Inte ofta jag läser Husis numera

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Synd och skam, kanske bör tilläggas. Jag är ju finlandssvensk!
Jag skyller på att jag får så mycket gratis av tidningens innehåll via webben, och så skyller jag på tidsbrist.

Men en sanning är i alla fall att jag är så inriktad på det totalt lokala i dag, att jag inte vill satsa pengar på en prenumeration av en rikstidning. Speciellt med hänvisning till det jag skrev ovan, jag får det jag behöver, och det jag HINNER läsa, via hbl.fi och via Yles hemsida.

Rikstidningen.

Den här tidningen innehöll ändå bland annat ett intressant reportage från Tyskland, inför valet. Orkade dock inte läsa riktigt hela.

Men Philip Teirs kolumn ”Förhandlingsfällan” var riktigt bra. Samma ärende togs upp häromdagen i Sveriges ”Supernanny”-program (som jag inte ALLS alltid tittar på… hahaaa)… men liksom det där om att föräldrar som hela tiden låter barnen fatta beslut egentligen gör dem en björntjänst.

Eller som den danske regissören Lars von Trier lär ska ha sagt om en fri uppfostran som gav honom en livslång depression. ”När man känner att man har ett fullständigt fritt val, blir man ideligen omskakad när man konfronteras med den yttre värld där fritt val inte existerar” (citat, Teirs kolumn, Hbl 18.9.2017).

Jag förstår och håller med. Kanske lätt att göra för mig som inte har några barn, men jag tycker jag har något slag av sunt bondförnuft ändå.

Fler minnen från Corfu

~ Carita Liljendahl ~ 19 kommentarer

Skrev ett inlägg för sju år sedan. Rubriken var Kvinnan som talade med en virkad tomte 🙂

På Corfu köpte jag en tvål som påminde mig om doften av min semesterromans. Och då tänkte jag att det skulle bli ett inlägg under rubriken Kvinnan som sov med en tvål 🙂
Men det får bli blandade minnen från resan i stället!

Den här tvålen kan jag dofta på då jag vill minnas min semesterromans 😉
Fasadeer i Corfu stad. Alla dessa härliga gamla hus och balkonger!

Och namnet på affären, texten längst ner till höger på bilden, såg jag först då jag tog fram bilden på datorn. Den passar in eftersom vyn är vacker, men vi människor ska också själva komma ihåg att vi är unika och vackra.

Och med den här bilden vill jag tacka Grekland för en underbar semestervecka. Hoppas turisterna fortsätter besöka landet och att ekonomin där återhämtar sig ❤

Tack och heja Grekland!

 

En härligt rolig kväll

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Jag som inte har barn själv tycker det är jätteroligt då jag får träffa andras barn. Det är också underbart att uppleva barn som får vara barn i ett hem där det är fritt fram att tillverka slime, måla ansikten, baka med trolldeg osv.

Visst är vi söta? Men vi kan se skrämmande ut också.

När pizzabudet kom med vår kvällsmat var det flickorna som öppnade dörren och några steg bakåt tog nog killen. HUUU!!

Alltid lika gott.
Rosor till en fin vän och en mamma som alltid har tid för sina barn.

Det blev en toppenkväll med en hel del skratt men också djupa diskussioner om livet som dragit iväg med oss på slingriga stigar. Där har vi ibland dansat fram leende, så att fötterna knappt nuddat marken. Ibland har vi snubblat, krupit, gråtit.

Men inte en dag skulle vi vilja vara utan. För precis allt som vi har varit med om har format oss till dem vi är i dag, och av motgångarna har vi lärt oss massor.

Tack min vän för en oförglömlig kväll ❤

 

Skyltsöndag, den 17 september 2017

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
En skylt ute vid en lite större gata visar vad allt finns att uppleva vid den lilla floden och stranden.

Jag har många skyltar på lager, både från Corfu och från evenemanget Historiska Hus. Det känns skönt att ha den här biten klar för månader framöver 🙂

På Booca bar åt vi, och på dess strand låg vi och lapade sol och badade en dag. Från Mesongi River tog vi Captain Homer´s excursions till havs.

Många bloggare är med i Skyltsöndag, listan på dem hittar du åtminstone hos Konst eller Konstigt.

Hur galet som helst, del 34

~ Carita Liljendahl ~ 17 kommentarer

Ett minne från Lovisa Historiska Hus-dagarna. En fontän på gården Vackerbacka. När jag tittade på bilden då jag hade tagit fram den på stora datorskärmen ser jag ett ansikte. Liknar en glad apa 🙂

Kanske du ser något helt annat i vattnet och växterna?

Bubblorna bildar ögon och mun och ett öra 🙂

Efter semesterresan har jag allt mer börjat tänka på hur viktigt det är att jag omger mig med människor som tycker om mig precis sådan som jag är. Likasinnade människor, människor som tycker om att diskutera allt mellan himmel och jord, människor som ger och tar, som bjuder på sig själva och inte bryr sig om vad andra tycker. Människor som jag kan skapa dialog med, så att inte bara en av oss pratar.

