Oväntat är temat

… hos Elisa då hon ställer sina fredagsfrågor. Svar på dem kommer sist i det här inlägget.

Nu får vi se om det oväntade sker, alltså att Finland besegrar Sverige i OS-hockeyn. När jag skriver detta är andra perioden i gång och FIN leder 3-1. Men vi som har varit med förr vet att allt kan vända, och speciellt svenskarna är kända för att komma igen 🙂

Nikolas Matinpalo gjorde Finlands första mål och intervjuas här i första pausen.

Jag har redan varit ute en sväng eftersom jag hade massage i dag. Minus femton grader men solen värmer redan en aning och himlen är vackert blå. Något oväntad var kölden ändå, fastän jag kollat prognoserna. Jag hade ju önskat att de hade slagit fel, men i natt var det -21.

Korsningen av Karlskronabulevarderna och Drottninggatan.

Vad är något du inte trodde att du skulle gilla, men gör?
Tar såsom Elisa fast på OS och att jag har tittat på snowboard och sådan där utförsåkning på skidor där de åker ner för en backe och längs räcken osv.

Vad kan få dig att ändra planerna snabbt?
Om något roligt utlovas istället för något intetsägande så hoppar jag på tåget.

Vad hoppas du ska dyka upp när du minst anar det?
Livets pusselbit eller en liten extra penningvinst.

Vad kan dyka upp i dina tankar helt utan förvarning?
Allt möjligt. När jag tänkte göra en sak och börjar med det kommer jag på, eller ser, något annat som bör göras och det pågår sedan hur länge som helst 😀

Vad gör du oväntat ofta fast du inte tänkt göra det?
Håller ofta på med minst fem saker samtidigt, stiger upp från stolen, soffan – avbryter mig själv. Men det är väl vardagsmotion det också.

Det händer i lilla Lovisa, och svar på ”Ditt och datt”

En Må bra-mässa håller öppet i köpcenter Gallerias övre våning idag fram till klockan 19 och imorgon lördag från 9 till 14. På bilden syns en liten del av utbudet.

Jag var här för att skriva en artikel till Nya Östis. Köpte faktiskt själv ett läppstift. Det är mycket sällan jag använder kosmetika numera, eller makeup om jag preciserar. Men mascara kräver bara 30 sekunder att få på plats och tvättas lätt bort. Ett rött läppstift gör att jag känner mig lite extra fin 😉

Hälsostegen för 29 januari – 4 februari glömde jag notera här på bloggen igår men de blev 15 250. Hittade också en artikel i en tidning där vi kan läsa att 4000 steg två gånger i veckan räcker bra för personer över 70 år. Nu har jag en bit kvar till det åldersstrecket, men ibland går jag över 4000, ibland blir det bara 1000–2500, men jag går lite varje dag.

Hos Elisa är temat för fredagsfrågorna ”Ditt och datt”. Mina svar kommer här!

Vad väljer du oftast, planera eller ta dagen som den kommer?
Planerar gärna, då undviker jag onödig stress. Men då och då är det skönt att ta dagen som den kommer. Försöker ha minst två sådana per vecka.

Vad föredrar du, tystnad eller något i bakgrunden?
Tystnad råder här för det mesta. Ibland kan teven vara på i bakgrunden. Men det får då inte vara något skrikigt program 😀

Vad funkar bäst för dig, ensam tid eller sällskap?
Både och, men mest blir det ensamtid då jag jobbar hemifrån och nu vintertid behöver jag vara hemma och elda. Men visst gillar jag sällskap också, då jag går ut med vänner eller på innebandymatcher.

När något blir fel, skrattar du bort det eller stör dig?
Beror på vad det är som blir fel. Jag kan låta det mesta gå mig ostört förbi, men inte precis allt.

Vad känns enklast, göra klart direkt eller ta det senare?
Göra klart direkt. Artiklar vill jag inte skicka iväg vid sista deadline. Men det jobbet jag var på idag skriver jag ändå först imorgon eftersom jag har bastu, elda och OS i kväll.

Elisa frågar också om vi ska kolla vinter-OS i Milano/Cortina. Igår kollade jag faktiskt en kort stund på förhandstävlingarna, nåt med snowboard var det. Fantastiska hopp, såg ju nog rentav livsfarliga ut 🙂
Ja, jag tror att jag samtidigt som jag eldar ikväll ska kolla öppningsfesten, de brukar vara fina.

