förkylning

Pusselglädje och läkarbesök

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Igår hade jag kommit så här långt med pusslet. Det har gått långsamt så här i början, men då jag köpte sorteringslådor till blev det roligare 🙂

Orken har det ju också varit si och så med. I dag hade vi redaktionsmöte via nätet och det var jättetrevligt. Dels att se kollegor jag inte sett på länge, dels för att det alltid känns bra att vädra idéer och tankar med andra skribenter.

Jag hann inte vara med på hela mötet eftersom jag redan tidigt i morse insåg att jag måste beställa tid till företagshälsovården. Fanns några lediga tider på eftermiddagen och jag tog en klockan 15.

Min förkylning har nämligen pågått över tre veckor. Men nu kom inte längre snor via näsan. Hostan kändes torr och hård. Vet att kikhosta är i svang och tänkte att om jag inte kollar upp det här finns risken för följdsjukdomar. Jag har inte haft feber, så jag uteslöt lunginflammation, såsom den amatörläkare jag är. Men ville förstås att en erfaren specialist skulle lyssna på lungorna.

Lungorna ok. Öronen ok. Svalget ok. Kanske även huvet ok?
Ordinerades till en början slemlösande receptlagd medicin för tio dagar. Hoppas att den hjälper.

Imorgon hoppas jag orka åka på bokmässa i Helsingfors. Såsom jag längtat! Ifjol blev jag sjuk precis natten innan vi skulle åka till mässan 😦

Så kom den, förkylningen

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

Natten mot torsdagen fick jag en föraning av vad som skulle komma. Jag tvingades plötsligt snyta mig många gånger, men det är ju bara skönt då snoret kommer ut. Finns ju knappt nåt värre än segt slem…

I dag har jag på fem timmar gjort slut på ett stort paket näsdukar och två små paket. Det rinner från näsan och ögonen i ett, jag nyser och nyser och nyser och ser förfärlig ut.

Alassio på italienska blomsterrivieran.

Om jag överlever till hösten har jag ändå en resa att se fram emot. Nya Östis läsarresa går till italienska rivieran i slutet av september. Vi får också se Monaco, San Remo och Genua.

Anmälningarna till resan har börjat strömma in, våra läsarresor brukar bli fullsatta på några veckor. Jag har snörvlat mig igenom telefonsamtalen i dag.

Lyckades ordna ledig helg åt mig så nu ska jag bara försöka vila.

Allehanda tankar

~ Carita Liljendahl ~ 28 kommentarer

… dyker upp då man är ensam, eller kanske främst då man har tid att ligga och tänka, det vill säga då man är isolerad och sjuk.

Nu låter ju de där två sista orden dramatiska, men visst är det lite så det känns för en människa som annars är van att vara i farten, ute bland människor.
Det kan vara bra att stanna upp, ta det lite lugnt och vila. Men de där grubblerierna är väl ändå onödiga? Mitt i natten, då man absolut inte kan åtgärda nåt 😀

Den här bilden tog jag den 15 april, men den kunde likaväl ha varit tagen nu på hösten.

Jag bor ju helst ensam, men delar gärna vardagen med andra, och varför inte med en likasinnad man. Det är roligt att dela tid med andra, att gå ut och äta tillsammans, på innebandymatcher, resa bort för några dagar, kanske se en bra film.

Att dela tankar, allt från rädslor och oro till glädje och hopp, med någon annan – det känns viktigt för mig. Så nu då jag har varit lite mer ensam än vanligt i min förkylning här hemma, då har bloggen visat hur viktig den är. Här får jag hälsningar från när och fjärran, och det bästa med bloggarna är ju att vi läser och kommenterar precis då vi själva har tid. Ingen som pockar på uppmärksamhet eller blir sur om svar inte kommer genast.

Heja bloggarna och tack alla vänner ❤

Jag ska vinna matchen!

~ Carita Liljendahl ~ 12 kommentarer

Förkylningen brukar komma som ett brev på posten i november. I fredags var det åter dags. På söndag steg kroppstemperaturen och på måndag eftermiddag satt jag hos farbror doktorn.

Blodprovet visade på infektion i kroppen, lungorna gav ifrån sig rossel.

Det blev tre dagars stark antibiotikakur med biverkningar som smärtor i magen, sedan diarré, yrsel, allmän konstig känsla i hela kroppen m.m.
Det hade nog varit lättare att lista vilka biverkningar man INTE får.

Men jag tänkte försöka ta mig genom det är med humor.
Leker att en innebandymatch pågår inne i min kropp. Första perioden spelades i går. Lovisa Tor brukar inte alltid vara så bra då. I andra perioden börjar vi kämpa mer, vi kan nå oavgjort i dag. I morgon går tredje perioden och den SKA vi vinna stort!

Funderade också på om jag skulle be maken hänga en lapp i ändan av min säng. Ni vet sådan där som finns på en del sjukhussängar. Där skulle noteras allt vad patienten äter, vilka mediciner hon tar, kurvor som visar vilket humör hon varit på osv.

Vila, vila, vila.
Får man inte ha nåt roligt alls då man är sjuk?
Jag kände mig som lillasyster Elisabeth i Madicken i går. Minns ni då Madicken försökte flyga och hoppade med paraplyet från ett tak? När hon låg i sängen och vilade fick hon paket och post.
– Jag vill också ha hjärnskakning, sa Elisabeth då.