Ut, ut, ut. I väder som väder. Finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Fastän turen inte blir mer än en eller två kilometer lång känns det bra att komma ut en sväng. Och fastän jag tycker att jag har fotat allt i den där stan (men det har jag ju inte gjort), så tar jag kameran med och knäpper några bilder. Som här, av Lovisaviken, och bryggorna med allmogebåtar och gästbåtar och andra båtar.
Strandparkens naturella del och Strandvägen, som knappt syns. Men en bil kurvar där borta snart in mot Strandvägen.
Det finns många fina små grusvägar som korsar parken. Dessvärre ligger här rätt mycket stora bajskorvar eftersom gässen ofta kommer upp hit från viken och käkar gräs.
Någon har beställt varor som levereras av roboten. Den rullar på längs Marigatans trottoar med flaggan i topp. Och jag var inte den enda som fotade eller filmade roboten 🙂
Inte bästa bilden, men eftersom jag inte var på jobb ville jag inte störa resten av åhörarna genom att traska fram och fotografera författarna Emma Juslin (till vänster) och Ulla-Lena Lundberg (rosa tröja, syns till höger om pelaren). De intervjuas av Thomas Rosenberg som syns strax till vänster om pelaren 😀
Det var fullsatt i salen i restaurang Kapellet och jag hade den här gången sällskap av Camilla. Vi har känt varandra sedan 2008 då hon blev chefredaktör för dåtida Östra Nyland.
Hemma hos mig hade vi mycket att prata om, dels för att vi båda jobbat som journalister länge (jag snart 40 år och hon mycket längre), dels för att vi båda bor i gamla trähus.
Vi talade bland annat om fördelar, som trots allt överväger, då det gäller att bo i ett gammalt trähus. Våren, sommaren och hösten. Härliga tider. Också vintern har sin charm men då får vi jobba för att hålla upp värmen och klä oss varmt.
Den här bilden tog jag strax efter klockan sex i morse. Det var bara fem grader ute men tillsvidare har jag 19 i sovrummet och 18 i köket. Då solen värmer huset på dagen blir det riktigt skönt.
Jag steg inte upp för dagen så här tidigt. Jag lade mig under mitt duntäcke och hade också en pläd för säkerhets skull. Somnade om och sov gott fram till 10.45 😀
Men under min vakna timme låg jag och funderade. Är sommaren slut nu? Kommer de kalla nätterna redan i augusti? Fortsätter de i september? När kommer första snön?
Jag har inte fått min ved ännu, men den beställdes i våras. Får jag hjälp med att bära in den? Jag har hört mig för med en förening och lovat betala till den om ett par personer hjälper mig.
Jag har inte heller hittat varma ylletröjor till salu här i stan, så jag gav mig ut på nätet och köpte en tröja i merinoull och fleece.
Sedan låg jag och funderade på det också. Tänk om jag blev lurad igen? Allt såg bra ut med det inhemska företaget. Men… oron började gnaga i den tidiga morgontimmen.
Det var mycket folk ute på gator och torg och som här, i Kapellparken, under Konstens natt. Det hade regnat i grannstaden, men vi fick inte en droppe och tur var väl det, för ganska mycket av det digra programmet arrangerades utomhus.
Det var rentav så mycket program att man inte hade en chans att ta del av allt man hade velat vara med om. Camilla och jag valde författarträffen med tillhörande kort pjäs. Hoppas att det blir en uppföljning nästa år.
Det här inlägget är inte klockrent för Åkes Hoppa på tåget där i dag är Firande. Men kanske jag kvalar in där med godkänt ändå? När jag länkade till hans sajt hade han ännu inte skrivit lördagens inlägg, men det finns säkert där senare i dag och hos honom finns alltid mycket att läsa och fina bilder att titta på.
Bilden togs i Tranbrunnsparken lördagen den 16 augusti då jag var på cykeltur. Vi har väldigt fina planteringar i Lovisa, och kunniga personer som jobbar på parkavdelningen med både planering, planteringar och skötsel.
I dag har det varit en bråd dag som vanligt. Torsdagar är hjälpa-mamma-dagar med att handla mat, ibland besöka apoteket och sedan dosera veckans mediciner hos henne.
Passar förstås på att handla själv då vi en gång är i gång med lånebilen. Tokmanni-besök brukar det bli ungefär varannan vecka. Gillar bäst ett toapapper jag hittar där 😀 Nu blev det också en liten hylla till badrummet och en innerkruka för omplantering av palettbladet plus en stickling som ska till där.
Vår fina busstation, också sedd från Tranbrunnsparken.
