En blomma till mig – på promenaddag 200!

Många fjolårslöv ligger kvar och snöhögar har vi också fastän det är + 13 grader i dag. Vissa smälter långsamt dels för att de var enorma ännu för en månad sedan, dels för att de innehåller mycket sand och skräp som gör processen långsammare.

Denna blomma förärar jag mig själv för att jag i dag har promenerat 200 dagar i ett sträck! Skål och grattis Carita 🍾🙏😎☀ Tacksam för att det varit möjligt. Att jag inte varit sjuk.

Många längtar efter regn nu. Visst är det dammigt och torrt, och för hundarnas tassar är de vassa stenarna som använts under vinterns sandningar inte trevliga. Men det här solskensvädret passar mig perfekt. Hämtade cykeln från sportaffären i dag, den servades i skick inför sommaren. Promenerade hem, så att jag ledde cykeln för att få steg. Men snart tror jag att jag kan notera cykelturer som motion också, fastän jag då inte kan räkna steg.

Kalendern är fulltecknad för tre veckor framöver, en av dem går till läsarresan, förutsatt att jag får hållas frisk. Jag tar inget för givet. Har hyrt en stuga till första lediga veckan som jag har i juni. Bara jag får officiellt bekräftat ett glädjebesked som har med det att göra skriver jag gärna mer.

Mycket att ser fram emot alltså 😍

Glad måndag, och hur tokigt som helst!

En tomte som tappat sin luva?
I alla fall en röd upplysande prick i det ännu rätt gråbruna landskapet 🙂 Och passar även som inlägg i kategorin ”Hur galet som helst”.

Bilden är tagen på en promenad. Jag försöker ha ögonen öppna för olika detaljer. Ibland går det bra, ibland sämre 🙂

HÄR finns länkar till andra som är med i Glad måndag. Fattas länken till din blogg? Brukar du skriva Glad måndag-inlägg ibland? Meddela mig i så fall via en kommentar här på bloggen 🙂

Skyltsöndag, del 2 💙💛

Såsom vi hejat genom åren. Jag har varit aktivt med sedan 1999. En gång Lovisa Tor, alltid Lovisa Tor 💙💛 Nu är det här ju också Ukrainas och Sveriges färger och jag hejar ju även på dem. Men främst är det Tors färger.

I dag hade vi sista chansen att ta oss vidare till ännu EN match för att kämpa om avancemang till division ett. Men Ådalens IF från Sibbo var bättre igår med siffrorna 3–1 och i dag förlorade vi hemma 4–5. Så tungt… varit en lång säsong.

Mest känns det tomt just nu. Men jag vet att det kommer nya dagar, nya matcher och även sådana som vi vinner och åter känner glädje efter. Det brukar också kännas skönt så här på våren att få tänka på lite annat, att ta ny sats.

Men visst hade jag unnat laget en seger i dag. Stolpskott, ribbskott, skott över och förbi och på målvakten. Läge med två spelare ensam mot målvakten, och så förbi ett tomt mål… Ja, det sägs ju att den som gör mest mål och tar vara på sina chanser, den vinner. Och i dag var gästerna starkare.

Anssi Kallio och Niko Orava är Tors spelare här. Tack till hela laget för en fin säsong 💙💛 Ni kämpade bra! Vi tar ny fart i höst igen!

Mer färg- och växtglädje till balkongen

Så här års kliar det ju i fingrarna för många som vill så frön, och de flesta är väl redan sedan ett bra tag tillbaka igång med sina odlingar i små växthus inomhus till exempel.

Jag har hittills nöjt mig med lökar till påsk och i dag köpte jag en Mårbackapelargon och gula penséer.

Jag förde cykeln till lokala sporthandeln för vårservice och sneddade över torget på väg hem tillbaka. I snålblåsten stod försäljarna tappert där, det är bara runt +6 grader och kall vind, men de är ju luttrade 🙂 Än är inte sommaren här, men varmare ska det bli åter nästa vecka. Det är på många sätt bästa tiden nu, då vi har våren och sommaren framför oss.

Efter väninneträffen igår tog jag en liten extra promenadsväng för att få saldot av steg fullt för dagen.
Jakob Forsellsgatan har vi här, bilden är tagen strax efter klockan 19.

Gamla minnen och svar på fem frågor

Jag har fortsatt gå igenom lådan med gamla fotografier och hittade då den här bilden. Det står 1997 bak på kortet och jag var uppe i finska Lappland, troligtvis med en dåtida pojkvän och två vänner till oss. Vi hyrde motorkälkar och det var roligt att gasa på ute på vidderna, men vi körde också längs utmärkta leder.

