… i församlingens fönster vid Drottninggatan.
Och fler speglingar 🙂 Till och med jag själv kom med på ett hörn nu.

… och så favoriträtten – pepparbiff! Inmundigad på restaurang Bella i Lovisa ikväll med kollega och väninna.

… i församlingens fönster vid Drottninggatan.
Och fler speglingar 🙂 Till och med jag själv kom med på ett hörn nu.

… och så favoriträtten – pepparbiff! Inmundigad på restaurang Bella i Lovisa ikväll med kollega och väninna.


… och ofta. Sällan mardrömmar, men de kommer de också.
Ofta är mina drömmar helt konstiga. Jag minns dem tydligt på morgonen men när jag vill berätta om drömmarna för någon, märker jag hur knäppt allt låter 🙂
I natt rörde jag mig i ett stort hus, som ett slott, men ändå inte. Där fanns en märklig våning, eller ett rum, varifrån det gick breda, slitna trätrappor upp till en annan avsats. Vid trappan fanns massor av färggranna fåglar…
Jag fattar noll 🙂
Och så var där en person med i drömmen, men allt kan man ju inte berätta här, för som sagt… varifrån kommer alla tokigheter? Från mitt undermedvetna? 😀
Skulle vara kul att få hjälp med drömtolkning.

Den här dagen har börjat med diverse mejlkontakter. Tänk så smidigt det går nuförtiden att ha kontakt till och med till Japan!
Ska fortsätta med att skriva ut en intervju och sedan kasta ut några krokar som eventuellt leder till nya intervjuer och artiklar.
Ute är det +2 grader, mulet och ingen snö. Men vi går mot våren!
I går var det någon som på Facebook frågade hur människors årsklockor ser ut. Alltså lite så där att hur ser ditt år ut då du TÄNKER på det. En del talar om uppförsbackar mot julen och sedan en behaglig nedförsbacke mot sommaren.
Min ser ut som Sparbankens fickkalender 🙂 Hittade ingen bild på just den men så här ser jag året framför mig.
… som jag är stack jag mig in på Herttanen i Lovisa i dag.
Affären är inte öppen alla dagar eftersom man kan köpa grejer via nätet.
Men när det i dag utlovades 50 procent på alla varor må ni tro att det var en viss rusning.
Jag skulle inte ha köpt ljuset för 35 euro, men 17,50 kunde jag tänka mig betala för denna gudomliga doft. Ljuset ska brinna i 50 timmar. Helst bara tre timmar åt gången och sedan ska veken klippas.
Ofta kör jag med ljus som inte kostar så mycket, och många av dem är bra ändå. Men någon gång tycker jag att jag är värd design, det där lilla extra.

DAG, skandinavisk design, och som vanligt kan jag påpeka att det här inte är ett sponsrat inlägg 🙂 Jag tjänar inte ett korvöre på min blogg, inte en cent heller för den delen.
… av det gamla året.
Visst är det spännande med ett nytt år!
Pärmbilden på kalendern jag fick i julklapp symboliserar vänskap, närhet och gemenskap. Sådant som de flesta av oss vill ha.

Ett klassiskt löfte som många ger sig själva är att börja äta mer hälsosamt och att motionera mer. Man köper ett kort till gymmet och späker sig själv en månad eller två. Sedan återgår man till det vanliga, mycket trevligare livet.
Det enda jag lovar mig själv inför 2017 är att INTE vara sträng mot mig själv.
Jag ska bli en modig outsider som går sin egen väg.
Det är inget löfte, ej heller ett hot – det är bara något jag vill.
Och kanske också något jag skriver mer om här senare 🙂

Bilden får fylla en symbolisk funktion. Se det vackra där det finns.
Och det är med ett fullkomligt öppet sinne jag vill vandra in i 2017. Kanske även här på bloggen delge visdomsord jag ramlar över.
För det har rätt ofta känts så på senaste tid. Att jag ”snubblar” över sådant som jag behöver. Kloka texter i böcker eller tidningsartiklar, tänkvärda ord som vänner dela på Facebook. De bara kommer till mig.
Som i dag i Mediaplanets tidning Njut av livet. Ben Furman skriver där så här:
Vad är ditt nyårslöfte? Kunde det vara att vara lyckligare? Att vara lycklig är också en inställning, ett beslut. Ett annat gott beslut är att behandla andra människor väl – det gör även dig lycklig.
En del av Drottninggatan i Lovisa har i december varit en konstgata.
I tomma affärslokalers fönster visas olika konstverk eller har byggts små vintervärldar. I köpcentrets fönster rullar en bildserie med gamla bilder från vår stad.
Skulle ta en bild av några konstverk, men som ni ser ställde solen till det.
Man är ju så glad för att den överhuvudtaget visar sig, så bilden blev som den blev – ett konstverk i sig med speglingarna. Extra vackert med det gamla gula posthuset!

Snart har vi ett nytt år. Jag ser det framför mig som en tjock dagbok med en massa vita, oskrivna blad.
Skulle vilja förnya mig här på bloggen lite, men vet inte riktigt hur.
Jag har i snitt 300 besök per dag och får rätt många kommentarer. Jag är nöjd och hoppas mina läsare är nöjda.
Har funnit massor av nya vänner och deras intressanta bloggar genom att öppna mig själv.
Så kanske jag bara ska fortsätta som förr?
Berätta om stort och smått i min vardag, visa bilder från Lovisa, från resor, från mitt hem.