Blir inte ofta irriterad, men…

… ska ta och svara på Elisamatildas fredagsfrågor som har IRRITATIONSMOMENT som tema.

Egentligen kan bildvalet kännas lite fel, för vi har alltid fått så fin service här på hälsocentralen. Speciellt för mamma de senaste åren som hon behövt komma hit till labbet, få sårvård eller annat.

Men visst avspeglar bilden TVÅ irritationsmoment. Vintern med sträng kyla som hållit i sig sedan nyårsnatten. I natt hade vi -21 och många har haft det kallare än så. Nu då solen lyser på dagen är det -17 grader.

Jag känner också irritation för att vår fina bäddavdelning nummer fem i denna vårdcentral ska stängas… De som behöver vård flyttas till andra orter, kanske närmast grannstaden Borgå som ligger fyra mil bort. För anhöriga som är äldre, eller som inte har bil, blir det besvärligt eller omöjligt att besöka den som lagts in för vård 😦

Vad stör du dig på i vardagen?
Nu är det utan tvekan kylan som gör mycket besvärligt. Annars blir jag ofta lite irriterad om jag blir avbruten i mina jobb, så jag försöker allt oftare ha telefonen på ljudlöst så att varken samtal eller aviseringar avbryter.

Vad stör dig mer ju äldre du blir?
Skrikiga program och mycket blinkande. Våldsamma program på teve.

När tappar du tålamodet snabbast?
Om jag ska läsa långa bruksanvisningar eller knåpa ihop t.ex. en Ikea-möbel med massor av skruvar och pluggar osv.

Vad stör dig med rutiner?
Egentligen inget. Rutiner är bra.

När kan du inte sova?
Om jag har tidig väckning. Då är sömnen orolig eller obefintlig och jag vaknar flera gånger eller flera timmar innan klockan ens hinner ringa.

    Lyssnade på Stefan gånger två

    Även om januari månad är nästan slut vill Elisa att vi reflekterar över ordet NYÅR och vad det nya året, som förstås precis bara börjat, väcker för tankar.

    Men innan jag går över till frågor och svar, så ska jag säga att jag har lyssnat på Stefan som skrev i en kommentar i torsdags så här: ”Jag känner inte till Lovisa som stad, men jag lovar att du har många motiv kvar att fota. Lite fantasi och lite närhet till byggnader, skulpturer, planteringar m.m. och du kan fylla minneskortet både en och två gånger.”

    Jag tycker ju ibland att jag har fotat allt och jag inte vet vad jag ska föreviga härefter 😀

    Han har förstås rätt i det han skriver, så det blev en bild av svenska gymnasiet då jag gick till idrottshallen på torsdagskvällen.


    Resten av bilderna i inlägget har jag fotat då jag suttit hemma och pysslat vid tevebordet.

    Eftersom det enligt min åsikt kommer bara dåliga program på fredagar, eller repriser av bra program som Husdrömmar och Stugfixarkan, så blev det några avsnitt av Mumindalen på Arenan igår.

    Och sedan räddade Carina B kvällen åter en gång. Hon har för det mesta intressanta gäster. Igår inte de intressantaste genom tiderna kanske, men Stefan ”Ubbe” Sjur var en ny bekantskap och hans livsöde berörde.

    Så det blev nu så att jag lyssnade på Stefan gånger två. En bloggkompis och sedan den där från bandet Korslagda. Gruppen hette Korslagda Kukar förr, men skippade sedan det sista ordet för de kunde inte uppträda på dagis och heta så 😂

    Och så över till Elisas frågor.

    Har du tänkt på några nyårslöften för i år?
    Nej, gav inga nyårslöften, alltid bäst så. Tänkte för mig själv att jag ska försöka lära mig känna nya människor, och även fotografera mera och jag har kommit igång med det.

    Vad vill du förenkla istället för att förbättra?
    Få vardagen att rulla smidigare genom förenklad prioritering.

    Vad vill du uppgradera i ditt liv – liten detalj eller stor grej?
    Tror att det snart är dags för en ny vinterkappa, men det får bli till nästa vinter.

    Vad vill du ha mer plats för i din kalender?
    Lugn och ledig egentid. Som behövs för att jag ska kunna ha ordning här hemma, vilket i sin tur behövs för mitt välmående.

