blodprov

En tredje hörna nästan klar

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Bit för bit formas mitt nya hem.
Bond-hörnan är inte helt klar men tavlorna har kommit upp, åter tack vare grannen Pia som är händig på att banka och klättra.

Har åter varit lite för mycket i dag med tidningsjobb, efterföljt av två timmar ärenden på stan. Blodprov för mig själv för att mediciner ska kunna förnyas och resten sånt som mamma behövde från mataffär och apotek och lunchplats. Tillbaka hemma, tidningsjobbet fortsatte, ganska många mejl att besvara.

Ska försöka få en lugn stund nu mot kvällskvisten. Vaknade i morse halv sju av en gräsklippningsmaskin i parken utanför. Klart att gräset ska klippas, men halv sju?

Skyltsöndag, den 19 mars 2017

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Två skyltar får det bli i dag. Den ena från Täby Centrum i Stockholm är lik en skylt jag visat förr.

Äventyrsplatsen där jag själv aldrig gick in 🙂

Och sedan ett minne från förra veckan då jag köade till labbet för ett blodprov som visade att jag hade infektion i lungorna.

Samtidigt en liten lektion i finska för hugade!

Konst eller Konstigt förvaltar Skyltsöndag och hos henne hittar du en lista på andra skyltare!

Livets tråd kan vara skör

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

Någon tycker kanske att man inte ska skämta om allvarliga saker. Till exempel säga Jag blev en provkanin till påsken.

Men visst kan man se positivt på sjukhusbesök och provtagningar också. Det är ju ett bevis på att vår sjukvård fungerar.

Det blev en omtumlande kursändring på mitt påskfirande då jag i går fick en akut remiss till jourpolikliniken i grannstaden Borgå. Ett laboratorieprov som hade tagits i onsdags visade sådana värden som inte borde finnas. Läkaren i Lovisa gjorde det enda rätta – bad mig omgående besöka Borgå sjukhus.

Där kom jag in utan väntetid och fick lägga mig på en brits. Sedan hände allt på en gång. Laboratorieskötare, sjukskötare, läkare och allt vad dom nu heter snurrade runt mig. Elektroder fästes vid kroppen, jag fick dropp och prover togs från både vänster handled och höger armveck. Man tog hjärtfilm och mätte blodtryck och puls. Det var som i en actionscen från ett sjukhusdrama på TV. Blipp, blipp, tut, tut, surr, surr.

Efter tre och en halv timmes väntan fick jag veta att provsvaret jag hade fått i Lovisa visade fel. Sådant händer, tänkte jag och var glad för att mina värden i det stora hela var fina.
Men situationen fungerade i alla fall som en väckarklocka. Livets tråd kan vara skör. Den som är frisk ska vara glad. Inte klaga över småsaker. Dagligen måste många människor, både vuxna och barn, genomgå prover eller ligga i dropp. De har smärtor, väntar på provsvar, får kanske chockerande besked, måste opereras.

Livet är inte de dagar som gått, utan de dagar man minns (Pjotr Andrejevitj Pavlenko).
Livet är inte de dagar som ska komma, utan livet är här och nu.

Bestialiska berättelser och blod

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

När jag kom ut från farbror doktorn i går tyckte jag att jag var värd något roligt. Eftersom det är länge sedan jag köpte en bok i lokala bokhandeln slog jag därför till. Där fanns en del deckare jag antar att är både spännande och välskrivna. Men just då kände jag inte för att få det ena efter det andra bestialiska mordet beskrivet för mig. Undrar förresten varför det blivit så populärt med detaljerade beskrivningar om hur folk plågats och mördats. Jag tycker det är bättre med antydningar. Läsarna kan nog fantisera ihop resten själv.
Så jag fastnade för Merete Mazzarellas ”Det enda som egentligen händer oss”. Hon skriver så underfundigt. Bland annat om varför det är bättre att bo i en lägenhet som inte har så högt i tak. Nu behöver hon inte längre stå på en stol och vara rädd för att falla då hon tänder ljusen i kronan.

Fallolyckor är vanliga bland åldringar, läser jag ofta, och de blir dyra för samhället. Ur samhällets synvinkel är det fördelaktigare att jag dör än att jag faller.

Så sant så. Och då man blir äldre är det kanske klokt att kolla hälsan då och då? Det var därför jag var hos farbror doktorn, och i dag tömdes jag på tre rör blod. Så inte behöver jag just nu blodiga bestialiska mord.