Det var visst kapten Haddock som i Tintin ofta svor och sa ”Bomber och granater!”. Ibland känns det som om en bomb var det enda rätta att använda då man ska ha upp vissa paket.
Jag vill ju ändå inte klaga, för det var snabb leverans av Tokmanni varifrån jag beställde en musmatta med handledsstöd. Paketet kom igår. Jag tror att jag beställde det för en vecka sedan.
Jag har brukat köpa de här musmattorna (det här är min tredje, har slitit ut två) från Tokmanni i Lovisa, men förra veckan fanns inga sådana där så jag köpte en via nätet istället.
Paketet innehöll också exakt det jag skulle ha. Skönt att inte behöva returnera något. Det var bara det att jag fick slita hårt för att få upp paketet. Men hade det varit dåligt packat hade jag ju också klagat 🤣
Så här ser den nya musmattan ut. Hiirimatto på finska för den som vill veta 🙂
Brukar undvika äckliga bilder men tänkte att jag ska visa hur den såg ut då det mjuka handledsstödet gick sönder. Innehåller någon form av gele och det var inte kul när det började rinna ut och klibba sig fast överallt.
Dagens selfie, tagen den 14 maj. Glömde åter en gång låta en annan person ta ett foto av mig. Glömde också fota arbetsvyn som i dag bestod av ett glas mousserat och en pavlovabakelse på en cafeteria i samband med en födelsedagsintervju.
Så när jag kom hem funderade jag några sekunder. Var har jag inte fotat mig själv? Pelargon-mormor är jag men jag och pelargonerna har inte fotograferats.
Jag kan tänka mig att det finns någon som tänker ”det är nu då ett evigt exploaterande av eget utseende här, vem orkar titta?”. Tänker man så är ju bästa alternativet att sluta läsa min blogg 🤣
För mig är maj månads experiment med en selfie per dag, eller med ett foto av mig själv -taget av någon annan, just det – ett experiment.
Hur kommer det att kännas? Blir jag mindre kritisk då det gäller bilder av mig själv? Svar: ja, nuförtiden knäpper jag en eller två och så får det duga. Jag är jag.
Det här betyder inte att jag inte förstår dem som valt att ha ”bara fotobloggar” och som absolut inte publicerar något privat. Var och en gör ju såsom hen vill, och alla val respekteras och accepteras, i alla fall av mig.
Då jag tidigare i maj skrev att det här får vara som en kontaktannons, så kan jag säga att ingen person har tagit kontakt med mig. 200-300 läsare har jag per dag men tillsvidare har ingen som vill träffa mig eller lära känna mig bättre hört av sig 😀
Analys: – alla vill inte skriva kommentarer här, eller klarar inte av det, vet inte hur man gör. Samtidigt är de rädda för att kommentarerna ska bli synliga, men det blir de ju inte eftersom jag manuellt ska godkänna alla, och vill någon vara anonym får hen vara det – jag är ointressant, eller skrämmande, eller både ock 🙂 – det här med bloggar är ett utdöende fenomen, och då jag inte orkar börja med Reels och Instagram eller video-bloggande, så får jag stå mitt kast
Ni som följt mig länge vet att jag inte räds att vara öppen på min blogg. Men det jag kanske inte har sagt är att jag inte kräver att få fläka ut vänner eller någon partner här. Klart att jag önskar att flera än jag skulle vara modiga och inte bry sig om vad omvärlden tänker. Men en vän och en partner får vara anonym, eller kallas O eller A eller P eller nåt sånt om allt annat känns förfärligt 😀
Jag frågar ALLTID om lov för publicering. Inget går ut utan att personer som på något sätt berörs personligen vet om det.
Från att ha haft tre dagar med omkring +15 grader gick det ner till +8 i dag och en bitande kall vind. Jag var ute och kollade odlingarna, som den godsägare jag är 😂 Några minisolrosor har vågat sig upp genom myllan på friland och de fick vatten igår. Verkar således också ha klarat någon minusgrad tidigare i maj.
