Alexander_Stubb

Mars månads bild och ny president

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Det är kanske så här som vi ser på våren. Några med förväntan, blicken uppåt, solen värmer, famnen och hela världen är öppen. En annan ser lite moloken ut. Det finns ju något som kallas vårdepression. Eller så funderar Lilla My på något annat. Kunde nu inte den här snön smälta fortare så att jag slapp få den i skorna?

Men visst är det en fin vårbild med björkarna där på sidan om.

Kollar just nu på installationen av vår nye president Alexander Stubb. Tack till Sauli Niinistö och lycka till Alexander!

Tid till röntgen beställd, värkmediciner finns nu för knäet som jag har mest problem med i liggande läge. Ibland kan jag gå helt bra, men ibland är jag långsammare än den långsammaste tanten i stan. Värk tär på krafter och humör. Men gårdagen blev ändå fin då stadsdirektören hade avskedsfest. Många att mingla och prata med. Trevligt på Överstens slott! Och Nya Östis fick mycket beröm. Det känns fint att höra sådant, då det är mycket vanligare att människor på sociala medier skriver om sånt de är missnöjda med.

I Östnyland säger vi ibland att då ingen säger nåt alls, då du inte hör tack eller andra reaktioner, då betyder det att människor är nöjda. Att klaga är liksom mer naturligt.
Jag försöker komma ihåg att berömma och säga tack så ofta jag kan. Det får hellre gå inflation i mina ord än att jag upplevs som en otacksam och gnällig surpuppa 🙂

Underbara QX-galan

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

”Nu far jag iväg för att dansa, så där cha cha cha”. Det var härligt att Käärijä uppträdde på QX-galan, som i sig är helt underbar. Satt klistrad vid den igår mellan klockan 21 och 23.

På bilden syns också min lilla Muminfamilj 🤣 Figurer som jag genom åren fått i påskägg eller andra vägar.

Ikväll blir det sista avsnittet av ”Lerin på Lofoten”. Så otroligt vackra landskap där.

Och igår skrev jag inget om presidentvalet, eftersom måndagsinlägget förhandsinställdes redan på söndag. Jag gör ofta så nu då jag vet att jag sällan hinner blogga den dagen.

Pekka Haavisto förlorade med mycket liten marginal, som ni ser på bilden här. Det lär ha varit ett av de jämnaste valen genom tiderna. Ääniero = skillnad mellan rösterna. 98 663 är inte mycket.

Pekka och Antonio hade ju tillsammans platsat på QX-galan också 😍 Kanske paret nästa år kunde få dela ut ett pris där?

Alexander Stubb blir säkert en riktigt bra president. Många har sagt att bara han får en del av det lugn som Haavisto har, och en mer empatisk än arrogant utstrålning så blir allt bra. Människan slipas med tiden och han växer i sin uppgift, det är jag säker på.

Löfven, du får bo hos mig om du vill!

~ Carita Liljendahl ~ 7 kommentarer

Ann-Mari Huhtanen slår huvet på spiken med sin ironiska text.
Ann-Mari Huhtanen slår huvet på spiken med sin ironiska text.

I går blev jag lite upprörd då jag råkade se slutet av programmet Agenda på SVT2. På Facebook skrev jag så här:

”Usch! Nu skäms jag för att vara journalist. Såg på Agenda på SVT och tyckte man drev med statsminister Löfven… om han upprepar ordet ”ingångsvärde” måste man inte driva med det. Han är en BRA och mänsklig statsminister. Han är annorlunda, tack och lov för det. Tänk om hela Sverige var så elitistiskt som vissa journalister där verkar tro sig vara… huga!”

Kanske det vara att ta i lite, men skrivet är skrivet och jag står för min åsikt.
ALLA journalister är ju inte som de i programmet, men att NÅGON beter sig så där mot statsministern känns illa nog.

Så i dag blev jag glad när en kollega visade en text som fanns i söndagens Helsingin Sanomat. För er som inte kan finska ska jag översätta den så gott jag kan. Ironi och satir är svårt, men skribenten slår huvudet på spiken 🙂

ASYLPLATS ÅT EN SOM ANSES FUL (mukaruma är svårt att översätta – åt nån som är ful, typ)

Nu hände det då, den där svenska varelsen som vill alla så väl och som omfamnar hela världen fick sig en törn. De gick och jämförde sin statsminister Stefan Löfven med ett djur som valts till världens fulaste, blobfisken.
Så går det då man har vant sig vid det stiliga. Då man inte har erfarenhet av sådana här ”löfvenar” och tölpaktiga ledare. Så som hos oss.
Därför föreslår vi att Löfven beviljas asyl.
Han skulle passa bra in här bland alla med potatisnäsor och grisögon. Här skulle man inte jämföra honom med en blobfisk, för med våra mått mätt är han ju stilig, helt klart en riktig Reijo Taipale.
I utbyte skulle vi ge Alexander Stubb. Han skulle ju vara som fisken i vattnet i Sverige, vacker och vältränad skulle han få jobba med kungen.
Och så skulle man inte heller i utlandet ta miste på Finland och Sverige. Rollerna skulle sitta rätt.

Bildtexter: Alex Stubb, svensk stil. Stefan Löfven, finsk stil.

Och om vi faktiskt ger Löfven asyl i Finland för att han nu är så ”ful och inte kan klä sig eller ens tala så det duger i svensk tv”, så välkomnar jag honom till mig på Queen Street. Här finns både hjärterum och stjärterum.

 

Ministerträff och brödbak

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

I dag hade vi Alexander Stubb, Finlands Europa- och utrikeshandelsminister, på besök i Lovisa. Inför kommunalvalet åker han runt och peppar Samlingspartiets kandidater. Vi passade på och tog en bild i serien ”Minä ja julkkis” (Jag och kändisen).

Också andra än jag ville träffa ministern. Såväl hans partikamrater som reportrar och andra intresserade.

Så här ser vårt rådhus ut i dag. Klockstapeln renoveras. Huset påminner lite om hotell Negresco i Nizza, alltså som byggnadsbakelse.
Det var på Negresco som styrelseproffset Björn ”Nalle” Wahlroos firade sin 60-års dag nyligen. Men jag ska kanske inte orda så högt om hans lyxiga vanor då jag själv firade min 50-års dag på Hotel Westminster bara ett stenkast därifrån…

Efter att ha levt loppan på Franska rivieran och tillbringat två månader utan lön som författare måste jag ta skeden i vacker hand och baka mitt bröd själv.

Hushållsassistenten (som är en maskin och inte en människa) har stått i skåpet orörd mer än åtta år… så det var väl dags?