Kratta inte, ta det lugnt 😂

Ja då, här kan jag sitta och läsa och skriva. Ute är det +5 grader och på dagen blåste det så att sanden yrde och kallt var det. Men cykeln fick jag iväg till sportaffären på vår-service, och lite senare traskade jag till mataffären.

Hade glömt sätta gummiplupparna på gångstavarnas ispiggar så det lät inte så trevligt när jag gick. När jag kom hem satte jag plupparna på plats.

Alltså det där med att kratta, det hörde jag på teve nyss där en trädgårdsexpert sa att vi kan beskära grenar av äppelträden nu. Men vi ska absolut inte kratta bort fjolårslöv eftersom det ännu är kallt och insekter övervintrar under dem.

Inte för att jag hade varit på väg ut för att kratta, men tänkte att om nån av er bloggvänner hastar på med det jobbet, så vänta lite 😉

En gränd för cyklister och fotgängare om går mellan Mariegatan och Drottninggatan. Jag var på väg hem från cykelaffären då tog fotot.

Fastekalendern idag: Vem har det svårt just nu. Be för hen.
Det finns många som har det svårt. Somliga har ekonomiska bekymmer, är arbetslösa – andra har problem med hälsan. någon har mist en nära och kär person. Ensamheten tynger, depressioner liksaså… listan kan göras lång.
Människor ute i världen har det svårt, med krig och hunger.
Så det finns många att be för.

Vacker minnesstund med utställning

I söndags arrangerades en postum utställning med konstverk av Robin Fröberg, en profil sedan många år tillbaka i Lovisa. Här fanns allt från målningar till skulpturer och några pärmar med fotografier han tagit under åren.

Utställningen pågick bara en dag och samtidigt var det en minnesstund över Robin som gick bort i början av februari.

Som konstnär var han självlärd men arkitektstudier hade tidigare i livet gett honom värdefull perspektivlära.

Han var mångsidig i valet av motiv. Han fotograferade också mycket under sina resor, inte minst under alla seglatser han gjorde. Många av dem som ensamseglare.

Jag hade förmånen att få segla med honom i juni 2016 under några dagars tid. Jag skrev om den resan på bloggen och i Nya Östis. Fick många oförglömliga minnen, allt från ett oväder som höll på att sluta dåligt till många givande samtal om kvällarna i ruffen.

Jag lärde mig också termer som hade med segling att göra, och naturupplevelserna överlag glömmer jag aldrig. Vi hade både medvind och motvind och stiltje under seglatsen, och besöket vid Söderskär fyr blev en extra fin upplevelse.

Ett av Robins många självporträtt syns här uppe till vänster.

Det blev några fina timmar där människor som mött och känt Robin genom åren träffades för att ta del av hans verk, och även prata om alla de minnen vi hade av honom.

Kvällens lugn, brasa och pussel

Brasan visar jag inte bild på, men däremot en detaljbild av pusslet 🙂

Jag finner ett sällsamt lugn i det, då jag sitter vi pusselbordet och låter tankarna flyga fritt. Genom åren har jag insett att jag kan lösa mig från stressiga och krävande situationer då jag pusslar.

Ibland kan ta det en timme innan jag förstår att det är till pusslet jag ska gå. Så fort som jag kan lämna datorn, då jobben är gjorda.

Det är inte möjligt för mig att helt koppla bort arbetsuppdrag. Jag har ju bara en liten deltidspension och på den allena lever jag inte. Men med hjälp av besparingar och många bäckar små av frilansuppdrag har jag hankat mig fram.

Jag litar på att livet bär 🙏

Det mest värdefulla för mig själv är att jag får vara den jag är. Göra det jag vill. Leva hur jag vill. Äta och dricka vad jag vill, sova, vaka när jag vill.

Jag behöver inte vara duktig. Jag måste inte för någon annan i världen visa en fasad som inte finns.