Blomsterängen ska det nog också bli något av men få se om kråkan åt upp alla popcorn från odlingslotten? Satte en kruka för att få popcornsgräs också i växthuset, men där har ännu inget grönt börjat visa sig.
Hanging garden-påsen. Det verkar komma upp något där. Så fort som det blir varmare och växterna har tagit sig lite mer hänger jag den på utsidan av växthuset. Senast då som där kommer blommor, för då ska fjärilar och insekter få njuta av den.
Smultronplantan i bakgrunden har övervintrat från år till år och brukar ge en liten skörd. Godsägaren blir inte rik på den, annat än i sitt inre sinne ❤ och låter sig sedan väl smaka tillsammans med grannarna. Det kan bli några bär för var och en av oss 😀
Jordgubbsplantan ser lite ensam ut sedan paprikan, i bakgrunden, avled av Fru Frosts misshandel.
I förgrunden visar sig början till en pumpaplanta. Hurra, ropar godsägaren och funderar när hon kunde hitta en tomatplanta i någon affär.
Första uttagningen i Eurovisionen igår orkade jag inte titta till slut, men det gick som jag hoppades, det vill säga att Sverige med vår finlandssvenska KAJ gick till final och så gjorde även Island och Norge.
Ja, ja – glömde åter ta foto då jag jobbade i trädgården, men nu har jag kommit in igen och förbereder mig inför kvällens MATCH i hockey-VM. Finland-Sverige ❤ !
Det flytande huset vid Drottningstranden. Ser ut att vara i bra skick.
Till höger gångbron, Kronobron, som går över Lovisaviken. Och i bakgrunden syns vår inpackade kyrka 🙂
Hattifnattarna bor hos mamma! Och jag är lite trögtänkt, för det var först nyligen som jag förstod att Veckans foto, som Åke håller i trådarna för, ska publiceras om söndagar. Allt från ett foto till fem bilder, bestäm själv.
Jag som skriver minst ett inlägg per dag, i maj har det blivit två per dag, använder ju massor av bilder. Så det här med Veckans foto blir ibland inget speciellt, bara samma delar av min vardag som publiceras även under andra dagar.
Dagens selfie togs i all hast vid datorn här hemma, då jag åter glömde be syrran fota mig då vi var ute med mamma och åt. Det är mors dag i Finland.
Vi hade fint väder, äntligen i dag! Kring +13 grader eller mer och sol från en nästan klarblå himmel. Här ett par bilder som visar det.
Skeppsbron vid Mattssons kiosk. Paketjakten Österstjernan i bakgrunden.
På andra sidan viken – Drottningstranden och Kronobron, gångbron över viken – glitter i vattnet, sol och blå himmel 🥰
En del av kvistarna som röjts bort från vinbärsbuskarna hos mamma. Där ska mycket ännu göras, men för hand kom vi med syrran i dag åt att riva bort en del av allt det risiga, och så krattade vi lite också.
Trädgårdsarbete ska vara roligt. Man gör det man orkar. Så fort som det känns tungt sätter man sig ner och pratar om man har en kompis med sig. Alternativt njuter av vårsolens värme, hör fåglarna kvittra.
Trädgårdsjobb är för mig inte = rensa ogräs, slita så att man får ont i ryggen, bita ihop, fixa det så att andra ska tycka jag varit duktig (ett ord jag inte alls gillar).
Kämpar på med min egen utmaning 🙂 En selfie per dag under hela maj månad. Har du tagit selfies? Kan du tänka dig göra det och publicera på din blogg. Utan filter, utan att vara för självkritisk? Heja – heja – kom med!
Hade glömt mobiltelefonen hemma, och det var helt skönt. Men då återstod bara systemkameran, och att få en hyfsad bild med den var inte så lätt, men efter fem försök blev det så här 🙂
Hårt satt det åt, men vi vann vår första match i grundserien i hockey-VM mot Österrike. Ingen höjdare kanske, att vinna med siffrorna 2–1, och Österrike fick ett mål bortdömt.
