Redan igår fick jag en blomsterbukett av en barndomsvän och ett kort av en före detta skolkamrat.
I dag fyller jag 63 år, och det är så mycket jag känner tacksamhet för. Till exempel att få vakna till en ny dag, kunna stiga upp ur sängen, i och för sig med stelare leder än för tio, tjugo år sedan, men det gör inte så mycket att maskinen startar långsamt 🙂
Jag blir glad av tomatplantor och alla andra växter jag har i köket. Det är en lite svalare dag med +11 nu på förmiddagen, men solen visar sig då och då. Den skira grönskan gör mig också lycklig.
Jag är tacksam även för alla vänner jag har, både dem jag träffar ofta, och dem jag träffar då och då. Lika väl som dem jag träffar sällan, men som vänskapen ändå lever. Till exempel med barndomsvännen sedan 59 år tillbaka. Hon bor på annan ort och vi ses sällan, men vi har aldrig tappat kontakten genom åren och när vi ses har vi alltid mycket att prata om.
Just nu i stunden klockan 10.52 får jag tacka för 193 hälsningar som kommit via Facebook ❤
Jag har mina dagliga mantran och böner, och speciellt i dag tänker jag att jag får önska mig något. Efter elva ensamma år tycker jag det skulle kännas fint att få träffa en vän. Ni vet, det jag kallar livets pusselbit. Den personen bara måste finnas nånstans på jorden. Någon som låter mig vara den jag är, och jag låter honom vara som han är.
För att citera Olof Palme, Sveriges före detta statsminister. Det krävs mod för att vara sig själv, i en värld som försöker forma dig till någon annan.
Restaurang Kapellet i Kapellparken var igår min arbetsplats för ett par timmar. Nu ser ju dammen inte så inbjudande ut, men så här blir det troligen på grund av pollen så här på våren. Dammen brukar städas upp minst en gång per år.
Här mitt i den skira försommargrönskan hade föreningen Loviisan seniorit (Lovisa seniorer, men föreningen har inget svenskt namn) vårens sista möte. Det var samtidigt en födelsedagsfest för alla som hade fyllt jämna år under verksamhetsåret. Förtjänsttecken delades ut och det bjöds på sång av Erkki Liikanen ackompanjerad av Heimo Mäntynen.
Denna Erkki Liikanen är inte att förväxla med politikern och bankmannen som har samma namn.
Jag hade äran att få sitta i samma bord som artisten, så det var lite trist att jag inte hann bli kvar på kaffe och kaka. Jag skulle direkt hem och skriva artikeln. Tyvärr hade jag inte mycket spaltutrymme den här gången men jag torde ha fått det viktigaste med och det kan ni läsa om i Nya Östis den 22 maj.
Det blev alltså härliga människomöten i en vacker miljö. Jag hoppas i framtiden kunna intervjua några av de äldre som är med i föreningen, för där finns många personer som säkert har mycket att berätta. Och just de här historierna som de äldre bär på är värda att låta tryckas på papper.
Har blivit med en del bilder på lager och vill visa den här tvättmaskinen. Den lottades ut till en lycklig vinnare då Köpcenter Galleria fyllde 20 år i början av maj. Även om jag i det stora hela inte är en supporter av rosa, kunde jag mycket väl tänka mig ha denna maskin hemma hos mig. Och ju mer jag tänker på färger så varför skulle jag inte kunna klä mig i en fräsig läderjacka om den var rosa? 😀
En utlottning ordnas också här på min blogg. Sista möjligheten att delta är i morgon. Jag trodde att Lilla My-strumporna skulle väcka större intresse än de gjort, men kanske jag har marknadsfört utlottningen dåligt.
Det kostar inget att delta. Räcker med att du skriver en kommentar i kommentarsfältet under tävlingsinlägget. Börja alltså med att klicka på bilden på den här bloggens startsida. Där står att du gärna ska länka till tävlingen på din blogg, men har du ingen sådan kan du delta ändå 🙂
Solskydd för huvet ska det vara, annars kan hjärnan bli mos! Tanten i hatten ser bister ut, men numera vet ni att hon inte är det. Det här med att ta selfies leder till att bilderna blir som det blir, men so what?
