Har för mig att man åtminstone i Sverige säger att nån torskar då den förlorar.
Men låt oss ta det från början.
Tapanilan Urheilukeskus.
Hit anlände en busslast med Torsupportrar glada och förhoppningsfulla på onsdagskvällen. Tor skulle möta Erä Akatemia i den sjätte omgången i division ett.
Mångsidig hall med bland annat klättervägg.
Jag har lagt in bilder på bloggen från den hallen någon gång förut. Från cafeterian kan man se modiga och viga personer klättra på vägg.
Ser kanske lätt ut men, men… 🙂Vem är Kalle Tyrkäs?
Medan vi väntade på att matchen skulle börja studerade vi programbladet. Till vår stora förvåning såg vi att Tor hade fått en ny tränare som heter Kalle Tyrkäs. En sådan överraskning!
Nå, det fanns även andra fel bland namnen, men Kalle Tyrkäs var det roligaste 🙂
Dan Forsström, Deina Imjack och Peik Salminen är Torspelarna i gult från vänster till höger. Foto: Benny Liljendahl
När bilden togs var läget ännu 0-0. När matchen slutade skrevs siffrorna 6-4. Vi tog ifatt ett 3-0 underläge, kvitterade till 3-3 men efter det var det roliga slut. Nya tag mot Blue Fox hemma första november!
… att han mår, efter alla omständigheter, väl.
Han har börjat skratta åt mina försök att avbilda honom.
Då jag fixat och trixat för att få fram rätt hudfärg har det resulterat i en viss krackelering 🙂
Vilket ledde till att jag blev tvungen att korrigera hans nuna IGEN.
Så går det om man använder för mycket makeup.
Han vill säga att här är det INTE frågan om botox (hälsning till Annika) och inga skönhetsoperationer har utförts.
Att han ser ut som han gör är helt och hållet MITT fel 🙂
Inte så bra, men …
Jag blev tvungen att måla på hans ansikte med en massa som håller ihop de olika färger jag smetat dit innan 🙂
Hans hår börjar få ungefär rätt färg, men annars ser han just nu ut som en… ja, jag vet inte vad… övergödd på något sätt 🙂
Adrian sysslar INTE med bodybuilding… sorry sorry sorry 😀
Så ni må tro att vi nu skrattar tillsammans.
För han HAR humor. Och han KAN vara tacksam.
Han är glad för att han fått öron, ögonbryn och konturer till ett ansikte.
Och skäggstubben, den där en millimeter långa, som inte syns på bilden, den är han skitnöjd med.
Ska efter lunchen skriva ut en personintervju med en kvinna som för sju år sedan flyttade från Tyskland till Finland.
Hon fick ett projektjobb i Lovisa och fann kärleken här. När jobbet tog slut beslöt hon sig för att stanna i den lilla staden hon lärt sig älska.
I kväll är det åter målerikurs. Få se om jag äntligen ska lyckas få fram Adrians ögon, näsa och mun…
Parken håller på att snyggas upp. Stadens parkavdelning kollar om träden är friska och rensar lite här och där. Det blir både ljusare och säkrare att vistas i parken. Och gamla träd måste ju skötas, en del av dem är från 1800-talet.
Än sitter ganska många löv kvar – bilden togs i söndags.Kom på att jag har Photoshop i nya datorn och ville leka lite med färgerna 🙂
Ann-Mari Huhtanen slår huvet på spiken med sin ironiska text.
I går blev jag lite upprörd då jag råkade se slutet av programmet Agenda på SVT2. På Facebook skrev jag så här:
”Usch! Nu skäms jag för att vara journalist. Såg på Agenda på SVT och tyckte man drev med statsminister Löfven… om han upprepar ordet ”ingångsvärde” måste man inte driva med det. Han är en BRA och mänsklig statsminister. Han är annorlunda, tack och lov för det. Tänk om hela Sverige var så elitistiskt som vissa journalister där verkar tro sig vara… huga!”
Kanske det vara att ta i lite, men skrivet är skrivet och jag står för min åsikt.
ALLA journalister är ju inte som de i programmet, men att NÅGON beter sig så där mot statsministern känns illa nog.