Imorgon är det Konstens Natt i Lovisa med ett mycket mångsidigt program. En journalistkollega och jag ska gå på författarkväll. Det händer så mycket att det är omöjligt att ta del av allt. Men huvudsaken är ATT det händer.
Sol har vi haft ännu i dag, kanske runt +16 grader, lite svårt att säga. Blåser lite men bara så att det är skönt, anser jag.
… och av Caritas sovmorgon blev därför inget. Å andra sidan hade jag lagt mig före 23 och fått sömn tämligen fort, så att jag sedan väcktes av ett team som sågar grenar och fäller träd i parken gjorde sist och slutligen inte så mycket.
Jag tog inte den här gången bild på gänget med lyftkranen och sågarna. Däremot ser man här en stubbe (lite mörk bild, jag vet). I stubben har en annan parkarbetare, som klippte gräset med liten traktor, placerat en gren som stormen hade rivit ner. Den var förstås i vägen för hans arbete.
Så här händer hela tiden. Just nu ylar motorsågen. Lite tidigare hördes ett ihållande surr och sedan dova dunsar när stammarna faller. En gång lät det som en mindre bomb hade briserat. Det skakade i hela huset.
Arbetet måste förstås göras, larverna har förstört många träd och om träden blir dåliga finns risken att de faller i höststormarna. Jag antar att jobbet görs bland annat därför.
En av tre stenar jag placerade ut i lördags. Ingen av dem har jag ännu hittat ”rapport” för, så deras öde är oklart. Då vi har Lovisa Historiska Hus sista helgen i augusti ska jag också sätta ut stenar. Lever på hoppet att de hittas av personer från andra orter och på det sättet fraktas vidare. Kanske det också är någon som är bättre insatt i det här med FinStones och Kivat kivet på Facebook.
Många bloggvänner i Sverige har skrivit om svalare temperaturer. Även här väntas nu komma regn och bli kallt. På fredag kanske tyvärr bara 13 grader. Just nu har vi +14 men sol i alla fall. På nätterna kan temperaturen falla till +8. Så om sommaren inte återvänder på något sätt kan jag inte längre ha fönstren öppna dygnet runt. Stängde det sista av tre i dag.
Ryggen tackar, nacken tackar, armarna tackar – ja, hela jag tackar.
Äntligen har jag åter en ergonomisk arbetshörna, ett nytt tangentbord och Windows11.
Det krävde sina timmar, nerver och tålamod, men sånt här går ju sällan snabbt. Huvudsaken är att få allt i ordning och att allt sedan funkar då det gäller appar, program, skrivare och annat.
Nu är det åter en glädje att jobba här och i all synnerhet kan bloggandet återupptas med nya krafter. Plus att jag på ett annat sätt klarar av att läsa och kommentera på vännernas bloggar ❤
Happy – så att jag vill dansa! What is happiness for you? 😀
Gör det lätt. Kort och gott, vad har du fångat med din lins under veckan. Så skriver Nacka-Åke och jag hakar på 🙂
Jag tycker om att ta korta cykelturer och har allt oftare funnit mig själv här, vid parkerna och spången intill Drottningstrand i Märlax.
Gångbron, Kronobron. Och det flytande huset. Ofta fotograferar jag också det här 🙂
En av stenarna som jag har målat och gömt. Verkar nog ändå mest som en lottovinst att de ska rapporteras. Någon hittar dem säkert, men vad som sedan händer med stenen vet jag inte.
Vår vackra busstation, och parken intill.
Imorgon, dags för glad-måndag-bidrag. En intervju som väntar. Dagarna rullar på. Jag kollade svalorna på himlen sent ikväll och tankar for genom huvet, blev en kort dikt.
Mamma. Ser du svalorna? Hör du ljudet av dem? Du gjorde det, någon gång tidigare i livet. Du hörde dem då, och såg dem såsom jag ser i dag. Det kommer en dag då jag inte ser och hör. Men du mamma, du gav mig det liv jag har.
Men hittade sedan på minneskortet ett par bilder jag nästan hade glömt bort i hetsen med alla jobb.
En trottoar på Alexandersgatan, utanför en inredningsaffär och följande lite längre fram är Café Favorit. Där gör jag ofta intervjuer under somrarna.
En del av tomatskörden. Fint att den levererar sådär att jag kan plocka 4–10 per dag och äta efterhand.
Igår var jag så trött att jag lade mig klockan 20! Det är mycket sällsynt i min värld. Och så sov jag klockan runt, till 8.30. Inte lugnt och utan drömmar eller tankar som irrade hit och dit, och i den här åldern ska man ju på toaletten minst en gång på natten… Men jag sov länge och jag kände att jag behövde det.