Här är paprikaplantorna på gång, en kall vinter till trots och inte har jag nån supervärmebölja inomhus heller 😀

Jag ska låta dem växa ännu och sedan se vilka som plockas upp och planteras om. Där är väl kring tretton som grott, men jag tycker det är bra om jag får fem plantor från detta. Vad anser ni? Om det finns experter på paprikaplantor där ute 🙂

Fastekalendern idag: Vad är du tacksam för?
Allt det jag nämnde här nyss. Att jag har ett jobb och att jag ensam klarar min ekonomi.
Att jag har hälsan (tror jag), och kan stiga upp från sängen varje dag.
Att jag har vänner.
Även tacksam för den inre styrka som burit mig genom alla år, genom olika svårigheter. Något slag av envishet, en visshet som vuxit till en insikt om att jag är bra som jag är.
Kunde göra tacksamhetslistan lång 🙏💕

Blandade bilder och ordet är LÅNG

Det får bli lite blandade bilder i dag så att jag får undan sådana jag bara knäppt i förbifarten. I måndags fotade jag vår busstation i funkisstil. Här finns nu också taxin inhyrda och en lunch-grill-restaurang. Här har funnits busstationens väntrum och biljettförsäljning, Matkahuoltos paketmottagning, olika kafeterior, en blomkiosk för länge sedan, försäljning av hantverk och under coronatiden gavs vaccin här.

Byggnaden är skyddad och bra så!

Hos Åke är ordet i utmaningen Hoppa-på-tåget LÅNG. Jag tycker att det här är en kriminellt lång beskrivning och innehållsdeklaration av vaginalt östrogen. Bokstäverna är små, behöver nästan förstoringsglas för att läsa allt och har inte orkat läsa precis allt ännu… Men gott folk, vad tycker ni?

Klart att allt detta görs ”för säkerhets skull”. Läser användaren inte ska hon inte komma och säga att hon inte visste att hon inte fick stoppa ”katten i mikrovågsugnen för att torka”… En klassiker jag hört från USA. Det stod inte i användningsmanualen för mikrovågsugnen att man inte fick torka våta katter där. Katten kanske dog? Djurets ägare fick ersättning från försäkringen? Eller är det bara en skröna?

Hur som helst. Detta är i alla fall mitt bidrag till dagens tema: LÅNG!

Arbetsvy. Många kan nog nu tänka att det var sjutton så mycket hon blir bjuden på.
”Hörru journalist! Det finns inga gratis luncher!”
”Nä, nä, men gratis kaffe och bärpaj finns det. Då bokkaféet firar 300 intervjuer!”

Dagens väder: Sol och kring +9 grader, just nu vid 17-tiden +6.
Fastekalendern: En värld där alla har likadana sockor – vad tråkigt! # RockaSockorna

Origami – det var roligt men svårt!

Snabbkurs i dag i origami i samband med ett möte. Lät intressant och var intressant.

Jag har förstått att de som har sinne för matematik, logik och symmetri klarar sånt här lite lättare än andra.

Så för mig var det supersvårt 😱 Jag fick inte blomman klar alls, hur mycket instruktören än förklarade. Pappret blev inte blött av blod, svett och tårar men det var på gränsen 😂

Pappret skruttades inte heller ihop till en boll som flög över rummet eller som hade träffat huvet på nån annan som hade lyckats bättre.

Det blev en lång dag. På morgonen skrev jag ut en födelsedagsintervju. Sedan hade vi mammas anhörigvård. Och efter det ett vårmöte och ett styrelsemöte, där origamikursen ingick.

En sådan här blomma skulle det bli. Och jag fick min gula hem, efter att kursledaren gjort den klar för mig 😀

Det jag var betydligt bättre på var att äta de mackor som serverades. Och tre som blev över fick jag också med mig hem.

Så allt blev ju bra till slut. Och dagen gav mig 3500 steg 🙂

Det är flaggdag, Minna Canth-dagen, jämställdhetsdagen i Finland. Fastekalendern säger också: Gör något för jämlikheten.

