Nu kombineras cykelturer med promenader

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

”Aktiv året runt” och ”Hälsostegen” fortsätter. Allt körde igång den första oktober 2022 och nu börjar jag kombinera promenader med cykelturer. Ibland blir det ju så att jag måste leda cykeln upp för en backe, eller där det är livlig trafik. Då räknas stegen, annars noterar jag den sträcka jag cyklat.

Vi har så många fina parker och platser där det går att cykla tryggt, eller att leda cykeln. Ofta kommer jag att stanna upp för att ta bilder, såsom här i parken i närheten av bastionerna.

Alltså dessa underbara träd ❤ Det här är ett Trees on Wednesdays-bidrag.

Alla foton tagna från samma park. De små hyacintliknande blommorna i vitt doftar gudomligt.

Kalendern är fulltecknad alla dagar. Mycket som ska göras och planeras innan jag åker iväg på läsarresan på tisdag. Men det känns väldigt bra nu. Finemang att jag ”övade” med Stockholmsresan i slutet av mars, då jag inte rest utomlands på tre år på grund av pandemin.

Nu ska det bli Lovisa-Åbo-Stockholm. Buss genom Sverige, via Gränna och Jönköping mot Österlen. Jag ska minsann ha en gammaldags karta på papper med mig, för jag vill med penna rita in var vi färdats 😄

Ni som bor i Sverige känner säkert till Åhus, Den Engelska Trädgården, Kivik med Äpplets hus, Brösarp, Ale Stenar, Ystad, Smygehuk. Och troligen har många från Finland också besökt de här platserna. Så det är dit vi ska. Och sedan blir det Öresundsbron (rättat 27.4, hade slarvat och skrivit Östersund… tack BP!), Köpenhamn, Rödby, Puttgarden, Travemünde.

Vardagslycka

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Kan vara något så ”enkelt” som kvällssolen i några krokusar på gården där jag bor. Fick ögonen på dem efter gårdagens promenad.

Kanske inte ser så vackert ut på bild, men fint är det då buskarna börjar få sina första gröna blad.

Vardagslycka är också att jag åter igår kunde köpa mina favorithäften, Utuliini, i lokala bokhandeln. Nya somriga motiv. Har nu fyra stycken så det lär räcka ett år framåt då jag skriver dagbok. Ett häfte skrivs i regel fullt på tre månader.


Ni som följt mig länge vet att jag har skrivit dagbok sedan 1976. Antalet häften fyller två stora lådor i två skåp. Jag har sagt till några nära personer att häftena aldrig får brännas eller förstöras då jag har gått bort. Jag vill ändå hela tiden se till att det finns pålitliga människor som kan förvalta detta arv på rätt sätt sedan då jag inte längre själv kan bestämma vilket öde de går till mötes.

Glad måndag! 24-04-2023

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Gult är inte fult, gult lyser upp, just nu på min balkong. Gult och är också en bärande färg i Lovisa Tors speldräkt, tillsammans med blått. Den andra speldräkten som laget har är blåvit, om det skulle råka vara så att motståndarna som hemmalag spelar i gula skjortor.

Lever ännu på det glada minnet från lördagens supporterfest, och önskar er alla en glad måndag och god start på veckan. Här blir det nog fullt upp med att få allt klart från arvoden till annat administrativt och att packa inför stundande läsarresa. Bara en vecka dit.

Före och efter

~ Carita Liljendahl ~ 9 kommentarer

Samtidigt som det är härliga tider med vår och sol betyder det gatudamm i stora mängder. Det har inte regnat på flera veckor och snart ska väl gatorna spolas maskinellt för att få bort gruset och dammet. Ingen aning om hur staden och husbolagen har tänkt göra detta och när, men att föra bilen till en tvätthall som kostar 26 euro känns inte riktigt klokt eftersom bilen två dagar senare åter är täckt av gatudamm.

Har förmånen att få spola av dammet på bilägarens gård. Helt rent blir det ju inte då det är förbjudet att använda tvättmedel som rinner ner i marken, men rent vatten får man tillsvidare ändå spruta 🙄 Bilen blev glad!

