Den där Joona Linna…

~ Carita Liljendahl ~ 13 kommentarer
Fascinerande läsning.
Fascinerande läsning.

Som författare vet jag att det är en konst att skapa levande karaktärer, att hålla spänningen vid liv, att driva en story framåt, att ha ett bra språk.

Då jag försökte få min första bok publicerad på ett etablerat förlag blev svaret att storyn är bra, karaktärerna levande och det var bra att jag vågade skriva om sex. Men berättelsen var för omständlig.

Nu sitter jag med drygt 600 sidor framför mig i pocketversionen av Keplers ”Paganinikontraktet”. Samtidigt som jag vill veta hur det hela slutar vill jag inte att boken ska ta slut. Jag är oerhört fascinerad av kommissarie Joona Linna. Hans intelligenta och återhållsamma, eftertänksamma gestalt lämnar mig inte ifred.

Ibland slår hjärtat extra slag av spänningen som jaktscener och knivslagsmål skapar. Men författarna frossar inte i blodiga detaljer. De lämnar över mycket åt min egen fantasi.
Också om Joona Linna.

Jag tycker att en författare har lyckats med sina karaktärer då de berör läsarna. Antingen hatar du karaktärerna eller så älskar du dem. Lämnar de dig oberörd saknar boken något väsentligt.

Vinn smycken!

~ Carita Liljendahl ~ 23 kommentarer
Vill du vara med i utlottingen av de här?
Vill du vara med i utlottningen av de här?

Jag är med i en klubb som skickar smycken åt mig 4-5 gånger per år. Hittills har jag haft användning för precis alla jag fått/köpt via klubben.
De här är också vackra men inte riktigt min stil då de är så spröda. Armbandet ser litet ut men storleken kan justeras  om man knäpper låset högre upp på länken.

För att smyckena inte nu ska ligga oanvända hemma hos mig lottar jag ut dem bland mina bloggvänner.

Vill du vara med i utlottningen
– skriver du i kommentarsfältet ”jag vill delta!” (… för den som inte vill delta i utlottningen ska också kunna skriva helt vanliga kommentarer utan att tvingas få smycken 😀 )
– länkar du i något skedet på din egen blogg till min genom att skriva nåt i stil med ”titta gärna också in hos Carita”

Tävlingen pågår till lördagen den 26 januari. Vinnaren dras på eftermiddagen och meddelas personligen men också här på bloggen. Lycka till i utlottningen!

Smyckena levereras i en av de här fina påsarna.
Smyckena levereras i en av de här fina påsarna.

Det finaste med Bijoux Club är förstås smyckena men också att de levereras i så här fina påsar. Ibland är påsarna svarta eller vita men alltid av skönt material.

Den som vinner smyckena får också en av de här påsarna. Jag brukar använda dem då jag ger små doftande värmeljus som present åt någon jag går på fest hos.

Uppdaterad söndag 27.1.2013: Det blev Anna Karlsson som vann smyckena. Grattis! Och tack till alla som var med!

Fototriss!

~ Carita Liljendahl ~ 52 kommentarer

Veckans tema i Fototriss är ”vad ligger dig varmt om hjärtat”. Jag är nu med för första gången! Har varit lite lat att delta förut, tänkt att jag ska göra det men inte fått arslet ur stolen så att säga.

Däremot har jag gillat att kolla andra bloggares bilder i den här roliga tävlingen. För man får också tävla om man vill, den här gången om ett resepresentkort från Ving som är första pris, och reselektyr som är 2-5 pris.
Regler för tävlingen och länkar till sidorna för alla som är med finns här.

För att vara med i tävlingen länkar jag till resebyrån Vings sida (klicka på Vings så kommer du dit).

Ligger mig närmast hjärtat. Kärleken, min make, min bästa vän. Så här såg vi ut för snart femton år sedan, 4.7.1998 då vi gifte oss.
Ligger mig närmast hjärtat. Kärleken, min make, min bästa vän. Så här såg vi ut för snart femton år sedan, 4.7.1998 då vi gifte oss.
Innebandy står både mig och maken nära. Det är ett av våra största fritidsintressen, att åka land och rike runt som bänkidrottare, skribenter, fotografer.
Innebandy står både mig och maken nära. Det är ett av våra största fritidsintressen, att åka land och rike runt som bänkidrottare, skribenter, fotografer. På fotot ses en innebandyboll.
Jag skriver som journalist och som författare. Vad vore jag utan alla bokstäver som blir ord, som blir nyheter, reportage, sportreferat, böcker.
Jag skriver som journalist och som författare. Vad vore jag utan alla bokstäver som blir ord, som blir nyheter, reportage, sportreferat, böcker.