    Vad hoppas du att ”framtida du” tackar dig för om ett år?
    Att jag lyckats hålla mig i sådan form att jag kunnat fortsätta jobba och ensam klarat ekonomin. Om ett år har jag bara fyra månader kvar till pensionen.

    För övrigt, angående pension. Jag trodde aldrig jag skulle börja räkna år och månader och dagar till den… Men man ska tydligen aldrig säga aldrig 😉

      Temat är UPPREPNING

      Hos Elisa är temat för veckans fem frågor UPPREPNING. Och vad passar då bättre än att jag upprepar med ytterligare en bild på mig själv. Det känns ju inte så bra att vara en jag-jag-jag-person 😀 … men jag ursäktar mig med att jag inte kommit mig för att ta så många andra bilder.

      Hoppas det i dag blir andra bullar av då vi åker på innebandymatch till Mynämäki i västra Finland.

      Bilden togs i bastuns omklädningsrum i går. Jag bastade inte i värmen och tvättade inte håret eftersom jag några timmar innan hade varit hos frissan. Men jag duschade och hade en lugn stund.

      Vad gör du nästan varje dag utan att ens tänka på det?
      Tjuvkikade på Elisas svar och måste erkänna att detsamma gäller hos mig. Sitter jag vid datorn blir det automatiskt och ibland onödigt tidsödande skrollande på Facebook.

      Vad säger du ”bara en gång till” om, men gör det ändå flera gånger?
      Det kan handla om något spel på datorn där jag tänker: bara en eller ett par nivåer till.

      Vilken tanke snurrar runt lite för ofta i ditt huvud?
      Tandläkarskräcken, och hur jag ska komma iväg en första gång igen efter den påtvingade coronapausen…

      Vad skjuter du upp varje vecka men ändå alltid får gjort till slut?
      Dammsugning. Och ibland det där med att tömma hinken med aska från ugnen lite tidigare än då den blivit nästan full.

      Vad googlar du återkommande fast du borde kunna det vid det här laget?
      Stavning av vissa svåra ord, såsom även nu då jag ska nämna ordet: accessoarer.

        Tid för reflektion, med Elisas frågor

        Bilden har inte så mycket med Elisas Fem frågor att gälla, men visst kan vi reflektera över det här med att vara snäll. Jag har skrivit om det förr här på bloggen, att den som är snäll inte alltid är den som säger ”ja”, eller att personen inte per automatik är vare sig konflikträdd eller mjäkig.

        Vi kan och ska också vara snälla mot oss själva. ”Klippet” är från Hemmets Journal. Och då det är fortsatt kallt här med -14 grader blir det inga långa turer utomhus med kameran i högsta hugg. Idag väntar jag främst på bastu-turen och efter den ska jag elda. Kylan verkar inte ge med sig, men går det bra kanske vi efter ett par dagar bara har -8 grader.

        Vad är fem ord som beskriver året som gick.
        Jag klarade omställningen på arbetsfronten.

        Skriv fyra ord du vill att det nya året ska innehålla.
        Kärlek, fred, välmående, jobbuppdrag.

        Nämn tre saker du är tacksam för.
        Vänner, hemmet, jobbuppdrag.

        Vilka två saker vill du vara mer rädd om.
        Relationer, hälsan.

        Vad är en sak du vill påminna dig själv om ofta.
        Se till att du får vila tillräckligt.

          Mumin i januari och fem frågor om 2026

          Elisa är tillbaka med sina fem fredagsfrågor. Denna första fredag i januari handlar de om det nya året 2026.

          Vad passar då bättre för mig än att presentera januari månads bild från Muminkalendern som jag brukar få av min syster i julklapp.

          Mymlan och Snorkfröken blickar ut över bergen. Den där oändligheten känns igen som ett långt år, som en dagbok med oskrivna blad. En väg som vi inte har en aning om vart den leder.

          Bilden förmedlar också lite spänning, förväntan och vänskap.

          Tänkte skriva att veckan startar med massage, men det är ju ÅRET som startar med det, för veckan är snart slut. Hushållssysslor efter det, bastu och elda på kvällen.

          Nu ska jag svara på Elisas frågor.

          Vad i ditt liv känns redo för en omstart just nu?
          Inget speciellt.