Den obligatoriska bilden av Blomflaggan bakom kyrkan togs under dagens promenad. Hade förstås också här kunnat vänta tills sanden hade krattats bort eller mera grönt kommit upp från jorden, men tänkte att kanske blommorna vid det laget är ett minne blott 😀

Även om jag inte varje dag rapporterat från promenadstråken har saldot ändå varje dag fyllts med minst 2500 steg, och som bäst varit uppe i runt 5000.

Skyltsöndag, den 23 april 2023

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

En lite annorlunda, men därmed inte mindre betydelsefull, skyltning. Igår hade Tors supportrar säsongsavslutning, och det hade laget också, men på annat håll. Tre spelare kom ändå och tackade oss. De höll tal och berättade hur betydelsefullt och unikt vårt stöd är. Få innebandyföreningar i landet har en sådan stor och trogen supporterskara som Lovisa Tor.

Som gäng fick vi den här tröjan och den får följa med på kommande bortamatcher. Dels pryda bussfönstret, dels användas av någon som får plats inne i tröjan och det råkar nu tyvärr inte vara jag 😂

Det var en superrolig fest som vanligt. Några eldsjälar hade sett till att bordet var dukat med små pizzor, ostar, kex, sallad, vindruvor, grönsaker, kokt korv och köttbullar. Det smakade minsann!

Och oj så vi skrattade åt allehanda minnen. Vi har alltid roligt tillsammans, en fantastisk sammanhållning och ibland skrattar vi så tårarna rinner. Det här gänget trivs jag tillsammans med, här är jag aldrig ensam 💙💛 Vi konstaterade också att vi har aldrig varit sura i bussen på väg hem ens då vi förlorat. Och genom åren har vi varit med om många tunga förluster. Men vi klarar dem tillsammans och vet att det kommer nya matcher och även stora framgångar har vi delat.

Nu är siktet inställt på säsong 2023–2024!

Skuggspel

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Igår kväll blev det för en kort stund ett vackert skuggspel på min vägg. Monsteran har vuxit bra och snart måste jag åter binda upp den och ge den en lite större kruka att stå i. Den behöver inte nödvändigtvis ny mylla, men krukan den står i nu måste placeras in i en större och flera stödpinnar och band behövs 🙂

I dag på eftermiddagen ska vi skåla för en väninna som fyllt 70 år och senare mot kvällen är det följande fest 🍾

Kan man ha för många krukor?

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Ställer du frågan till mig blir svaret: Nej, det kan man inte ha 😂
Ett av mina ex tyckte ändå en gång att jag hade för många och bad mig kolla i förrådet och rensa.
Idag gjorde jag samma då jag vårstädade balkongen. Jag kollade lagret och rensade bort dem som inte passade i min färgskala, eller som jag annars bara anser att jag kan ge bort eller slänga. På bilden finns en del av krukorna som jag behåller.

Jag tycker om att städa, då andan faller på. Då händer det mycket på en gång. Men jag tar också många pauser och tänker aldrig ”detta måste bli klart, detta duger inte, bättre kan du!” Nej, jag och det som görs här hemma duger som det är.

Det har varit +19 grader i dag, helt underbart! Snart blir det svalare igen, men just de här fina vårdagarna ger mig mycket energi. Jag har också varit ledig från jobbet i dag och då gäller det att passa på. Både då det gäller att feja lite i knutarna och att blogga 🙂 Och så har jag varit hos frissan och fått såväl ögonbryn som håret fixat.

I detta inlägg lovade jag berätta mer då det blev offentligt bekräftad, och nu har jag fått besked från Paikallislehtien päätoimittajayhdistys (Lokaltidningarnas chefredaktörsförening) att jag får ett rekreationsstipendium på 300 euro ❤ Och det kommer jag att använda som delbetalning för stugan som jag hyrt och ska vistas i i juni månad.

