Vi firar mors dag i Finland i dag.
Läste i Året Runt att det är rumpans dag den 14 maj. Jag tyckte det fanns så mycket rolig och positiv text kring den att jag delar en del av artikeln Skyltsöndagen till ära 😀
Skyltsöndag uppfanns av Pumita och förvaltas av BP med bloggen Konst eller konstigt.
Ja, det känns som att man har en stor familj då man är aktiv inom en idrottsförening. Dels skriver jag om representationslagets matcher på innebandysektionens hemsida, dels om en del andra evenemang.
I dag firades säsongsavslutning för juniorlagen. Det var som vanligt en mycket familjär tillställning.
Största delen av dagen har gått till Tor. Lite hann jag kolla på hockey då Finland i förlängningen besegrade Norge.
Nu ska jag dammsuga och resten av kvällen tar jag det lugnt 😀
Jag har en KÄNSLA av att tiden går väldigt fort. Snart har vi halva maj bakom oss. När jag ser ut genom köksfönstret har jag en KÄNSLA av att våren är på gång. Den är lite sen i år men den kommer.
Sedan har jag också en KÄNSLA av att man kan bli len i huden om man använder de här 🙂 Tror de har innehållit badsalt.
Finns det något som stressar mer än då teknik inte funkar?
Min ett år gamla Samsung Galaxy lever sitt eget liv. Den stänger plötsligt av sig fastän batteriet inte är slut. Sedan går den i gång av sig självt, för att några sekunder senare slockna igen.
Den ändrar ringsignal automatiskt, och slopar även andra inställningar jag gjort.
Jag kan inte ha det så här. Jag behöver en telefon som funkar normalt, inte minst med tanke på mitt jobb.
Nu har jag försökt exportera alla kontakter. De landade på Google Drive, där finns en backup, men jag ser den inte som en lista med namn och nummer såsom jag trodde det skulle vara.
Usch, jag är väldigt stressad av det här… Jag skulle inte vilja vara beroende av all teknik, men jobbet jag har bygger nästan till 100 procent på kontakter via en smarttelefon.
Och varför heter den så?
Just nu är den inte alls smart 😦
… av Cloetta att sluta sälja Polly Sea Salt!
Jag har letat och letat men inte hittat godiset i affärerna.
Fick häromdagen syn på en tjej med loggan Cloetta på ryggen. Hon radade in produkter i godishyllan i K-Supermarket. Jag passade förstås på att fråga henne om Polly Sea Salt finns kvar i sortimentet.
Hennes svar var ”nej”. Den här godispåsen fanns bara en viss tid, hon visste inte varför den lanserades och varför den togs bort…
Jag säger då bara… först gör dom folk beroende. Sedan tar dom bort produkten 😦 Det är tammeguda kriminellt!
Abstinensbesvären kan avhjälpas med Fazers Kina-puffar, men helt samma sak är det förstås inte!
… är inte alltid detsamma som champagne eller mousserat vin.
Lovade visa bilder av den lilla glasskålen som jag köpte. Just nu har jag en växt som ska få nya rötter i den. På vintern tror jag det blir en ljushållare.
Men jag tar tacksamt emot tips om hur just DU tycker jag kan använda den här vackra pjäsen från Pentik.
I högstadiebyggnaden som rivs i sommar finns de här väggmålningarna.
Visst ser bläckfiskarna finurliga ut? 😀
Jag har känt mig lite låg några dagar och kommit fram till att det är klart dödsbud och andra tråkiga nyheter spelar in, även om de inte handlade om nära anhöriga.
Nu gör de här väggmålningarna mig lite bättre till mods. Det sägs väl att konst helar?
Orkade kolla Eurovisionens första uttagning i går. Finland gick inte till final. Tycker att Norma Johns Blackbird är väldigt vacker, men den lyfter liksom aldrig, och så tycker jag att man inte hör riktigt alla ord hon sjunger.
Men heja Sverige, ni gick till final! ❤
Efter akupunkturen i dag blir det väl åter lite hockey på TV då Finland möter Slovenien.
Får ta till en arkivbild nu.
Har haft fullt upp hela dagen, men inte hunnit fota något för bloggen.
Efter ett pressinfo följde ett möte som har med en föreningspublikation att göra. Sedan skrev jag tidningsartikeln.
Fick ett dödsbud i lördags och ett chockbesked i dag om en vän som blev allvarligt sjuk… Att skriva något om Finlands snöpliga förlust i hockeyn i går känns därför helt meningslöst.
Ja, man kan aldrig veta när ens sista stund är kommen. Samtidigt kan man ju inte leva med det i åtanke heller, att i morgon dör jag… eller jo, man kan leva så att man är snäll mot sina medmänniskor, för vi vet inte om vi ses i morgon. Men jag menade att vi inte ska leva i oro och skräck, eller bränna våra ljus i bägge ändarna.
Det är fortsatt kallt här, vi har inte fått snö men på andra håll i södra Finland har det snöat… tror att vi har typ +3 grader.
Siktar på att ha en lugnare dag i morgon. En dag med högt tempo och stress går an, men jag behöver vila också.
Ja, så här ser det ut hemma hos mig.
Mina vänner hoppas att jag ska sitta i sovrummet/arbetsrummet och INTE vid tv:n för då finns det en chans för Finland att vinna matchen kvällens match i grundserien mot Tjeckien.
Och vad gör man inte för fosterlandet?
Då jag öppnade tv:n var läget 1-0 till Finland. Då jag gick till köket och hämtade lite att dricka blev det 2-0. Då jag satte mig vid datorn, alltså INTE i soffan vid teven, blev det 3-0.
Så ni må väl tro att jag häckar här vid datorn resten av kvällen!
Jag har inte onlinesändning på där, men jag HÖR ljudet från tv:n, så lite fuskar jag allt 😀
Det har med magi att göra det här, hörni 😀
Det händer så otroligt mycket i Lovisa hela tiden. Mest under våren och sommaren förstås. Utbudet är så digert att man inte vet hur man ska hinna med allt. Eller ja – det är bara att konstatera att man INTE hinner med allt.
I dag hade vi pressinfo för evenemangen Rosor och Trädgårdar, och Lovisa Historiska Hus, fastän de firas först 1–2 juli och sista helgen i augusti. Men många tidningar vill ha händelserna, och allt det nya kring evenemangen, med i sina sommarbilagor som kommer ut i början av juni.
I restaurang Kapellet visas bland annat Anne Kuntsis charmerande fotografier hela sommaren. De är från Rom och den glömda parken Parco delle tre fontane. Två andra konstnärer visar också sina verk där nu, Jaro Palmu och Odd Kalland.
Debutsky's Blog - Inne i huvudet på en författare 