citat

Glad måndag, del två, myspys

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Bilden togs igår kväll då jag för första gången eldade här hemma. Sotaren kommer imorgon så därför eldar jag inte ikväll. Jag tog idag också bort den aska som där blev efter eldandet igår.

Väldigt mysigt är det att elda, men ganska mycket att tänka på och vara försiktig med. Torr, bra björkved har jag. Eldar inget skräp som förorenar luften eller luktar i grannskapet. Låta glöden falna ut innan spjällen stängs, osv.

Inomhus har jag nu +18. Ute är det just nu +14 men på natten var det bara runt +4.

Fördelen med sval bostad?
Vattnet i glaset hålls alltid kallt. Än har det inte spruckit av isbildning 🤣
En vinflaska som står på golvet håller sig sval, skulle säga rentav perfekt temperatur.
Choklad på bordet smälter inte.

Stickade strumpor och ett par tröjor håller mig varm. Eftermiddagssolen värmer ännu västra delen av huset.

Jag kanske mot slutet av veckan kan visa en bild där jag står utanför mitt hem, så att också huset syns. En del vänner, både IRL och på bloggen, har efterlyst foton av huset. Någon har frågat ”eller är det hemligt?”
Nå nej, jag är inte känd för att vara speciellt hemlig av mig. Däremot finns här sju andra hushåll vars invånare jag har försökt ta lite hänsyn till.

I boken ”Ordets gåva” med citat från Tove Janssons böcker hittade jag detta:
”Det är inte många som vet hur de ska ha det och klarar sig på egen hand” (ur boken Sent i november)

Glad måndag! 03-06-2024

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

Livet älskar dem som vågar leva, står det på detta kort.
Jag hittade det då jag städade i mina skåp. Daterat oktober 2017 och undertecknat av vännen Martina. Jag hade precis flyttat hit till Chiewitzgatan då. Nu ska jag flytta bort, så det blev lite symboliskt.

På baksidan av kortet har hon citerat Moder Teresas hymn till livet.
Livet är en chans, ta vara på den.
Livet är en dröm, låt den bli verklighet.
Livet är en utmaning, anta den.

Det är vad jag försöker göra nu då jag vänder nya blad i livet i samband med flytten till det gamla trähuset. I ”Du klarar allt”-boken står det på första sidan av citat:
Ge aldrig upp – för det är precis där och då som vinden vänder (Harriet Beecher Stowe)

Glad måndag och glad juni månad till er alla!
Den här veckan ska vi troligen föra tomatplantorna till växthuset. När det sker låter jag er veta och se bilder 🙂

Nattlampa, och gård i vårskrud

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Utmaningen i veckans Hoppa på tåget är Nattlampa. Jag har ungefär en likadan som Åke visar på sin blogg, men den använder jag endast ibland och mest på vintern då det är beckmörkt och jag behöver ha en säker väg till toaletten.

Den här lampan som står på bordet bredvid sängen fotades inte heller på natten, för då sov jag 🙂

Ett fenomen med sömn som jag undrat över för egen del är: Jag kan inte somna på rygg på kvällen, natten – hur gärna jag än vill. Däremot kan jag göra det på morgonen. Om jag efter ett toabesök har svårt att somna om där vid fem-sex-tiden lägger jag mig på rygg och somnar för det mesta fort och sover gott 🙂

Den större nallen har varit min vän uppskattningsvis 58 år, tror att jag var fyra år då jag fick honom. Den lilla nallen har jag fått av en väninna. Ängeln likaså, en gåva av en nära vän. Madonnor, änglar och Jesusbilder har jag också på bordet, de flesta köpta på resor utomlands.

Denna skira grönska älskar jag. Snart är lövverket tätare och då börjar det susa på ett annat sätt i trädens kronor då det blåser.

Få se vad dagen hämtar med sig. Jag röjer här hemma med hård hand. Otroligt så mycket en människa samlar på sig fastän hennes intention under de senaste åren varit ”städa hela tiden – släng, sälj eller ge bort det du inte behöver, köp inget nytt som du inte behöver” osv.

Och så här i hockey-VM-tider, och inom sport överlag, tycker jag att det här citatet från boken ”Du klarar allt” passar bra. Det är så som jag har tänkt länge själv, och försökt uttrycka det också då mitt favoritlag i innebandy här hemma gått på snöpliga förluster.
”Jag tror verkligen att vinnare formas av hur väl de repar sig efter en förlust, inte av sina vinster”. (Serena Williams)

De långsamma mötena med människor

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… är något jag börjat uppskatta allt mer.
Jag är långsam då jag leder cykeln upp för Östra Tullgatans backe hemåt. Det verkar som om benet är på bättringsvägen… men det har jag också sagt förr här ett antal gånger.

Solen gassar, det är +22 grader. Ibland kommer några vindpustar som känns helt underbara. Jag klagar inte. Det är inte för varmt.