Och ett glädjebesked till. Lukas lever! Min ekplanta på balkongen. Det är ju egentligen helt fantastiskt! 🌱

Fåglar och fem frågor

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Ringduvan bygger bo i en granhäck. Jag tycker det skulle kännas lite stickigt i rumpan, men fågeln må nu avgöra själv var den vill bo. Den hämtade olika material till sitt bo, landade så här att jag hann få bild, och dök sedan in i häcken som svajade till under den tid som fågeln rumsterade om där. Sedan flög fågeln ut igen för att hitta mer byggmaterial. Det är bråda tider får vissa fåglar nu!

Här sitter en annan duva och hoar. Snett nere till vänster om duvan syns en koltrast. Aj, inte? Ja men den är nog där 😀 Fåglarnas liv är intressanta att följa. Jag fantiserar om vad de tänker och säger.

– Var hämtade du det där byggmaterialet, frågar fågel A.
– Jag hittade det där från andra sidan häcken, från en hög med kvistar som grannen lämnat, svarar fågel B.
– Aj näääi, säger fågel A. Jag gjorde samma ifjol och det var nog det sämsta materialet jag nånsin haft. Flyg till Johanssons tomt, där hittar du bättre material.
– Tusen tack för tipset, säger fågel B.

Hos Elisamatilda är det ”Borta men inte glömd” som gäller.

Vilken handling som du gjort i veckan vill du gärna få ogjord?
– Kommer inte på något. Ibland säger något ogenomtänkt, men brukar försöka vara finkänslig.

När senast raderade du något?
– Det sker dagligen, och flera gånger, att jag raderar mejl. Får så pass många, också skräp, och de ska städas bort direkt.

När har du varit glad över inställda planer?
– Glad känns som fel ord, men lättad är jag ofta då möten inhiberas om det är så att jag ändå har fullt upp den dagen.

Vad glömmer du oftast på väg ut genom dörren och som du får vända tillbaka för?
– Då jag bor ensam är jag noga med nycklar och mobiltelefon, men ibland har jag glömt skräppåsen på golvet i hallen och då får jag gå ett varv till senare.

Hur ser du till att komma ihåg något du ska göra dagen efter?
– Listor, listor, listor. Skriver upp, bockar av.

    Olika vårtecken i Lovisa

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Gjorde första promenaden redan före halv elva på förmiddagen, inte så vanligt för mig. Bongade detta lilla blå hav av blommor längs vägen ❤

    Ett tydligt vårtecken är det då resebyrån Ingves Svanbäck med sin buss besöker Lovisa för att presentera kommande resor. Nu vill ju många resa igen, efter en paus på över två år på grund av pandemin. Mannen till vänster är Sune Sundholm, han ska vara chaufför på Nya Östis läsarresa. En glad prick! Och trevliga ska ju chaufförerna vara, sociala och hjälpsamma. Det skulle ju vara hemskt att ha en sur chaufför som bara grymtade till svar 😂 På bilden ses också Ann-Louise och Niclas från resebyrån.

    Igår fotograferade jag glasskiosken som anlänt till parken invid torget. Reaktionerna brukar bli många då jag publicerar den på Facebook. Klart att var och en har rätt till sina åsikter och att de kan vara delade vad gäller utbudet av glass. Men det är helt onödigt att skriva att vagnen är ful eller att det är fel sorts glass som säljs här. Det finns andra kiosker och affärer där utbudet är ett annat. En övervägande majoritet av kommentarerna var ändå sakliga och utstrålade tacksamhet och glädje.

    Vacker vägg, del 143

    ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

    Alltså va?! Ett halvt år sedan jag skrev förra Vacker vägg-inlägget! Ett bevis på att tiden rusar? Eller ett bevis på att jag glömt bort hela kategorin? Inte haft tillräckligt med vackra väggar omkring mig? Inte haft ögonen och sinnet öppna?

    Jag hoppas att jag ska förstå och komma ihåg att ta TUSEN bilder under läsarresan i Sverige, Danmark och Tyskland. Jag vill bjuda på variation på min blogg, vakna upp igen till våren och sommaren!

    Den här bilden tog jag på Viking Line-kryssningen till Stockholm i slutet av mars.