stöld eller förstörelse av regnbågsflaggor och annat som har med minoriteter att göra klassas numera som ett hatbrott. Bra så!