          Vad behöver du mer av under årets första månader?
          Utevistelse, dagsljus, korta promenader kanske.

          Vad vill du börja om med, utan att göra det till ett löfte?
          Öppna ett nytt pussel verkar realistiskt. Skriva min fjärde bok är en tanke som ännu får mogna 🙂

          Vad hoppas du ha lärt dig när nästa nyår närmar sig?
          Jag hoppas jag har lärt mig känna en del nya och trevliga människor.

          Vad vill du påminna dig själv om när vardagen tar över igen?
          Försök få in två dagar i veckans kalender, utan tider att passa.

            Fredagsfrågor och lucka nummer 19

            Tomtar och stjärnor finns bakom lucka nummer 19 i min bloggadventskalender. Bilden är tagen i Kungsdammens gårdsbutik som vi besökte då julhemmen höll öppet.

            Julen fortsätter som tema hos Elisa, vars frågor jag svarar på här.

            Hur kommer du spendera juldagarna?
            Julafton hemma hos mamma med min syster. Övriga dagar tar jag det bara lugnt. Hemma finns alltid något att göra. Jag kanske börjar på ett nytt pussel.

            Vad önskar du dig i julklapp?
            Globalt sett, fred i ALLA oroshärdar.
            Personligen något som inte har med prylar att göra. Livets pusselbit, en partner saknas. Jag behöver ingen att bo ihop med, men tänk att få hålla någons hand ❤ eller att få en kram!

            Vad gör din jul?
            Sovmorgnar, senare en brasa i ugnen, lugn vacker julmusik, lediga dagar utan måsten.

            Vad kan du inte vara utan på julbordet?
            Äter nästan ingen traditionell julmat. Jullimpa och Kasténs leverkorv vill jag ändå alltid ha.

            Tittar och/eller lyssnar du på någon av årets julkalendrar?
            Nej.

              Dörren till lifestyle-affären Krinti som numera ligger i gamla mejeribyggnaden. Besökte också den för en knapp vecka sedan och köpte en liten julklapp där.

              När jag ser en dörr väcks många tankar.
              Då en dörr stängs bakom dig i livet öppnas vanligtvis en annan.
              Så har jag försökt se på livet. Allt blir inte som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå.

              Var inte rädd för det okända som finns bakom stängda dörrar. Var inte heller rädd för att stänga en dörr bakom dig, lämna det du haft och gå vidare.

              Jag vill ha öppet sinne och en orädd attityd. Samtidigt vill jag vara empatisk, kunna lyssna lika mycket som jag pratar själv. Om julen och nyåret är tiden för önskemål för såväl stor som liten så önskar jag att jag kan knyta ännu fler kontakter med människor som vill och vågar föra djupa diskussioner.

              Sådana för man ju sällan i kassakön i affären eller ute på en gata i förbifarten. Tid behövs vid en kopp kaffe eller te på ett kafé eller vid ett glas vin och god plockmat.
              Att önska kostar ju inget 🥰🙏

              Frågor om minnen, och adventslucka 12

              Först lite info om fotot som utgör det som gömmer sig bakom lucka nummer 12 i Caritas blogg-adventskalender. Den är från gårdagens julmiddag på Degerby Gille och jag trodde att allt som låg på bordet var prydnader. Halmbock, julgransbollar och så någon rolig uppblåst ”ballong”.

              Men se nej 🙂 Den där röda lite större saken visade sig vara kollegan Annettes fina festväska! Aldrig sett en sådan förr!

              Och så går jag över till Elisas fredagsinlägg med fem frågor som berör olika minnen.
              Hon minns en bloggvän som gått bort, och jag vet hur det känns… Även om det är en person du aldrig träffat, finns det bloggvänner jag också saknar och minns idag. En av dem, Minton, finns inte längre. Hon sände ofta fina julkort och påskkort till mig och andra bloggvänner. En gång fick jag en handgjord docka ❤ När jag ser den sitta på en stol här hemma hos mig tänker jag alltid på Anki/Minton.

              Jag vill såsom Elisa skriver också säga till alla er som läser min blogg (många av er kommenterar också inläggen) att ni är mycket betydelsefulla i mitt liv ❤

              Innan jag svarar på Elisas frågor passar jag på att visa en bild som jag tagit genom fönstret i dag för att visa att solen lyser, hurra! Det är minus fyra grader och jag började elda klockan 11 så att jag hinner bli klar med brasan innan jag ska i bastun ikväll.


