
Hipp hipp hurraaa! Bloggen fyller sju år i daaaa!
Tack till alla som följer mig, som kommenterar och uppmuntrar i såväl med- som motgång ❤
Det känns så roligt att få respons på det jag skriver. Senast fick jag det i mataffären häromdan. Det var en kvinna som sa att hon hittat min blogg av en slump och när hon väl kom in på den kunde hon inte sluta läsa. Hon gillar också mina bilder, och klart att sådan respons gör mig glad 😀
Sedan finns det ju också några som inte gillar det jag skriver. Till exempel då jag berättade om känslorna kring skilsmässan (som ALLTID kommer att vara en del av mitt liv) eller då jag skrev att jag sade upp mig från mitt förra jobb för att jag inte längre gillade de arbetsuppgifter jag hade.
Men jag har ändå inte fått en enda sur eller elak kommentar på över ett år här. Kommer sådana låter jag dem självklart publiceras så länge de inte är rasistiska. Jag vill också att de som eventuellt har något bitskt att säga om mig skriver kommentarerna under eget namn, eller låter mig få veta vem de är via e-postadressen. Är jag öppen om allt här önskar jag att de som kommenterar också är det.
Nu ska jag fortsätta med… gissa vad?
Jo, packa upp och röja i pås- och lådhelvetet 🙂