Jag vill undvika energitjuvar i den mån det är möjligt. Det kommer alltid att finnas människor som inte gillar mig, såsom en person en gång sa ”tro inte du har några vänner, många skrattar bakom din rygg”. De människorna behöver jag inte i mitt liv, det är ju elaka personer som säger så där.

Jag vill omge mig med människor som uppmuntrar mig, som ser mina potential. Och jag vill också finnas till på samma sätt. Behandla andra såsom jag själv vill bli behandlad.

I går träffade jag en vän på Happy Hour på en krog, och andra hemma-hos på kvällen. I kväll ska jag äta pizza med en väninna jag inte träffat och tjattrat med på länge. Det är SÅ jag vill ha det. För det är klart att jag inte tror på personen som sa att jag inte har några vänner 🙂

Hotellbilder, Corfu

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Hotel Rossis sett från olika håll.

Vår balkong uppe till vänster. Som du ser finns där ett öppet valv…

Då vi tittade ut från det hade vi havsutsikt! 😀

Hade gärna haft balkong med havsutsikt, men alla de rummen hade sålts slut tidigt på våren.

När man tittade neråt från det öppna valvet i väggen såg det ut så här. En liten servering vi aldrig hann besöka fastän den fanns så nära.

En del av hotellet sett från stranden. Bakom öppningen till vänster finns frukostsalen.
Utsikt från ändan av gången som ledde till vårt rum.
Stranden vid hotellet, utsikt mot söder.
Strandutsikt mot norr.

Blandade bilder från Corfu

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer

Jag har en del bilder kvar i Corfu-arkivet, här kommer en blandat kompott.

Det fanns vackra blomsterarrangemang på många ställen i Messonghi.
Längs den här gatan gick vi varje dag, bland annat till Supermarketen.

Vi vandrade också längs stranden mot bägge hållen från hotellet. Men då det blev mörkt kändes trätrallarna där något osäkra att gå på då de ställvis var trasiga (se följande bild). Här var det ibland livlig trafik och många som var ute och gick, så på kvällen var det bra med reflex på väskan.

Pina colada och bacardi cola, våra stranddrycker.
Vägen från stranden (ligger längst bort på bilden) och Dåliga Matstället jag skrev om tidigare. Till höger i rött Harrys taverna där vi fick mycket bättre mat och betjäning.

 

I väntan på vin på ett ställe. Men där var så mycket folk att vi inte orkade vänta 🙂

 

Det artar sig i nya bostaden…

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… men ack det går långsamt.
Vilket kanske i och för sig är bra.
Att man lär sig ha tålamod.

Matsalsbordet har kommit på plats.

Fick i dag hjälp av en elektriker då det gällde att få upp två lampor. Det var bra, för det var en massa skruvande och micklande innan lamporna lyste, då det var fel på ett av uttagen i taket.

Samma man hjälpte mig också att skruva ihop matsalsbordet. Vilket jag i och för sig hade klarat själv. Men jag hade inte ensam klarat att lyfta det på plats. Ensam är INTE alltid stark 🙂

Det gamla linneskåpet som jag målade grått.

Jag börjar se meningen med alla gånger jag flyttat, för det har funnits mycket att röja upp bland under tre år. Både på det mentala planet och på det fysiska. Det har blivit allt lättare att göra sig av med saker, för det finns minsann kvar av dem än. Men målet är att nå feng shui till jul ❤

Vacker vägg, del 83

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Har massor av bilder från Corfu kvar, men ni kanske har tröttnat redan? 😀 Jag ska försöka få in en del bilder från min vardag här i Lovisa också mellan varven.

Men nu ändå en intressant och vacker vägg från en liten affär i Corfu stad.

Här har folk fått klottra hejvilt och det är hur mysigt som helst. Det fanns texter till och med i taket 🙂

I den här butiken såldes bakverk av olika slag. De såg oerhört goda ut och vi frestades att köpa fem, sex stycken. Men vi visste inte hur söta de var 😀
Filodeg och olika krämiga fyllningar av bland annat choklad… de nästan dröp av fett.

Väninnan tyckte att vi kunde äta dem på en liten servering intill, där vi förstås också beställde mousserat vin. Jag som är överordentlig anser att man inte får sitta på en uteservering och äta något man köpt på en annan plats. Jag tog ändå baklavan som väninnan gav till mig i näven. Men det var nog sista gången… himmel så kladdig jag blev om fingrarna och det var inte kul att försöka gömma den under bordet under den tid servitören kom med vinglasen 😀

Bakelsen som ligger längst ner till höger var den som jag försökte gömma under bordet… och fettet formligen rann längs med mina fingrar 😀