Vet inte om det blev något sådant konkret för mig i dag… jag glömde liksom bort att tänka och satsa på det.

Nu avslutas dagen med att se på ”6 dagar kvar att leva” som går på Sveriges TV.

Uppgraderad Glad måndag 2.0

Jag hade nästan glömt hur roligt det här är!

Någon handarbetar, virkar, stickar. Någon annan sorterar pusselbitar, slappnar av med det, glömmer tid och rum, och tankarna flyger fritt.

Om jag skulle tvingas sticka strumpor skulle mina nerver ryka ganska fort. Men jag vet också att det finns många som skulle tappa tålamodet illa kvickt bland dessa otaliga (1000) pusselbitar.

Men jag tycker det är kul. Jag har mitt system då jag sorterar. Och jag tror att jag skulle ha svårt att pussla tillsammans med någon annan. Någon som inte gör på samma sätt som jag 😂 DÅ skulle kanske något flyga i luften.

Men att kasta bitar omkring sig, välta lådor… nej, nej. Då blir allt kaos och vem är det som ordnar allt igen?

Det finns inga sätt som är fel eller rätt då du sorterar och då du bygger ett pussel.

Men du måste tycka om det du gör, ha lite tålamod och lugn. Annars kan du lika gärna låta bli att ta dig an just den här utmaningen 🙂

En blåsig söndag, men ETT vårtecken hittades

Wikipedia skriver så här:

Snödroppen (Galanthus nivalis) är en av de bäst kända arterna i snödroppssläktet i familjen amaryllisväxter. Den är tillsammans med vintergäck en av de första blommorna som visar sig på våren. Snödroppen blir 10–15 cm hög och blommar under perioden februari till april i den norra tempererade zonen.

Då jag tar in ved spanar jag alltid mot ett hörn av grannhuset dit solen når under många timmar då den visar sig. Där kommer de första blommorna upp och nu tyckte jag mig se något smått och vitt där. Krokusarna kommer senare.

Vi har plus åtta grader men det blåser kallt, så just i dag är det inte något större nöje att vara utomhus.

Det är Skyltsöndag igen och den firar vi tillsammans med Christian och många andra.

Den här tavlan, planschen eller skylten, vi kan ju kalla den vad vi vill, lär oss se det goda. Den finns i vårt nya daghem Pärlan, och här finns många viktiga tankar och egenskaper listade.

Fastekalendern säger också i dag att vi ska gilla varandra, såsom Gud gillar oss.

Bilder från veckan som gick vill Åke att vi ska visa på söndagar. Igår såg det ut så här vid ett av mina fönster i köket.

Jag tycker om grönväxter och flyttar ibland på dem, beroende på årstid och hur solen faller in i bostaden. Paprikan växer också bra, men det dröjer nog månader ännu innan jag placerar ut den. Har i färskt minne hur Fru Frost tog min planta i fjol. Om jag för ut paprikan till växthuset då där blir varmt har jag den i kruka så att jag kan bära in den tills risken för frost är över.

Ingången till min närbutik, K-Supermarket, som ligger på ungefär 300-400 meters avstånd från mitt hem.

Det är så här som det börjar. Askarna för sortering har jag inte ännu tagit fram, men lär nog göra det i dag. Plockade bara ut några bitar på stående fot för att visa hur jag kommer igång. Kantbitar sorteras för sig, blå himmel med moln för sig och detaljer som är letta att hitta och foga samman sorteras för sig.

Så var det torsdag igen

… med tillhörande anhörigvård. Det är ju inte så att vi vårdar mamma, för det gör hemvården med hennes ben som behöver omsorg och med dusch.

Men vi doserar medicinerna, vi handlar mat till henne och i dag hjälpte jag henne få nytt påslakan över sängtäcket. Vi strödde också ut lite is-smältnings-medel på de värsta fläckarna på gården eftersom det ibland är lite svårt att komma ”inslirande” där med bilen 🙂

Syrran hittade en sten som hör till FinStones och jag tog hand om den då jag är med i FinStones Facebookgrupp. Fint vårtecken, inte sant?

