Bilder som jag haft på lager sedan den 19 december då vi åkte till Kuopio med Tors supportergäng för att se en innebandymatch.
Vi pausade bland annat i Joroinen och vid en bensinmack tog jag de här bilderna.
Skyltsöndag förvaltas av BP med bloggen Konst eller konstigt.
Andra som skyltar om söndagar hittar du HÄR, sporadiskt också Ordodlaren.
… som fyllde 40 år i går. Eftersom jag numera av någon outgrundlig anledning vill ha ordning och reda omkring mig bestämde jag mig för att få dagböckerna i rätt ordning i skrubben också.
… (som en parentes kan jag berätta att jag hade väldigt stökigt då jag var barn och ung, så mycket saker i en villervalla under min säng att den nästan lättade från golvet) …
Dagböckerna hade i och för sig hittills varit snyggt staplade på hyllorna i skrubben, men inte i rätt ordning år för år.
Sagt och gjort. Dagböckerna bars ut från skrubben och sorterades. Jobbet är inte helt slutfört än, det har krävt mer än två timmar.
Men att det tagit så lång tid beror på att jag fastnade i några dagböcker från slutet av 1980-talet.
Det är väldigt intressant att läsa om allt som hände då. Mycket av det där har jag glömt eller förträngt, eller också kom jag ihåg det på annat sätt. En hel del minns jag förstås också med glädje.
Som en resa upp till Enontekis i norra Finland, den sista biten gick med propellerplan. Jag hade bländats av solen ovanför molnen och öronen hade gått i lås, så jag tyckte stewarden utnyttjade en ”döv och halvblind gumma” då han prånglade en chokladask på mig. Men han var ju snygg, så jag förlät honom 🙂
Det var bloggaren Gunnardeckare som gav mig idén att visa bilder också inifrån biblioteket som jag visade i det här inlägget.
Här kommer således två!
… i dag fyller du fyrtio år! Jag skrev de första orden med en tuschpenna i dig den 29 januari 1976. Sedan dess har mycket hänt.
Du fick namnet Randi, för att du blev randig, det vill säga bestod av olika färger då jag tejpade ihop de första häftena till en bok.
Med åren har antalet dagbokshäften blivit närmare 200. De är olika tjocka och jag har inte räknat dem. En tid skrev jag sidantalet uppe till höger och vänster på sidorna. Någon gång efter 11.000 sidor slutade jag. Tänkte ha det som ett projekt att faktiskt fortsätta där jag en gång slutade… 🙂
I fyrtio års tid har jag nästan dagligen skrivit något i dig. Ibland bara en halv sida. När jag haft mer tankar i huvudet, glada eller bekymrade, har det blivit tio sidor.
Någon gång då och då undrar jag vad som händer med alla mina dagböcker den dag jag går bort. En väninna sa att jag måste skriva i mitt testamente vad jag önskar, det vill säga att dagböckerna inte kastas bort eller bränns upp. Samtidigt vill jag ju att den som tar hand om min livshistoria är en pålitlig person som gör något vettigt med alla häften.
Dagboken fyllde en viktig funktion senast då jag skrev av mig allt jag kände i samband med skilsmässan. Sådant som med tiden tenderar falla i glömska, svåra känslor som kan vara bra att inse att man klarat av.
Men dagboken har hjälpt mig minnas mycket annat också. Om det nån gång blir tvist med någon om årtal eller om vad som helst som hänt i mitt och andras liv – då är det bara att plocka fram dagboken.
Skål på din stora dag min kära Randi ❤
… på att åka skridsko skulle man tycka om väderomslaget.
Från minus 27 till plus två på några dagar.
Nu regnar snön bort. Det kvittar för mig.
Men alltså man ska vara försiktig och helst ha god balans. Det är förrädiskt halt på många ställen.
Hurdant väder föredrar du? Minus trettio eller plus två med snöslask på vintern? Du får inte välja något däremellan 🙂 … alltså säga att minus fyra, lagom med snö och sol är bäst.
Torolf Eklöfs skulpturer på Galleri Theodor i Lovisa är annorlunda men därmed också väldigt intressanta. De har fyndiga namn och jag gillar ordlekar.
Du som har möjlighet att besöka Lovisa, gå och titta på utställningen senast den 6 februari!
Kan inte låta bli att dela med mig av den här bilden.
På båten över mot Sverige för ett par veckor sedan tyckte min väninna att vi hade fått en riktigt snofsig pall i vår hytt.
Tills vi kom på att det var en skräpkorg 🙂
… att inga män så där spontant stannar upp och hejar på mig.
Jag går ju ofta runt med den här kassen, i alla fall de dagar jag jobbar 🙂
Jag kallar henne Arga tanten. Hon är så cool med sin klänning, de glesa tänderna och den knutna näven 😀
Den här bilden tog jag i december i Täby i Sverige. Hade ett minnet av att jag publicerat en liknande bild förr i serien Vacker vägg, och det hade jag gjort. Men helt lika är bilderna inte 🙂
Jag vill att min blogg ska vara väldigt vardaglig. Inte nischad på något sätt. Inga tillrättalagda inlägg eller bilder som är manipulerade och hanterade i Photoshop.
Ibland får jag ändå nåt slags ryck och vill experimentera med min systemkamera.
Bordduken såldes på rea i Täby centrum, hade kostat 79,50 kronor, alltså ungefär 8 euro. Jag fick den för 20 kronor, cirka 2 euro.