Javisst… jag ser att jag måste putsa tangentbordet. Urk.

Dag utan måsten

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer
Skönt att ha tid att läsa, och formatet är toppen.
Skönt att ha tid att läsa, och formatet är toppen.

Härligt att vakna till en dag utan måsten. Tvättmaskinen har gått och köttbullar har stekts i ugnen men det har liksom gått där på sidan om allt annat.

I dag har jag ägnat Hufvudstadsbladet mer än en timme. Utöver det läser jag också gårdagens och dagens Helsingin Sanomat som tillsammans utgjorde otroliga 104 + 144 sidor. Konstigt nog blev söndagens HS efter tablodiseringen inte så tjock som många befarade, det vill säga att den inte skulle få plats genom brevinkastet 🙂

Ska fortsätta läsa senare i kväll, också Keplers Paganinikontraktet som är både spännande och välskriven. Gillar huvudpersonen Joona Linna 😉
Tänkte också hinna surfa runt i bloggosfären, och förstås besöka mina favoritbloggar.

Sex gånger fick Tor jubla mot Ilves. Foto: Benny Liljendahl
Sex gånger fick Tor jubla mot Ilves. Foto: Benny Liljendahl

Gårdagen fick ett fint avslut då Tor besegrade Ilves från Tammerfors i innebandyligan med siffrorna 6-4.

Jag lät också ta nya slingor i håret och fick ny modell på pannluggen. Försökte ta en bild av frisyren för att visa på bloggen men lyckades inte fota mig själv så att jag blev nöjd… med nunan 😀

Dagens finaste gåvor

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer
Tack för värmeljusen, skriver pojken.
Tack för värmeljusen, skriver pojken.

Gissa om jag blev rörd då jag fick den här teckningen? Killen som jag hade samlat tomma värmeljushållare åt, för att hans skola samlar sådana och är med i en tävling, hade frågat sin mamma vad tycker den där tanten om. Hans mamma hade svarat att hon tror att tanten gillar blommor. Och då hade killen knåpat ihop den här teckningen.

Hans lillasyster ville också vara med på ett hörn så hon ritade hus och solar och människor på sin teckning.

Hela dagen har teckningarna glatt mig. För mig som inte har några egna barn som överöser mig med teckningar blev de här bilderna dagens finaste skatter.

Och en sak till! Uppe i högra hörnet hade killen klistrat en liten bild med texten Great job! Hans mamma säger att han inte kan engelska och därmed inte visste hur rätt perfekt allting blev med den lilla knorren 🙂

Chokladmums och miljöarbete

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Emelies jättegoda chokladkaka.
Emelies jättegoda chokladkaka.

Vissa fördelar i jobbet har jag onekligen. Får träffa härliga människor, som Emelie och hennes dotter Eveliina i dag. Intervjun med dem, och deras labrador Denise, blir en del av vår serie om husdjur i Östra Nyland.

Emelie bjöd på kaffe och så här fint dekorerad chokladkaka, även mockaruta kallad.

Lågstadieelever samlar tomma värmeljusbehållare.
Lågstadieelever samlar tomma skal från värmeljus.

Från det ena till något helt annat. Har under några veckors tid samlat tomma värmeljushållare. Jag ska ge dem åt en liten kille som går i andra klass. Hans skola är med i tävling där det gäller att ta tillvara de här skalen.

Kanske jag har varit miljöbov då jag bränt extra många ljus för att klassen ska få in många skal. Men å andra sidan, förr slängde jag alla i soppåsen – nu tar vi dem till vara för återvinning.

Vad har ni med min vikt att göra?

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer
Till höger om längden ombeds jag fylla i min vikt...
Till höger om längden ombeds jag fylla i min vikt…

Förr ansågs det taktlöst att fråga en dam hur gammal hon är. I dag kan man helt fräckt fråga vad hon väger! Försäkringsbolag vill att man fyller i hälsodeklarationer och de omfattar tydligen också den försäkrades längd och vikt.