I min dagbok skrev jag bland annat: ”Första gången barfota i gräset. Inser att jag borde ta fotbad, sköta naglarna 😂. En sval vind går över trädgården, men det är bara skönt för det är annars +19 i skuggan.”
Jag vattnade i växthuset och då jag skulle riva bort Döda Paprikan såg jag att den hade ett skott vid roten som var på väg upp! Så, den får en ny chans!
”Popcornsgräset tar sig. Ett flygplan surrar på himlen. Maskrosorna lyser gula som små solar i gräsmattan”.
I dag har jag tagit bort tätningar från fönstren. Inte alla, men många! Det är hockey ikväll, Finland-Canada, men matchen går rätt sent – start för 21.20, så jag ser om jag orkar titta eller inte. Finland är klar för semifinal redan nu fastän matchen mot Canada och Slovakien återstår i grundserien.
Oj så tiden rusar! Men i år har jag faktiskt lite hunnit med då det gäller att se vad som händer i naturen. Jag har inte jobbat sex dagar i veckan inom mitt företag (lade ner det vid årsskiftet), och jag har aktivt tänkt på att jag ska SE vad som händer där ute.
Jag ska med alla sinnen uppleva våren. Känna dofter, se fjärilar och humlor snurra runt, bli glad åt krokusar, scillor, maskrosor. Se löven spricka ut.
Tack vare kalla nätter under ett par veckor i början av månaden, och även annars rätt kyliga dagar har jag hunnit med. Våren har anlänt med långsamma steg.
I dag utlovas sol och +19 grader, sedan ska det bli svalare igen mot mitten av veckan. Så det är Carpe diem som gäller!
Den skira grönskan utanför ett av mina köksfönster.
De små tomatplantorna solbadar i köket. Snart vågar jag föra ut dem till växthuset, men LITE får de ännu växa 😍🍅
Jag har makrofunktion på min systemkamera, men använde inte den nu. Däremot använde jag manuell skärpa, inte automatisk. Det här ser ju ut som bär, men det är knoppar på syrenbusken som står utanför mitt köksfönster och som ska få lila blomsterklasar.
Kollar du noga ser du honom, Hacke Hackspett. Han kanske tror att det finns mat i kotten, men den hade talg i vintras och hänger bara kvar där sedan dess. Men kanske han inte letar efter mat utan närmast något att hacka på 🙂
Jag har ett teleobjektiv, som jag borde börja använda oftare. Hade jag stigit upp från stolen och gått närmare för att fota Hacke hade han nog flugit iväg.
Och så selfie nummer 18 denna månad. Carita tittar på Bingolotto 🙂 Borde ha bett syrran ta bilder av mig i dag när jag blåste såpbubblor, ett kärt nöje fortfarande. Men ack så jag alltid glömmer det här med att be nån annan ta bilder av mig.
Har skyltat här på bloggen tillsammans med kompisen BP under många, många år. Utmaningen är så rolig att jag fortsätter av ohejdad vana, och det gör även Professordeutsch och kanske andra också, i alla fall då och då 🙂
Vårt köpcenter Galleria firade tjugo år den nionde maj. Det är ju värt att skylta för fortfarande nu en dryg vecka senare 🙂
På taket dansade en figur som passar bra i kategorin Hur galet som helst. Galet roligt var det också att KAJ igår kom på en hedersam fjärde plats i Eurovisionen. Det hysteriska läget kanske nu lugnar sig lite för humorgruppen, som ändå har hela sommaren fullbokad med gigs. Österrike vann och det var helt välförtjänt. Finland kom på elfte plats med 191 poäng och det var också ett bra resultat.
En liten dans till ära för alla fina artister i ESC 🙂
Jag orkade se tävlingen från början till slut men det dröjde till klockan 02 innan allt var klart, så jag behövde sova till halv elva i dag. Det tar på krafterna för en äldre att följa såväl eurovisionen som VM i hockey. Efter ett par lite tidigare matcher är det åter dags imorgon kväll för en sen som börjar 21.20 mot Kanada.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 