              Vilket ögonblick från det senaste året vill du hålla fast vid extra hårt?
              Finns många fina, men jag plockar fram sportminnet från våren då Lovisa Tor äntligen avancerade från Finlandsserien till Inssi-Divari som är nästhögsta serien i innebandy-Finland. Segerruset då där i Tammerfors, resan hem och festen på en lokal restaurang efteråt minns jag gärna och länge.

              Vad får dig att le, även en annars tung eller vanlig dag?
              Då någon säger något vänligt till mig, stöttar och lyfter. Men jag ser också numera ganska ofta via Facebook på Reels med Snobben och fågeln Woodstock. De är jätteroliga, särskilt när de skrattar!

              Vad i din vardag får dig att stanna upp och känna tacksamhet?
              Att få vakna upp till en ny dag och känna att jag är frisk. Att ha nära och kära och vänner.

              När brukar du känna ”det här är livet”?
              En lagom varm sommardag då jag kan sitta nära havet och känna svalkan från vinden. Ensam eller tillsammans med en vän, något gott att äta och dricka blir som pricken på i:et.

              Vad får dig att känna hopp, även när livet känns lite tungt?
              Att det brukar komma en bättre morgondag. Känn tillit, allt ordnar sig på något sätt.

                Självständighet och frågor om HEM

                Tre teman i dag. Allvarsord i början och mer lättsamt mot slutet.

                1) Finlands självständighetsdag firas i dag. 108 år av frihet är inget som kan tas för givet då vi har en aggressiv granne i öst.

                2) Kalenderbilden, det vill säga Caritas blogg-adventskalender.

                3) Elisas fredagsfrågor som jag faktiskt glömde bort igår 😨- ett bevis på att jag haft för mycket på gång. Men ibland blir det bara så.

                Tände ett ljus för min morfar som jag aldrig fick träffa. Han stupade i mars 1940, exakt datum kanske inte är känt. Kroppen hittades aldrig. Detta präglade förstås min mormors liv då hon blev ensam med fyra barn, tre pojkar och en flicka (min mor).

                Det är ju inte 108 år sedan kriget som utkämpades då, men vi kämpade i slutet av 1930-talet för att få behålla vår frihet från 1917. Det är inte så väldigt länge sedan.

                Nu är Ukraina i samma situation. Kämpar för att få vara ett fritt land. Jag blir så bedrövad när jag tänker på de eftergifter Ukraina förväntas göra, ge områden ifrån sig. Det tvingades Finland också göra, så därför känns det illa.

                Och idag kan ingen vara säker på vad Ryssland hittar på. Jag tycker inte illa om ryska folket, det är bara deras ledare jag inte litar på.

                Jag hade frilansjobb när Lovisa stad firade självständighetsdagens fest på Societetshuset idag.
                Efter musik, tal och sång och årets kulturpris, som gick till Loviisan Teatteri (finska lokala teatern) fick vi kaffe och bakelse.

                Och ikväll ska jag förstås se på slottsbalen där presidentparet Alexander Stubb och Suzanne Innes-Stubb tar emot sina gäster. Tradition!

                Adventskalenderns bild i min blogg, lucka nummer sex. En tomte, några vackra julgransbollar och lampor som finns på en vägg i lokala restaurangen Fylla. Fint, tycker jag!

                Och så till Elisas frågor, som har temat HEM.

                Var utanför din nuvarande stad skulle du om möjligt flytta till?
                Om jag blev tvungen så kunde grannstaden Borgå duga, för där kan man tala svenska och den ligger nära Lovisa. Stockholm, och då Täby, är också kärt, men så mycket har förändrats där sedan 1998 att jag antar att jag inte skulle trivas på samma sätt mer.

                Var låg ditt första boende?
                Då jag var barn, i stadsdelen Garnison vid Kuhlefeltsgatan. Men när jag flyttade första gången var det till mormors övre våning i stadsdelen Antby.

                Vad kan du inte kompromissa med gällande standard?
                Innetoalett med rinnande vatten och dusch är det ju trevligt att ha.

                Vilken typ av område trivs du bäst i?
                Småstad där det är lummigt och nära till havet.

                Vilken utsikt skulle du helst vakna till varje dag?
                Öppet hav vid solig strand 🙂