Stormen som kom av sig

Än sitter löven kvar på trädgrenarna utanför fönstret till mitt arbetsrum.
Öppnade persiennen för att låta ljuset komma in.
Stormen Valio nådde inte södra Finland med förutspådd kraft, men andra delar av landet drabbades troligen.
När jag promenerade hem från Kretsgången i går kväll var det tolv grader varmt och vinden lagom frisk och varm.

Lummig utsikt.
Lummig utsikt.

Den här helgen har jag fyra jobb, två för mitt företag och två för en välgörenhetsorganisation. Tre resulterar i artiklar, ett är ett fotouppdrag. Kanske kan visa bilder från allt det här i kväll och i morgon, sådana som inte kommer i tidningarna.

Fars dag med väder

Regnet öste ner i lördags och i dag har det fortsatt blåsa. Vattennivån stiger, men än är det inte så hög som den var för några år sedan då den var omkring 120 cm över det normala.
Regnet öste ner i lördags och i dag har det fortsatt blåsa. Vattennivån stiger, men än är det inte så hög som den var för några år sedan då den var omkring 120 cm över det normala. Bilden är från badstranden i Lovisa.

Det är mysigt med höststormar. För hos oss har de ju hittills hållit sig inom rimlighetens gränser. Mycket värre är det för de stackars människorna på Filippinerna 😦

På väg genom skogen till gamla kyrkogården där pappa ligger hittade vi den här gamla bänken som sett sina bästa dagar.
På väg genom skogen till gamla kyrkogården där pappa ligger hittade vi den här gamla bänken som sett sina bästa dagar.
Gamla kyrkogården är fin med gjutgärnsgrind, gamla murar och trappsteg.
Gamla kyrkogården är fin med gjutgärnsgrind, gamla murar och trappsteg.
I dag är det fars dag. Jag var bara femton år när pappa dog och saknar honom mycket. Brukar prata lite här ibland och säger alltid "hej då" när jag går.
I dag är det fars dag. Jag var bara femton år när pappa dog och saknar honom mycket. Brukar prata lite här ibland och säger alltid ”hej då” när jag går.
På väg bort från gamla kyrkogården. Promenaden fortsatte ner mot Lovisaviken som var alldeles grå i höstblåsten.
På väg bort från gamla kyrkogården. Promenaden fortsatte ner mot Lovisaviken som var alldeles grå i höstblåsten.

Vår snöfattiga sommar

Suomen kesä on lyhyt ja vähäluminen – Finlands sommar är kort och snöfattig.
Då man inte kan göra något åt vädret får man bara lov att fightas mot det på bästa möjliga sätt. Då solen kom fram igår var det varmt men då molnen lade sig framför den blev det kallt, speciellt då det blåste från havet där vattnet inte är mer än femton grader.
Kände mig som en gammal tant på ett ålderdomshem. Kanske bra att börja öva redan nu?

Gillar att vara i blåsten

I går blåste det underbart mycket. FÖR mycket enligt somliga, men jag njuter av att vara i solen då det blåser. Klarar liksom inte av att ligga och pressa i bastuvärme för att få solbränna.
Enda minuset med blåsten är väl då att man inte inser att fyra-fem timmar på playan kanske är en eller två för mycket. Var ganska het i skinnet i natt och sömnen blev det därför lite si och så med.
Annat som jag gillar är att pröva på nya saker, eller något i matväg som jag aldrig prövat förr. Det är faktiskt sant att jag aldrig, innan måndagkväll 18 juli 2011, ätit grillad majskolv. Men nu skulle jag åtminstone smaka! Nåja, det gick som det gick – efter ett par tuggor besannades mina farhågor. Kolven smakade ingenting. Men så gjorde jag heller inte som några av de andra på grillfesten – bredde smör och salt på kolven.
Fick det ändå gjort – nu har jag smakat!

Ps! Du som gillar sommartävlingar – kom i håg att jag bloggar också på http://nyhetschefen.blogg.ostnyland.fi/