Jag har inte skrivit in vikten än. Kanske jag kan vägra? Eller får jag ingen försäkring då? Och vad händer om de anser att jag väger för mycket?

Tänk om jag vinner mat för ett helt år...
Tänk om jag vinner mat för ett helt år…

Skulle försäkringsbolaget veta att jag deltar i en tävling där man kan vinna mat för 5000 euro kanske någon där skulle hojta till.
Mat för ett år! Vår kund borde vara UTAN mat ett år!

Två tjockisar på kö

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer
Nu finns det lektyr för några veckor framöver.
Nu finns det lektyr för några veckor framöver.

Blev nyfiken på Keplers Sandmannen då den kom ut. Någon skrev att då man väl öppnat boken och läst de första raderna kan man inte lägga den ifrån sig. Tala om bra marknadsföring. Men jag tror det var en recensent som sa det där.

Sedan var det också någon som sa att man inte måste ha läst Paganinikontraktet eller Eldvittnet innan man läser Sandmannen. Men om man vill veta hur kommissarie Joona Linnas privatliv utvecklas borde man efter debutboken Hypnotisören läsa P, sedan E och till sist S.

Och visst vill jag veta hur livet utvecklar sig för Joona! Hoppas också att ingen av er som läst de här böckerna knystar något om innehållet, för nu har jag börjat läsa. Tjockisen P ska först avverkas, sedan tjockisen E och till sist får jag äntligen kasta mig över det inbundna exemplaret av Sandmannen.

Hoppas jag hinner läsa ut dem alla innan Kepler kommer med sin femte bok, för här tycks det skrivas i en rasande takt!

Här har ni mitt liv

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer
Det här kunde vara kul att göra i Tammerfors.
Det här kunde vara kul att göra i Tammerfors.

Kaatopaikka är namnet på en plats där man kan bowla i Tammerfors. Namnet är en ordlek (som förklaring åt mina läsare i Sverige). Kaatopaikka betyder avstjälpningsplats (soptipp), men kaato i bowling betyder också att man fäller (kaataa) käglor . Så det är liksom en kägelfällningsplats 🙂

Vi har bokat hotell iTammerfors i februari. Tänkte stanna två nätter och se ett par innebandymatcher men NÅNTING annat måste vi ju också göra, annars tror folk att vi inte har alla bässar hemma…

Jag tycker om att surfa runt på nätet, först då jag letar efter hotell och sedan för att hitta något kul tidsfördriv. Sägs det inte att en stor del av nöjet med en resa är att planera den?

Svårfotograferat men vackert.
Svårfotograferat men vackert.

När jag kom hem från jobbet funderade jag vad jag skulle blogga om i dag.
Den här bloggen ska handla om min vardag och om vad som rör sig inne i huvudet på en författare.

Och då måste jag ju säga att jag varken inreder eller pysslar just nu, jag har inte bakat något, har inget nytt mode att presentera, inget smink heller för den delen.

Jag satt bara i soffan och läste, kollade på teve och brände ljus.
Undrar om jag kan bli en bloggkändis för det?

Ny meny och bättre sittplatser

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer
Solrosfrön är nya på menyn på vår fågelrestaurang.
Solrosfrön är nya på menyn på vår fågelrestaurang.
Talgbollen är nu lite lättare att komma åt.
Talgbollen är nu lite lättare att komma åt.

Menyn i fågelrestaurangen på Kretsgången förnyades i dag. I mataren lade vi också solrosfrön. Tänkte att sittplatser också kan behövas för dem som vill käka från talgbollen.
Några bollar- ett äpple och en en godbit där det finns både fett och frön – hängdes kanske tidigare i vintras så att fåglarna har svårt att nå dem eftersom inga grenar att sitta på finns i närheten.
Spår av både fåglar och andra djur finns på gården så månne inte restaurangen så småningom får fler kunder. Det tar ju tid att vinna förtroende!

Guuben hjälper snön ner från taket.
Guuben hjälper snön ner från taket.

Minus tio grader har vi i dag så det var inte helt lätt att få ner snön från verandataket. Men en del fick vi bort.
Hemma har vi städat ut julen och gått genom våra försäkringar. Vi kände på oss att det var dags att se över dem. Att spara några hundra euro per år känns ju inte helt fel.