Men. Det här är bara början. Och jag ska se alla matcher. From the beginning to the end 😀
Det har knappast undgått någon att vi har haft det svinkallt här i södra Finland de senaste veckorna. Nordanvinden pressar på, nätterna har ibland bjudit på frost och dagtid har vi haft kring 5–8 plusgrader.
Det har med andra ord inte blivit så många foton tagna utomhus. Nog för att jag har vistats ute, men med vantar på händerna går det inte att fota med mobilen. Dessutom vill jag fort ta mig från plats A till plats B i den kalla vinden.
Så jag sitter ibland här i min soffa och ser på teve, skriver dagbok, läser tidningar och böcker. Och kommer det bara dåliga program eller hemska nyheter använder jag Arenan och kollar på snälla naturprogram, dokumentärer eller som här – barnprogrammet Vesta-Linnea och avsnittet ”Flytten”.
Dubaichoklad lär ska vara en av de senaste trenderna. Artikeln ingick nyligen i Hufvudstadsbladet. Jag har inte smakat på den och tror inte att jag gör det heller. Verkar vara för mycket och för mäktigt.
Men här ser man vad som kan hända när videoklipp eller bilder sprids via till exempel Reels, Instagram eller Tiktok. Jag har en väninna som på bara ett par månader har fått 30 000 följare för sin profil, ”Kirppismummo”, som prenumeranter av Nya Östis kan läsa mera om här.
Jag är med på Instagram bara för att kunna följa vissa vänners och Nya Östis postningar där. Tiktok är jag inte med i och tänker inte gå med heller, och Reels kollar jag bara ibland via Facebook. Till exempel då där ges tips om grönväxter.
Glömde ta selfie på krogen där jag åt med väninnorna ikväll, så det blev en sådan här hemifrån istället.
Här läser jag ”Detta är min målarsång” av Emma Klingenberg. Och jag känner SÅ igen mig i mycket som har med Tove Janssons livsfilosofi att göra. Hon var avvikande då hon klädde sig i byxor på 1930-talet, hon rökte och drack. Jag röker inte, men jag har svårt att förklara och sätta fingret på vad det är som gör att jag känner igen mig i henne.
Hon skrev mycket, diktade, ifrågasatte sin talang. Det gör även jag. Hon gillade att måla och rita, och hon gjorde det mycket bättre än jag nånsin kommer att göra, men jag har börjat våga nu. Hon älskade naturen och försökte att inte bry sig om normer. Det fanns liksom nåt slags fananamma i henne då det gällde auktoriteter – det där med att inte gilla översittare, inte tolerera mobbare. Pippi Långstrump och Muminfamiljen, Astrid Lindgren och Tove Jansson – de skulle ha trivts tillsammans ❤
Barnet inom oss ska alltid få leva. Det är min livsfilosofi. Och förstås har jag Lilla My som bokmärke 🙂
Det här är för övrigt ett helt osponsorerat inlägg om nu någon trodde att jag får nån euro för att marknadsföra. Jag tror att man ska vlogga eller finnas på Reels eller Instagram och så vidare för att få samarbetsavtal. Jag har i och för sig 10 000 som läser min blogg varje månad, men ”gammaldags” bloggar som den här är ju inte längre tidens melodi då det gäller att håva in pengar 🙂
Höll på att få kramp i armen då jag väntade på att få en bild på detta från teven. Kommer så många reklaminslag, räknade till närmare tjugo… Men jag kallar ju programmet Bonde söker FRÖ istället för FRU 🙂 Får ändå erkänna att jag satt klistrad som ett tuggummi i soffan denna kväll, första avsnittet fick åtta poäng av tio möjliga.
Allt ska testas, med nyfikenhet och glädje! Här har popcorn legat i blöt över natten och efter det har en del av dem placerats i jord i kruka. Den ska under högtidliga former bäras till och sättas ned i växthuset. Överblivna korn sås i våra odlingsspalter. Så får vi se vad det blir!
Pelargonmormor skulle jag bli och växterna gläder mig varje dag. Jag älskar att pyssla med alla de växter jag har, och skulle det bara finnas plats här hemma skulle jag skaffa många grönväxter och blommor till ❤
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 