Mest har jag fotograferat till reportage och artiklar, så det här med privata foton har blivit lite åsidosatt.
Nu ska jag godkänna alla kommentarer ni skrivit ❤ Tack för tålamodet. Jag kan inte begripa hur mina dagar blivit så bråda, då tanken var att jag skulle varva ner för ett år sedan… 😀
Denna underbara tisdag har vi runt 18-20 grader och sol. På vissa ställen var det riktigt varmt och skönt.
Jag hade en intervju i centrum och vi satt på en uteservering. Sedan cyklade jag ner till Skeppsbron för att ta ett foto till en artikel som gällde förnyelse av bränslepumpar vid gästbåtshamnen.
Det är alltså inte fy skam arbetsvyer. Så vackra blomsterplanteringar nere på Skeppsbro-området.
Nära havet vill jag bo… 🎶
Och kyrkan har fått sitt nya tak. Skyddsplatsen och ställningarna tas så småningom bort.
Jag flyttade i dag ett par av mina målade stenar. En till Skeppsbron och en lade jag ut mer centralt i närheten av torget. De hade legat några dagar nära mitt hem, i parken här. Men människor har bara gått förbi dem.
Solen sken och det var lagom varmt när Lovisa Pride-paraden skulle starta från torget igår klockan 15. Skyltverkstaden hade börjat en halvtimme tidigare. Här fanns också glädjande många journalister på plats, så det blev fin PR för Lovisa.
Pride har inte ordnats alla år, dels på grund av pandemin, dels för att ett såhär stort arrangemang kräver många frivilliga insatser. Jag gissar att det här var fjärde gången Pride arrangerades i Lovisa och paraden har bara blivit större för alla år som gått.
För ett par år sedan gick paraden till badstranden Plagen, men vägen dit är längre än till Strandparken och för två år sedan var det otroligt varmt den dag evenemanget ordnades.
För flera år sedan var picknicken och programmet i Kapellparken, i år firades allt i Strandparken intill Skeppsbro-området.
Javisst, världen har större problem än tjejer som kysser tjejer, eller män som kysser män, kan man ju också säga.
Vi gick ungefär i mitten av tåget och hade kring hundra personer framför oss och minst lika många bakom. Jag gissar att vi var cirka 300 personer i paraden. Många blåste såpbubblor, så även jag som älskar att göra det. Den här sommaren gör jag av med minst fem liter såpbubblevätska 😀
Lite blandade bilder från Strandparken där festen hölls på tal och musik.
Skyltsöndagen till ära, ytterligare en av många skyltar som sågs på området.
Här var det paus mellan musikframträdandena. På området fanns en bana för käpphästar, försäljning av bakverk och plättar, kaffe och saft. Församlingarna fanns på plats, en del politiska partier likaså.
Min cykel bar upp flaggorna.
Här kunde den som ville fritt uttrycka sig genom dans och rörelser, eller bara sitta ner och ta det lugnt i solen.
Vid den här skylten lät sig många fotograferas. Det här blir jättebra reklam för Lovisa eftersom Pridefesten besöktes också av många som bor på andra orter.
Tove Jansson skulle i dag ha fyllt 111 år. Hon föddes den 9 augusti 1914 och gick bort den 27 juni 2001, så hon har ju varit borta många år redan. Men hon faller inte i glömska.
En av stenarna med Mumin som tema som jag har målat. Jag ska försöka få ut ganska många stenar i dag. En sten med en blå fisk som jag lämnade i centrum av Lovisa har rapporterats på Facebook. Kul!
Det är ju rätt lagom att vi har Prideparad i Lovisa i dag då det är Toves födelsedag.
I år ska jag gå med i paraden och hoppas få fina foton! I Strandparken blir det efter paraden omfattande program med musik och samvaro.
Jag vill stödja alla regnbågsmänniskor. AI Overview beskriver ordet så här: ”Regnbågsmänniskorär ett begrepp som används för att referera till personer som tillhör en sexuell eller könsminoritet, inklusive hbtqi+-personer. Det är ett inkluderande begrepp som omfattar olika sexuella läggningar och könsidentiteter. Termen kan också användas för att beskriva familjer där minst en förälder är en del av en sexuell eller könsminoritet, så kallade regnbågsfamiljer.”
Det är alltså alla dessa minoriteter jag vill uttrycka mitt stöd för. Alla människors rätt att vara precis sådana som de är, utan att förklara till vilken ”bokstavsgrupp” de hör och varför. Jag försöker själv också låta bli att förklara att jag inte är lesbisk, inte bisexuell osv.
Jag är jag och du är du. Vi duger som vi är och har alla rätt att känna oss trygga i samhället.