Så i dag blev jag glad när en kollega visade en text som fanns i söndagens Helsingin Sanomat. För er som inte kan finska ska jag översätta den så gott jag kan. Ironi och satir är svårt, men skribenten slår huvudet på spiken 🙂
ASYLPLATS ÅT EN SOM ANSES FUL (mukaruma är svårt att översätta – åt nån som är ful, typ)
Nu hände det då, den där svenska varelsen som vill alla så väl och som omfamnar hela världen fick sig en törn. De gick och jämförde sin statsminister Stefan Löfven med ett djur som valts till världens fulaste, blobfisken.
Så går det då man har vant sig vid det stiliga. Då man inte har erfarenhet av sådana här ”löfvenar” och tölpaktiga ledare. Så som hos oss.
Därför föreslår vi att Löfven beviljas asyl.
Han skulle passa bra in här bland alla med potatisnäsor och grisögon. Här skulle man inte jämföra honom med en blobfisk, för med våra mått mätt är han ju stilig, helt klart en riktig Reijo Taipale.
I utbyte skulle vi ge Alexander Stubb. Han skulle ju vara som fisken i vattnet i Sverige, vacker och vältränad skulle han få jobba med kungen.
Och så skulle man inte heller i utlandet ta miste på Finland och Sverige. Rollerna skulle sitta rätt.
Bildtexter: Alex Stubb, svensk stil. Stefan Löfven, finsk stil.
Och om vi faktiskt ger Löfven asyl i Finland för att han nu är så ”ful och inte kan klä sig eller ens tala så det duger i svensk tv”, så välkomnar jag honom till mig på Queen Street. Här finns både hjärterum och stjärterum.
Nu har löven kommit ner från träden och de landar där de landar 🙂
På söndagens promenad såg jag miljoner löv – kanske miljarder.
De prasslar och doftar gott.
Två bänkar som funnit varann?
I parken intill stadens restauranger verkar det som om någon velat ta en pratstund öga mot öga. Då flyttar man ju på bänkarna så att man kan göra det. Och avnjuter lite öl. Men burkarna hade man ju kunnat slänga i skräpkorgen. Å andra sidan – den låg nog för långt borta, åtminstone på en meters avstånd.
Jag skulle ta systemkameran med på dagens promenad. Laddade batterierna och gjorde allt klart för utfärden.
Tur var det väl att jag kollade om det fanns ett minneskort i kameran, för det fanns det inte 🙂
Har lite krafs kvar i gamla lägenheten ännu. Och bland det krafset finns bland annat mina minneskort. Så systemkameran fick vänta. Att fotografera med mobilen är inte riktigt samma sak, det blir ju rätt platta bilder. Men å andra sidan, den vägde nästan inget i fickan heller 🙂
Å-vyerna är från stadsdelen Garnison där jag växte upp.
Samma å sedd från en bro.Och här rinner ån snart ut i Lovisaviken.
Det var ett tag sedan publicerade en bild i serien ”Nåt att stå på”.
Tycker om mossa och mig stör det inte alls att sådan växer på trottoarer.
Den här bilden är tagen på Garnisonsgatan i Lovisa. Tyckte det var roligt med äpplena som låg där också.
Inspirerad till en höstpromenad, som delvis gick i barndomskvarteren, blev jag av väninnan Camilla som ofta har kameran med sig. Hon tar fantastiska bilder, bland annat i makroperspektiv. Mest visar hon dem på Facebook tillsvidare. Länkar inte dit eftersom jag inte bett henne om lov för det – men vem vet, kanske hon startar en fotoblogg en vacker dag.
Fler bilder från promenaden kommer senare.
Och del 8 i serien ”Nåt att stå på” hittar du HÄR.
En vacker mossbelupen trottoar med äpplen som prydnader.
Tack Ann-Louise för den fina lyktan.
Inte svårt att få rätta höststämningen med den här.
Och till råga på allt – Lovisa Tor vann kvällens match mot SBS Wirmo.
I och för sig först i förlängningen 6-5, men seger är seger!
Killarna vill ju bara att vi ska få spänning för hela slanten… 😉
Så vacker!Den här lyktan kommer troligen att få vara ute på balkongen i framtiden. Men den kan också användas inomhus.
