Hur galet som helst

Allt möjligt roligt kan vänta

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… bakom nästa hörn! I dag fick jag medborgarinstitutets kurskatalog i postlådan. Jag ser fram emot att börja botanisera i den. Ska nämligen börja tänka lite mer på mig själv och hur jag kunde hitta tillbaka till det sociala umgänget, upplevelserna utanför hemmets väggar, så att jag inte är klistrad vid datorn precis hela tiden.

I dag har det som vanligt varit hektiskt och mycket jobb. Allt har börjat komma igång efter olika instansers semestertider. Men än har vi sommar kvar, den slutar inte fastän skolorna börjar.

Och så ett litet Hur galet som helst-bidrag. Parkering på landet 🙂

Skyltsöndag, hur galet som helst

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Bokstäverna på tavlan, där namnen på de boende i huset finns, har tydligen av någon anledning ramlat ner. Och den person som har lagt dem tillbaka har antingen ingen aning om att där borde stå NYA ÖSTIS, eller också vill personen skoja med tidningen. Any Sötis hade ju varit ännu bättre.

Skyltsöndag är en trevlig utmaning där du på din blogg kan visa helt regelrätta skyltar men även andra slags texter som finns på till exempel reklamskyltar eller planscher. Bloggvännen BP håller i trådarna för denna utmaning och många andra är med.

Mera hur galet som helst

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Hittade här om dan en tidning som jag hade köpt före julen och inte läst klar 😀 Så jag läste den i början av maj istället. Det gick hur bra som helst. Julgranar och dekorationer till den, stämningsfulla ljus, gnistrande vit snö runt vackra gamla byggnader. Jag vet hur det känns i vinterns mörker och kyla, och jag föredrar den ljusa varma årstiden. Men lite mys-pys är det nog i december också, särskilt då julfriden lagt sig.

Lovisabyggnader och lite Hgsh

~ Carita Liljendahl ~ Lämna en kommentar

Hgsh är förkortning för Hur galet som helst, som är en kategori på min blogg.
Huset är Gamla Apoteksgården. Numera finns här bland annat bostäder och ett försäkringsbolag. Efter att apoteket fanns här har tingsrätten haft lokaler i byggnaden.

Men det som jag såg först då jag tog fram bilden på datorn är att korset från kyrktornet syns på husets tak. Det är ju ändå inte där det sitter 🙂 Men själva kyrkan syns inte, eller jo, en liten del av den till vänster om byggnaden bakom träden och buskagen.

En lila gubbe på golvet

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Hur galet som helst. ”Den är kul den där lila gubben du har på golvet” sa jag till väninnan häromdan.

”Vad då för en lila gubbe? Inte har jag nån lila gubbe hos mig”.

Det har hon visst. Och stor är han. Konstigt att hon inte sett honom!

”Ja, den där! Det är katternas”, säger hon.

En sådant där rör som katter gillar att gömma sig i eller springa genom.

Hur galet som helst, ätbara blommor

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Det här varit lite dåligt med rörligheten här och därför harr det inte blivit så många foton tagna utomhus.

På lördag är det fyra veckor sedan muskeln eller muskelfästet eller både och gick sönder i mitt knä. Tålamodet prövas, men jag har ganska sällan värk. Mest är det så att jag inte kan gå längre än ett par hundra meter, och är beroende av andras hjälp med rätt mycket. I affärer kan jag stödja mig på en kundvagn.

Bilden visar ett paket med blommor som jag trodde skulle vara vanliga växter att ha i minikrukor på balkongen. Men när jag tittade närmare på paketet såg jag att jag hade köpt ätbara blommor 🙂 Inte illa det heller men jag gör ju inga bakverk. Så ska jag nu då knapra i mig dessa som sådana eller försöka mig på att använda dem i en sallad… som jag inte heller i ensamhushållet fixar allt för ofta.

Kylan återvände, så blomsterodlingen får vänta. Gårdagens regn på kvällen övergick i snöfall och de som har bilar sade att det var jobbigt i morse så allt frusit fast på dem. Det blåser också en kall nordan, så från att ha haft +15 i lördags är det stor skillnad då vi har isiga gator nu och -2 grader. Snökaos har det också varit i Skåne har jag läst om på nätet.

Håll ut mina vänner ❤ Våren står bakom hörnet… hoppas jag 🙏🌷

Hur galet som helst – POTEETÄR

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Det finns ett ordspråk som handlar om att någon har satt sin sista potatis, alltså gjort något för sista gången. Jag hittade en del roliga moderniseringar då jag googlade på det här, ni får hitta dem själva om ni tycker det känns spännande 🙂

Innan dom här potatisarna (även poteetär eller putikkor hos oss kallade) har blivit satta tar det sin tid. Ett berg av sättpotatisar fanns det på Tokmanni för några dagar sedan.

(Detta var ett tidsinställt inlägg, så då det skrevs visste jag inte att en skolskjutning skulle äga rum i Vanda på tisdagsmorgonen, och att barn i lågstadiet drabbades – av vilka en avled. Så om inlägget verkar malplacerat med ”sista potatis” finns det en förklaring… 😢 )

Hur galet som helst, havsutsikt?

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Restaurangen på Viking Cinderella heter Ocean Sea View. Torsdagen den 21 mars var utsikten denna 😀 Det ser ju rentav ut som om fönstret hade frostat glas. Men det är bara så tjock dimma utanför Helsingfors och på Finska viken att man knappt såg längre än 40-50 meter.

I dag, den 28 mars, på hemmaplan i Lovisa är det +4 grader nu halv tio på morgonen. Solen skiner från en klarblå himmel och det kanske ska bli upp till +10 grader! Hur galet som helst även det, på ett positivt sätt!

Den tredje ”hur galet som helst”-tanken fick jag då jag läste nyheter om artificiell intelligens (AI) som används på ett förkastligt sätt. AI skulle hjälpa oss hitta försvunna personer, fånga in brottslingar osv. Men i Ryssland lär nu systemet användas intensivt för att känna igen personer som deltagit i protester eller till exempel i Navlanyis begravning. De fängslas sedan eller tas in för förhör med hjälp av AI 😢