Tavlan fotade jag på fotoutställningen i Galleri Theodor igår. Den är målad av Pirjo Laaksonlaita. Hennes tavlor finns till påseende ännu söndagen den 19 maj.

Men tillbaka till det långsamma mötet. Jag börjar prata med en dam på backkrönet. Jag kanske borde veta vad hon heter, men minns inte namnet. Vi talar med varandra då och då när vi ses. Så givande små samtal i vardagen.

Vi reflekterar över hur det är att åldras, vare sig man är 60+ eller 70+ eller mer. Vänner går bort, somliga får minnessjukdomar. Men det var inget sorgligt samtal. Tvärtom hade vi glimten i ögat och skrattade åt allt möjligt.

De här små långsamma mötena i vardagen, där diskussionerna inte ägnas åt allt det elände vi ändå får ta del av på teve och via tidningar, får mig att med ett leende på läpparna sakta gå vidare.

I år har jag sett knoppar bli mössöron och löv. Jag har sett citronfjärilen, krokusarna och maskrosen. Jag hör motorcyklar spärra, jag hör fåglarna kvittra. I morse var jag uppe redan 7.30 eftersom städföretaget kom för att tvätta två fönster och mina golv.

Dagens citat från ”Du klarar allt”-boken.
”Hitta något du älskar och fortsätt att intressera dig för det”. (Julia Child)

Skyltsöndag, vackra ord

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

En julklapp av en vän, lakritsdelikatesser. Och en sådan här fin hälsning kan jag inte slänga bort innan jag har fått en förevigad på bloggen. Den passar också under kategorin Tänkvärt – citat.

Jag har lite glömt bort att notera mina hälsosteg här på bloggen. Jag har inte promenerat regelbundet varje dag för att få minst 2500 steg, men jag har varit ute nästan alla dagar ändå. Igår fick jag ihop 3700 steg. Kylan och den myckna snön har bidragit till att utevistelserna blivit något färre, men jag har rört på mig och också ändrat en del kostvanor. Sådant som är lätt att ändra, att till exempel allt oftare avstå från vitt bröd.

Och så sätter jag också ut en bonusskylt, ett minne från läsarresan 2023 i maj.
Fler skyltar och länkar till bloggar med skyltningar hittar du här hos BP.

Sakta jag gick genom stan 🎵

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Åh det är skönt när mitt Stockholm är grönt
sakta gå hem genom stan
En kyss sen går man sakta igen
sakta en tur genom stan

Så sjöng Monica Zetterlund och ungefär så hade jag kunnat sjunga i dag. Men det är inte Drottninggatan i Stockholm här, det är Drottninggatan i Lovisa. Det är inte heller grönt just nu, mest grått och kallt. Någon kyss blev det inte heller men sakta / långsamt gick jag då mitt knä åter började trilska igår.
Här är jag på väg till dagens massage 🙂 Hälsostegen blev 2500.

Och så bjuder jag åter på Caritas citat, med en handstil som inte blivit bättre, hur jag än försökte skriva tydligt. YOU CAN DO IT! Såhär ska vi oftare tänka! Istället för att att oss själva sänka!

Nu ska jag ta itu med, läsa och godkänna ett tjugotal kommentarer som jag inte hann med igår och i tisdags på grund av jobbet. Slutet av veckan borde bli lite lugnare 🙂

En dikt av mig, innan Ernst bjuder på nya citat

~ Carita Liljendahl ~ 4 kommentarer

I min stegdagbok skriver jag som ni vet nu också små dikter, citat och sånt. Jag tar ju inte Hälsostegen mer sådär jätte-på-allvar, men jag får ihop de 75 000 i månaden ändå och det är jag nöjd med. Livet ska vara gött att leva, sa nån ❤

Väntar nu att Hemma med Ernst, del sju av åtta, ska börja. Han brukar säga olika fyndiga saker som jag skriver upp 🙂

Fram till dess ska jag läsa vänners bloggar och eventuellt hitta några nya guldkorn i bloggosfären.

Och så ska jag skriva ett förhandsinställt inlägg för morgondagen, då jag vet att den blir späckad av jobb då det gäller att få Nya Östis nummer 45 ut. Inlägget handlar om ett par gåvor som jag fått nyligen, små saker som glatt mig mycket ❤

Första november, dags att…

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

… öppna första luckan. Så här har jag gjort några år nu, som en liten protest mot att julen kommer allt tidigare in i affärerna. Julkalendrar börjar ibland säljas i mitten av oktober och de första julsakerna såg jag i slutet av september.

Den första chokladbiten har alltså hittat vägen ner i min mage. Siffrorna på luckorna är små och vita, ganska svåra att se och tyda. Men inte så små att jag inte skulle fixa det 😀

Har på senaste tid läst ganska många tidningar och ramlat över diverse roliga citat. Den här hittade jag i pensionärstidningen God Tid.

Senare ska ni får se november månads bild från Muminkalendern!