Den till synes evighetslånga processen med att tömma bordet i köket kom igår nästan till sitt ände. Då jag flyttade hit blev ju detta stora bord en tacksam avlastningsyta. En yta där jag kunde sortera saker.

Nära kylskåpet finns ett annat bord, vid det andra fönstret. Där har jag kunnat göra mina frukostmackor. Men jag hade hittills inte haft ett bord att sitta vid i köket.

Här är ju absolut allt inte klart än. Min vision är att skapa något slag av hyllor, kanske i fönstret. Sådana som man hänger upp finns rentav att köpa. Men jag har inte bråttom med det, och även om mitt sinne stressas av det kaos som olika små lådor fulla med saker utgör, jobbar jag på att vara barmhärtig mot mig själv. I vardagen ska det finnas olika små glädjeämnen. Allt får inte handla om att skapa ordning, även om det är det jag slutligen behöver och vill ha.

I dag har jag äntligen frissa efter sju veckors paus. Frisyren behöver det.
Om vädret fortsätter vara fint kanske grannen och jag grillar på gården mot kvällskvisten.