Det artar sig, allt är inte svarvitt

… alltså i mitt hem 😀
Men det tar tid, och jag har låtit det ta tid.
I dag köpte jag en väggbonad från Karamaloo. Intäkterna från den lilla butiken på Skeppsbroområdet i Lovisa stöder hantverkare i afrikanska länder, bland annat i Gambia där det finns en Lovisa-skola.

Fortfarande är svart och vitt favoriter hos mig…
Den här bonaden är 110 x 70 cm och jag vill inte att den ska ramas in, den ska vara sådan den är då den kom från Afrika, med fransar och allt.

Från en utställning på Almska Gården köpte jag för några år sedan ett annat hantverk. Ett textilarbete från Indien. Nu har också det hittat sin plats på väggen i mitt sovrum.

Vi behöver fler kramar

Motivet är en del av ett vykort som jag köpte i Borgå i dag.
Motivet är en del av ett vykort som jag köpte i Borgå i dag.

En dag som den här, då Donald Trump svär presidenteden, är man lite extra fundersam. Vart är världen på väg? Men eftersom han inte vet att jag finns, och även om han visste vem jag är, skulle han inte lyssna på mig – så är det onödigt att ta bekymmer för allt han kommer att hitta på.

I Gambia är det också oroligt. Hade bekanta där, tror att en del av dem skickades hem, och vänner som var på väg dit på semesterresa kunde inte åka iväg just nu.

Jag tycker världen behöver mera kärlek, tolerans och förståelse. Och kramar. Som singel blir det ju inte så många sådana, men jag har för vana med några vänner att alltid kramas då vi ses. Den fysiska beröringen med en annan människa lär vara viktig, den får lyckohormoner att utsöndras.

Så jag tycker vi ska kramas mera!