Abstrakt konst. Kanske inte alltid min favorit eller inte sånt jag skulle köpa hem. Men därmed inte sagt att jag inte alls gillar sånt här. ”Det abstrakta är fritt att tolka” – det tror jag att blir rubriken för min artikel från den här utställningen.
Maiju Huovila ställer ut på Art Gallery Loviisa.

Var där på vernissage ikväll efter att tidningen blev klar runt 18-tiden.
I samma lokal ställer mina vänner Päivi och Ann-Britt ut sina smyckestavlor. Jag har visat bilder på dem förr. Små tavlor som de gjort av kasserade smycken.

Jag tycker att de hade fått ihop enhetliga, stilrena färger och ramar. Och jag vet vilket enormt jobb det ligger bakom varje litet konstverk.

Vi avrundade kvällen med antipasto för två, som räckte till tre, och potatisar att dippa, på restaurang Locale.

Läste ett kapitel i Olof Röhlanders bok ”Bli din egen bästa vän” igår. Då lärde jag mig det här om att höja blicken, så som fotbollsspelare alltid gör. De spanar efter bollen, analyserar dess bana och motspelarnas kommande taktiska drag.

För oss som inte spelar fotboll kan det också vara bra att höja blicken från tangentbordet, förbi datorskärmen, ut genom fönstret. Eller att där ute bara se att solen lyser, det sitter en fågel i trädet, där går en människa jag kanske känner eller kan bli bekant med.

Alla dessa möjligheter till kontakter och nya upplevelser kan vi ju inte bara låta rinna oss förbi?