dö

Tankeväckande allsång

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer
Vet inte vad den här skönheten heter, fotograferad i bloggväninnans trädgård för ett par veckor sedan.

Efter en lång dag med jobb vid datorn i går och ett möte på kvällskvisten var det skönt att sätta sig i soffan. Framför mig på bordet ligger dagboken där jag skriver ner ALLA tankar, särskilt dem som jag inte kan skriva ut på bloggen.

Jag kopplade av med tv och ett par glas vitt. Och Allsång på Skansen var SÅ bra den här gången. Med låtar som gick direkt in i hjärtat. Linnea Henriksson sjöng Lena Philipssons ”Ont, det gör ont men det går, det gör ont en stund på natten, men inget på dan … Jag har klarat mig rätt länge, jag börjar blir van, och alla omkring dom märker ingenting …”
Precis så ÄR det ju 🙂

Prästkrage på min systers gård.

Och så tolkade Mando Diao ”Håll mitt hjärta” så fint.
När Arja Saijonmaa sedan sjöng ”Jag vill tacka livet” tänkte jag att det är en av de sånger jag önskar man sjöng på min begravning. Vackra sånger som jag önskar sjungs då jag välsignas till sista vilan har jag faktiskt börjat skriva upp. Tycker inte det känns groteskt utan väldigt praktiskt, alla ska vi ju dö nån gång.

Om jag dör nu …

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

… ska ni veta att jag dör lycklig.

En blomma i Eijas Garden som är öppen under Lovisa Historiska Hus.
En blomma i Eijas Garden som är öppen under Lovisa Historiska Hus.

Någon gång i maj bestämde jag mig.
Den här sommaren ska bli bra.

Jag frågade mig vad jag drömmer om. Vad vill jag göra och varför? Vilka människor vill jag umgås med? Vem ger mig stöd, vem tror på mig, vem vandrar vid min sida, vem bär mig om så behövs?

Jag fattade stora beslut. Men inte utan att tvivla, vackla, känna oro och stappla. Så kommer jag att göra även i framtiden.
Men varken oro eller tvivel ska någonsin få mig att ge upp mina värderingar eller att släppa mina drömmar.

Jag hoppas att många av er som läser det här ska förstå att ni har varit och är viktiga delar av mitt liv. En del av er har hört mig uttala de här orden högt.
Om jag dör nu så dör jag lycklig.

En skilsmässa behöver inte vara slutet på ett liv.
Den kan vara början på något nytt och underbart.
En del dörrar stängdes bakom mig, men nya öppnades framför mig.