Från ett ämne till ett annat. Elisamatildas frågor har i dag rubriken ”Antingen eller”.

En röra under sängen eller i garderoben?
– Helst ingen röra alls och absolut inte under sängen. Där är det tomt, så när som på några dammtussar ibland.

Bo i varmt klimat eller ett med alla årstider?
– Årstiderna har sin charm, men börjar få allt svårare för kyla och mörker ju äldre jag blir. Så hellre ett varmt klimat.

Vinna på lotto eller få ditt drömjobb?
– I detta skede av livet, vinna på lotto. Jag har haft och jag har mitt drömjobb.

Böcker eller tidningar?
– Läser både och, men nuförtiden ändå mest tidningar.

Vara ärlig eller tänka på den andres känslor?
– Ärlig, men inte till vilket pris som helst. Jag vill inte såra andra i onödan.

    Lovisa-ån är yster nu

    Ljudet av vattnet som forsar fram i ån är mäktigt, fastän det kanske mest hörs blåst på den här videon. Ån finns i Garnison, alldeles nära mitt barndomshem. Här som jag filmat brusar vattnet fort och det dånar, här finns ganska många stenar. En bit längre uppåt längs gångbanan blir det tystare och slutligen, vid bron som går över Kuhlefeltsgatan, hör jag fågelsången och då kluckar det bara i vattnet, susar lite.

    En pojke ramlade i här för många, många år sedan och for iväg i en hiskelig fart några hundra meter innan någon fick tag i hans mössa, eller kanske i en arm – jag vet inte hur det gick till, men pojken räddades. Han hade en tvillingbror och båda levde till en ganska hög ålder. Jag tänker ofta på den berättelsen då jag går här förbi. Att den incidenten slutade lyckligt.

    Det har blåst i dag men blev soligt mot eftermiddagen. Efter jobbet som inkluderade ett två timmar långt möte handlade jag till mamma och i samband med det gick jag en liten promenad i Garnison.

    Hade det varit vinter nu hade det varit mörkt nu när klockan är 18. Det är härligt då det är så ljust. Jag får mer energi, livsglädje! Vet att det finns personer som lider av vårdepressioner och som har det svårt nu, och som inte tycker om långa ljusa aftnar. Men jag älskar ljuset, värmen, våren och den kommande sommaren 🌷☀😎

    Dagens citat

    Läste Året Runt häromdagen och en artikel där författaren Emma Hamberg intervjuades.
    Delar med mig av hennes kloka citat 🙂

    Det här med franska stinkande ostar gillar jag extra mycket. Och att skippa gymkortet (som jag aldrig haft) och bjuda hem vänner på middag, eller på ost och vin istället 🤗🥰

    15 plusgrader och 5518 steg!

    Vardagslycka är vårväder med 15 plusgrader och blå himmel. Det känns nästan för bra för att vara sant efter vår långa, snörika och kalla vinter. Nu ger solens strålar en rejäl skjuts åt snön. Adjö vintern, du har gjort ditt nu!

    Över 4000 steg med en väninna är också vardagslycka och 1518 under dagens andra aktiviteter gjorde saldot för dag 194 av promenader. Hade stavarna med och blev faktiskt svettig i sista motlutet på åsen 🙂 Här befinner vi oss i närheten av campingen.

    Funderar ibland på hur jag kunde förnya min blogg, men kommer allt som oftast fram till att det är lättast att skriva om min vardag. Den är inte precis sprittande, bjuder inte på så mycket spännande. Eller kanske jag inte alltid ser det som läsarna tycker skulle vara annorlunda och kul. Bloggtorka lider jag inte av, men tycker ibland att jag inte har nåt extra att komma med.

    Så jag tar tillsvidare ingen stress kring det här. Kanske det blir snäppet roligare och mer intressant då jag åker på läsarresan i början av maj och får in lite bilder från Österlen, Danmark och Tyskland.

    Våren är här, med…

    … sandblåsarens avgaser som kommer in genom vädringsfönstret 🙄😂
    … mopedknatter och fyrhjulingarnas vrål.
    … ett meddelande på datorn om förhöjda pollenhalter i luften.
    … gatudamm som virvlar runt och gör min bil helt grå.

    Det skramlar nere på trottoaren då ett fordon samlar in sand och stenar, backar fram och tillbaka, piip-piip-piip.
    Men jobbet ska göras, annars är vi ju också arga 😀

    Det är vår och alla de här ljuden och snart måsarnas skri hör våren till.

    Igår satt jag åter en stund i kvällssolen på balkongen med tidningen Året Runt. Jag tog ut den här blomman för den trivs bäst där det är lite svalt om nätterna och nu har knopparna börjat öppna sig.