Josba

Toppen ledig dag!

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

Satsade i dag på att ha en ledig dag. I morgon måste jag jobba några timmar igen, men det är i morgon det. Fick skjuts med en väninna till affärer utanför centrum där jag bland annat köpte toalettpapper i en större förpackning.

Ett par timmar innan Tors match började åt en annan väninna och jag nachos med köttfärs hemma hos mig, drack skumpa och pratade om allt möjligt mellan himmel och jord. Världen förbättrades åter och en rolig match hade vi också då Tor besegrade Josba med siffrorna 9–4 och nu ligger etta i tabellen.

Enkelt och gott!
Lykta på bordet.

Det är skojigt att nån gång få vara ”bara” supporter, det vill säga att inte behöva vara på jobb och skriva om alla matcher.

När laget man hejar på gör mål i numerärt underläge känns det extra toppen. Likaså då gästerna gör självmål i tom bur då de spelar med sex av sina utespelare mot fyra av våra… Kan erkänna att jag då rentav tyckte synd om motståndarna.

Tatu Könönen, två mål och en målgivande passning. Premierades som Tors bästa spelare i kvällens match.

 

Dags för säsongens första bortamatch

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

I morgon spelar Lovisa Tor sin första bortamatch i innebandyns division ett mot Josba i Joensuu.
Vi är nio supportrar som halv elva sätter oss i en liten buss för att åka 38 mil i en riktning för att se en match som är cirka två timmar lång.
På väg befinner vi oss ungefär tio timmar då vi räknar in pauser för kaffe och mat. Hemma i Lovisa är vi kanske åter kring midnatt.

Att åka till Joensuu är ju inte den längsta resan vi supporters gör. Vi ska till Vasa, Björneborg, Jakbostad och trakterna kring Uleåborg också - kanske :-)
Att åka till Joensuu är ju inte den längsta resan vi supporters gör. Vi ska till Vasa, Björneborg, Jakbostad och trakterna kring Uleåborg också – kanske 🙂

I första hand åker man som supporter så här långt för att heja på sitt lag. Men man måste nog också tycka om att åka buss eller bil. Och det gör jag. Det ligger något rofyllt i att få se landskapen svepa förbi fönstren.
Dessutom är supportergänget helt unikt – vi är många som har hållit ihop länge, blivit som en liten familj.

Jag kanske gör inlägg från resan i morgon, beror på hur tekniken funkar där i östra Finlands skogar 🙂

Dagen efter

~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

Missförstå inte rubriken – det här inlägget handlar inte om dagen-efter-fenomenet krabbis. Jag visar bara var vi var i går. På något sätt får jag känslan av jul när jag ser ett lätt snötäcke och Finlands största arena, byggd i trä, på den här bilden.
Det var här Tor mötte Josba i innebandyligan och vi vann den jämna och ganska tuffa matchen 8-6.

Där borta, med bästa utsikten från sidan av planen, satt hemmalagets supporters. De må ha haft bästa platserna, men det var som vanligt vi tjugo hängivna Torfans som hördes bäst med våra trummor och brandsirenen.

Vi var dock ”förvisade” till den ena kortändan och vi vaktades av flera ordningsmän. Väntade dom sig värsta huliganupploppet? Vi gör ju inget annat än väsnas.

I dag är jag hes av allt hojtande, så få se hur jag ska klara mig på Elevförbundets höstfest där jag ska berätta några ord om mina böcker i kväll.

10 timmar i buss, två timmar på match

~ Carita Liljendahl ~ 2 kommentarer

I morgon bär det av från Lovisa till Joensuu. 374 kilometer och uppskattningsvis 4 timmar 55 minuter på vägen. Med pauser blir resan sisådär sex timmar lång, i en riktning.

Jag älskar att åka buss så det blir inga problem. Och den här resan är ganska kort om vi jämför med vad som komma skall lördagen den 15 december då vi siktar på att åka och heja på Lovisa Tor i Uleåborg. Då kräver resan 10-12 timmar i en riktning.

Är man supporter så är man. Det är alltså innebandy i Finlands högsta serie vi talar om. Tor möter Josba på bortaplan. Start för supportrarna klockan 12.30 från Lovisa, match 18.30-20.30 i Joensuu, tillbaka i Lovisa cirka 02 på natten.

Försökte måla naglarna blågula men det var inte så lätt, så det blir nog att fixa om det där i morgon. Det är Tors färger men kan i vissa fall också stå för Heja Sverige 🙂
Och så ska jag faktiskt få två slingor av blått och gult i håret också. Det är löshår som sätts fast med en ring. Har jag sagt att jag fyllde femtio i somras?