Hos Elisa är också den här veckans frågor ganska knepiga. De handlar om ”första gången”.

Det är ju så mycket man inte minns, man får gräva i minnenas skrymslen.

Svaren kommer sist i det här inlägget.

Nu har mylla införskaffats för odlingsspalten och växthuset. Ett par plantor också. Kruktomaten såg inte så fräsch ut, så få se om den klarar sig här inne tills det är varmt nog att sätta den i växthuset. En jordgubbsplanta blev det också. Ifjol trivdes den bra och gav en lagom bärskörd.

Ja, så här går livet vidare och man planerar några dagar framåt, fastän ny oro skapades då jag direkt igår – dagen efter undersökningen i Terveystalo – fick kallelse till Kvinnokliniken. Där ska biopsi utföras om ett par veckor.

Jag har ju varit med om sådan tidigare, så jag vet vad den går ut på. Förra gången hittades en vattencysta och jag hoppas förstås det är samma sak nu, då de kan återkomma. Men visst kan det vara något betydligt värre också.

Här har krokusar kommit upp i en av stadens planteringar nära kyrkan. Vackrare ser det förstås ut då de finns på en gräsmatta, men det här är ju vårtecken i alla fall.

Köpte för en tid sedan denna spaljé från Lidl. Den står nu i växthuset, men jag får se var den behövs bäst i sommar. Inne där eller ute på odlingslotten.

Jag vill vara öppen kring alla de tankar som undersökningar och kirurgiska ingrepp väcker hos mig. Här på bloggen får jag läsa andras tankar, minnen och erfarenheter. Jag känner mig då inte så ensam kring allt.

Det är ju nämligen så att alla inte vill prata om sånthär, och jag vill inte pracka mina funderingar på personer som kanske börjar må dåligt och inte vill ventilera känslor. För mig har det här med att prata och skriva öppet alltid känts bra. Mer sällan kommer det skit för det nuförtiden.

Och så över till Elisas frågor och mina svar:

Vad var det första du gjorde idag?
Slog upp ögonen, insåg att solen lyser där ute. Steg upp från sängen och gick till toaletten.

Vad var det första du köpte för egna pengar?
Minns inte alls när jag skulle ha fått första egna slantarna. Köpte kanske godis som barn? Minns inte vad jag köpte för första lönen.

När var första gången du överraskade dig själv?
Svår fråga. Kanske då jag vågat hoppa benji och fallskärm, men det har ju varit medvetna val. Att jag vågade kontakta tandläkare för en tid sedan och nu är igång med allt det, och slapp tandläkarskräcken i ett nafs. Det kanske överaskade lite.

Vad var det första du gjorde som fick dig att känna dig vuxen?
Kanske då jag fick körkort.

Vad är det första lilla steget mot något du länge tänkt på?
Tänker vi nutid så var det mejlet jag skrev till Supersuu om min tandläkarskräck, och så kom vi igång med behandlingarna igen.