Vardagsdramatik

~ Carita Liljendahl ~ 11 kommentarer
Kycklings i Lappträsk, en idyll mitt i kyrkobyn. Se så grönt gräset var fastän vi skriver femte november. Kanske inte så konstigt, så som det regnat.
Kycklings i Lappträsk, en idyll mitt i kyrkobyn. Se så grönt gräset var fastän vi skriver femte november. Kanske inte så konstigt, så som det regnat.

Träffade i dag två trevliga damer som hör till Lindkoski marthor, en förening som firar 90 verksamhetsår i år. Vi gjorde intervjun i det här fina huset, Kycklings, som du hittar mer information om här.

Omväxlande jobb jag har – för på väg till intervjun blev vi stoppade av en tant som hade lagt ut en varningstriangel på vägen. Hon i sin tur hade blivit ombedd av en långtradarchaufför att varna trafikanter på väg mot Lappträsk om att ett släp vält och blockerade vägen.

Olyckan hade inträffat kanske sisådär en kvart tidigare. Lyckligtvis skadades ingen men om du kollar bilden här förstår man ju vad som hade kunnat hända om det tunga fordonets förare hade fått möte med en annan bil då släpet välte.

Spel på CD för PC

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Häromdan kom jag ihåg att jag har en massa roliga spel på CD-skivor i en låda. Favoriten är ett flipperspel, men jag kan också bowla, spela fotboll och hockey på min PC.
Häromdan kom jag ihåg att jag har en massa roliga spel på CD-skivor i en låda. Favoriten är ett flipperspel, men jag kan också bowla, spela fotboll och hockey på min PC.

Sådant här och frågesporter och korsord sysslade man med i början av 1990-talet. Kommer ihåg att min systerson var oerhört intresserad av att spela hockey mot mig då han var fyra, fem, sex år. I dag är han femton, och jag tror nog att spel av den här sorten skulle kännas ganska gammalmodiga för honom 🙂

Men för mig fungerar spelen riktigt bra som tidsfördriv fortfarande.

Tror ni påskharen finns i Rom?

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer
Har de senaste två veckorna sugit i mig restips. Ska vi åka till Paris i Frankrike, eller till Belgrad i Serbien?
Har de senaste två veckorna sugit i mig restips bland annat från dagstidningar.
Ska vi åka till Paris i Frankrike, eller till Belgrad i Serbien?

En resa börjar ofta med en tanke som sedan mognar till ett beslut. Man kollar almanackan, när har vi ledigt, när kan vi resa och hur långt bort.

I dag bestämde vi oss för att boka en resa till påsk. Började med att kolla Paris. Avgångstider och hemankomsttider fanns i vågskålen lika mycket som priset.

Det blir kanske Paris någon annan gång. Likaså får London, Bryssel, Madrid och Barcelona vänta.

När jag såg det här hotellet kändes det att alla pusselbitar föll på plats. Pris och läge, avgångstid och tiden för hemresan. Gratis frukost och gratis tillgång till wifi var ju fina bonus.

Nu har vi ett halvt år tid att läsa på, planera vad vi vill se. Och i slutet av april borde det redan vara full vår, för att inte säga sommar, i ROM!

Saldo från samlarmässa

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer
Från samlarmässan fick jag med mig de här grejerna. Ett uppförstorat foto på mig själv och några kamrater samt tyska klisterbilder.
Från samlarmässan fick jag med mig de här grejerna. Ett uppförstorat foto på mig själv och några kamrater samt tyska klisterbilder.

Samlarmässan arrangeras i Lovisa två gånger per år. Den här bilden publicerades en gång i tidningen Östra Nyland, under vinjetten ”Aatos okända”. Lovisabon Aatos Åkerblom lever inte längre men på sin tid var han ett byoriginal. Han vandrade och cyklade runt och fotograferade människor, landskap och byggnader i trakten.

De bilderna, av vilka många bara fanns som gamla negativ, har räddats av en annan Lovisabo, Eddie Bruce. Han har också räddat gamla smalfilmer, vykort, kvitton från affärer – för att nämna en bråkdel av hans kulturgärning.

Jag kände igen mig själv på bilden i tidningen och nu hittade jag det uppförstorade originalet på samlarmässan. Det är jag som har den roliga ljusbruna mössan 🙂 Trädet fanns nära mitt barndomshem och jag klättrade ofta där med mina kompisar.

Rally och lucia

~ Carita Liljendahl ~ 3 kommentarer
Rallyföraren Andreas Amberg besöker Kapellby skola i Lappträsk.
Rallyföraren Andreas Amberg besöker Kapellby skola i Lappträsk.

Jobbet på en lokaltidning är för det mesta roligt och omväxlande.
I dag åkte jag till Kapellby skola i Lappträsk som hade besök av rallyföraren Andreas Amberg. Han har vuxit upp i Lappträsk och många av barnen tycker det är kul att kunna säga att de kommer från samma by, Hindersby, som Andreas.

Andreas körde i år junior-VM i rally. Han klarade sig riktigt bra, vann deltävlingen i Finland. Men sedan tog pengarna slut. Det är dyrt att tävla på den nivån.

Barnen ställde många kvistiga frågor åt Andreas. Det är ju så kul då barn ser andra saker och tänker på ett annorlunda sätt än vi vuxna.

På eftermiddagen gick jag på fotografering med tidningens luciakandidater. Dagen avslutades med kandidatkaffe och så bokade vi tiderna för personintervjuerna.

Kommunal katt

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer
Avsikten är INTE att visa mina nya Converse vinterskor i dag. Det är katten som ska vara i fokus.
Avsikten är INTE att visa mina nya Converse vinterskor i dag.
Det är katten som ska vara i fokus.

Intervjuade Pyttis kommundirektör i dag. I väntan på honom strök sig den här katten mot mina ben.

Kommundirektören säger att katten gör hela kansliet mer hemtrevligt och jag håller med honom.

Tänk om vi kunde ha fler djur på jobben! En sköldpadda i ett hörn, en hund, en katt, en kanin, några fåglar i en stor bur – kanske en papegoja som skulle skrika oförskämda saker åt alla som kom in 🙂

En annan bild av katten hittar ni på min arbetsblogg.

Kan man bli kär i ett par skor?

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer
Hade inte trott om mig själv att jag någonsin skulle köpa ett par Converse, men ack så dåligt jag kände mig själv :-D
Hade inte trott om mig själv att jag någonsin skulle köpa ett par Converse, men ack så dåligt jag kände mig själv 😀

Nej, jag har inte slutat älska min Guube 🙂

Men jag undrar ändå så där lite försynt. Kan man bli förälskad i ett par skor? Svara ni som vet.

Med handen på hjärtat kan jag nämligen säga att jag aldrig planerat köpa ett par äkta Converse. Jag har liksom aldrig suktat efter själva märket.

Men när jag såg de här vinterskorna på nätet kände jag direkt – de och jag hör ihop.

När jag sedan såg den fina lådan som fanns inne i paketet som kom med posten visste jag att den innehöll något riktigt fint. Och jag blev inte besviken. Materialet är helt fantastiskt.
Och kanske bäst av allt – skorna är sköna på fötterna också 🙂

(Ps. som en liten kuriositet kan jag nämna att Guuben ibland säger ”det är bra att vi har separat ekonomi” och ibland drar han till med den finlandssvenska sloganen ”fyrk finns”)