Om jag minns rätt började jag pussla den sjätte februari och i går kväll blev jag klar – tadaaa!

En bit var försvunnen. Men jag visste att jag i sorteringsskedet hade tappat en bit på min lurviga gråvita matta… jag letade och letade just den dagen, men hittade inte biten. Varje gång jag dammsög mattan var jag noga med att inte suga in en pusselbit 😀

I morse gick jag ner på knä vid soffan och tänkte att om biten finns någonstans är det här. Och ser man på! Där låg den och smålog åt mig.
Morgongymnastiken avklarad!
Och jag blev åter förvissad om att det ibland kan ta tid att hitta en viss bit, eller att lägga den på rätt led – lite såsom det är i livet.

Därför är det tålamod som gäller. Sov över saken en natt, och sedan brukar problemen lösas, pusselbitarna hittas!