Och vad annat kan jag rapportera? Inte så mycket egentligen. Ibland tycker vi att våra dagar är trista, just för att de är fyllda av vardagliga ting. Disk på förmiddagen, affärsbesök på eftermiddagen, skriva ett par artiklar, svara på mejl, skriva dagbok, se på teve…

Men om vi någon dag insjuknar, eller av andra anledningar inte alls kan göra alla de här vardagliga sakerna… då är det nog dem vi längtar mest efter. Att få vara frisk och göra det som hör vardagen till. Det är väl ändå en välsignelse.

Fastekalendern ber oss i dag kontakta någon vi inte kontaktat på länge.

Arbetsmiljö från igår. Servicehuset Esplanads mötessal. Deltagarna satt vid andra bord.

Det blir en artikel om kommande seniorverksamhet i Lovisa. Jag testade bara kameran här 😀

Har inte bestämt mig än. Kanske börjar pussla i dag. Eller senast imorgon 🙂

Livsandarna vaknar nu på många sätt

Solen visade sig mitt på dagen. Livsandarna vaknar då på ett helt annat sätt.

Min syster hade ärenden till Tokmanni och jag hakade på. Köper ofta toalettpapper där 🙂

De hade van Haasteren-pussel till specialpriset 9,99 euro. Köper annars helst från lokala bokhandeln men en låda till extrapris kunde jag inte motstå.

Det kan bli pusseldags snart igen. Januari-februari var så kalla månader att jag inte ville sitta i köket där jag hade svårt att hålla temperaturen över +17 grader utan att det skulle ha kostat för mycket.

Fick också lust att experimentera med systemkamerans inställningar då jag såg hur vackert det var med solen som lyste in på narcisserna.

Så jag har tinat upp lite efter årets två kalla första månader. Har också lagom med jobbuppdrag nu, så livet ler därför på flera sätt, och då gäller det att passa på att känna den där tacksamheten.

Inget ska tas för givet, och mest glad är jag för att jag vågade komma igång med tandläkarbesöken. Nästa gång ska jag dit strax efter påsk, och jag känner ingen rädsla just nu. Jag tyckte att den läkare jag hade 3 mars lovad ta hand om mig också vid nästa besök.

Vilken vardagsbekvämlighet kan du vara utan i dag?

Det är fastekalenderns fråga för den 10 mars.

Då jag läste frågan hade jag redan duschat och efter det satt på tvättmaskinen. Så de bekvämligheterna kan jag inte säga att jag avstod från i dag. Men jag behöver inte använda diskmaskinen. Jag diskar nästan alltid för hand.

Bil använder jag sällan, om det räknas till bekvämlighet. I dag ska jag dock till en affär som ligger på sådant avstånd att jag inte kan gå dit.

Värme och rinnande vatten? Nej, det är bara +2 grader ute och mulet och vattnet använde jag redan. Men jag kan låta bli att elda och göra det först imorgon.

Läget för paprikorna just nu. Sju tycks komma upp.

Bloggkompisen BP tyckte att en bild jag tidigare visade på myllan och en pytteliten planta påminde om köttfärs 😀 Men någon mat är det här inte.

Till höger syns Paprikavakten som passar bra på sin pinne inför stundande påsk 🙂

Jag får se hur stora plantorna blir och senare plantera om de som klarar sig bäst.

Händer inte så mycket i mitt liv just nu, men det får gärna vara lugnt ibland. Jag skriver kanske ut den intervju som jag var på igår. Imorgon har jag åter två uppdrag.

Men dagarna går ändå med olika sysslor och rutiner. Tvätten ska hängas. Ska kolla ett recept, behöver det förnyas? Ska också gå vidare med tandläkarbesöken, eller närmast få ihop en betalningsplan för dem. Så det blir att sitta vid datorn rätt mycket i dag också.