kakelugn

Stillsamt går dagarna framåt

~ Carita Liljendahl ~ 8 kommentarer

… och så var det också meningen att det skulle bli när jag slutade jobba heltid. Det enda som inte gick som planerat och önskat var det här med hälsan. Från dag ett som ”något slags deltidspensionär”, den första oktober, fram till i dag den 16 oktober har jag varit sjuk precis hela tiden. I natt hostade jag och låg vaken mellan tre och sex. Men det gör inte såtillvida så mycket eftersom jag sedan kan sova till elva då jag sällan numera har tider att passa.

Att handla till mamma kvarstår som veckogöra. Massage och frissa som blev uppskjutna på grund av att jag var krasslig förra veckan ska bli av inom kort.

Idag har jag skrivit ut födelsedagsintervjun som jag gjorde igår. Jubilaren har läst och godkänt text och bild och paketet ska gå ut den 24 oktober i Nya Östis. Efter det ordnade jag min vedhörna. Tog från hallen in den svarta bänken med lådor, eftersom jag tror att den inte mår bra på vintern då det blir kallt och fuktigt. Som ni ser har jag också köpt en hink för aska.

Jag tycker om då solen faller in i allrummet där jag har många växter vid fönstren, datorn, teven, soffan, kakelugnen och några andra möbler. Känner tacksamhet för dess strålar, för de värmer ännu rummen lite såhär års.

Skulle gärna gå ut en sväng, men orken tar fort slut när jag gör något här hemma, som nyss då jag bar saker och ordnade hörnan vid kakelugnen.

Jag har ännu många bilder från resan opublicerade. Det känns märkligt alltsammans, eftersom två tredjedelar av resan gick till diarré och hosta. Ändå hade jag turen att orka med alla utflykter eftersom jag var värst sjuk på den dag vi hade ledigt.

Jag tar bilderna lite pö om pö och blandar dem med bilder från det som är min vardag i dag.

Glad måndag, del två, myspys

~ Carita Liljendahl ~ 18 kommentarer

Bilden togs igår kväll då jag för första gången eldade här hemma. Sotaren kommer imorgon så därför eldar jag inte ikväll. Jag tog idag också bort den aska som där blev efter eldandet igår.

Väldigt mysigt är det att elda, men ganska mycket att tänka på och vara försiktig med. Torr, bra björkved har jag. Eldar inget skräp som förorenar luften eller luktar i grannskapet. Låta glöden falna ut innan spjällen stängs, osv.

Inomhus har jag nu +18. Ute är det just nu +14 men på natten var det bara runt +4.

Fördelen med sval bostad?
Vattnet i glaset hålls alltid kallt. Än har det inte spruckit av isbildning 🤣
En vinflaska som står på golvet håller sig sval, skulle säga rentav perfekt temperatur.
Choklad på bordet smälter inte.

Stickade strumpor och ett par tröjor håller mig varm. Eftermiddagssolen värmer ännu västra delen av huset.

Jag kanske mot slutet av veckan kan visa en bild där jag står utanför mitt hem, så att också huset syns. En del vänner, både IRL och på bloggen, har efterlyst foton av huset. Någon har frågat ”eller är det hemligt?”
Nå nej, jag är inte känd för att vara speciellt hemlig av mig. Däremot finns här sju andra hushåll vars invånare jag har försökt ta lite hänsyn till.

I boken ”Ordets gåva” med citat från Tove Janssons böcker hittade jag detta:
”Det är inte många som vet hur de ska ha det och klarar sig på egen hand” (ur boken Sent i november)

Lovisavyer och vedtravar

~ Carita Liljendahl ~ 16 kommentarer

En annan vacker vy som ligger bara hundra meter från mitt hem. Den här vägen cyklar jag ibland till affären. Byggnaden till höger är från 1700-talet om jag minns rätt.

Vi har +18 grader i dag så den här hösten har varit underbar och jag hoppas att det fortsätter länge till.

Ändå är jag beredd inför kallare dagar och nätter. Igår fick jag ganska bra ordning på de klabbar som inte fick plats i källaren och så kallad spillved, olika mindre bitar och ”flisor” som kan vara bra att ha för att få elden i kakelugnen att ta sig.

Ugnen testades helt lätt i går. Draget är gott. Sotaren kommer nästa vecka.

Hurra! Jag kan skruva!

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Skruvar och jag brukar inte vara en bra kombo.
Men ikväll skruvade jag ensam ihop denna vedställning. Köpte den lokalt hos LSOY Koti på Alexandersgatan.

Ja, det var ju inte direkt svårt att få ihop den men jag är stolt ändå. Det var nästan svårare att få upp paketet där delarna fanns 😂

Behövde inga hjälphänder och radade dit veden jag köpte från Tokmanni också. Ingen billig vedsäck men ett litet start-bo ville jag ha ❤

Handlade också till mamma som vanligt. Brukar ta två, tre timmar innan allt är klart och då ingår där ju en del egna ärenden, som nu vedställningen och veden.

Det är mörkt ute nu redan då klockan är 20.30. Imorgon ska ett regnväder dra in över Finland, men det ska vara rätt varmt ändå. Blir hela oktober månad varm tackar jag och tar emot 🙂

Fem nätter kvar

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… sedan går flyttlasset hit. På onsdag sätter vi kylskåpet på plats där i hörnet och får igång det och frysen. I dag blåste det lagom ute och då jag hade bägge fönstren öppna i köket blev det härligt svalt och fick in massor av syre. Vi har värmebölja på kommande, lagom till flyttdagen, men jag tror att det ska gå bra att få korsdrag här. Jag kan ändå ha det först då jag själv är på plats och bor här.

Craig ska inte heller stirra på mig då jag sover, men han har fått vara i fönstret lite som en kul grej nu några veckor. Jag har andra gardiner som kommer upp här när jag väl har flyttat, men jag behöver dem ännu i den bostad jag fortfarande bor i.

Här har det inte ändrats så mycket, några prylar har burits in, men möblerna kommer som sagt först på fredag.

Tomaterna frodas i växthuset. Tillsvidare kan de klättra längs växtstöden, men senare ska jag fästa ett par snören längs långsidan och sedan plantorna med ytterligare snören fast i dem. Kommer taket emot får jag börja tukta plantorna. Tjuvskott och andra blad som stjäl energi ska också tas bort, men det här måste tyvärr vänta tills jag har flyttat och har mera tid att jobba på gården.

Nu börjar äventyret i det gamla huset

~ Carita Liljendahl ~ 30 kommentarer

Jag ser fram emot en spännande sommar, en annorlunda höst. Ja, jag ser till och med fram emot vintern och det har jag inte gjort på länge.

Här ska jag så småningom bo. Jag har en månad på mig att flytta.

Ett gammalt hus har en själ. Trägolven, det är högt i tak, det finns fem fönster mot tre väderstreck. Det finns en riktig kakelugn och jag ska äntligen få elda.

Jag kanske suckar i vinter när kylan kryper på och tar sig genom alla springor. Men det går att täta dem och jag har varit i det här huset många gånger och sett hur andra som bor här gjort. Dessutom kan man klä sig varmt och sova under dubbla täcken 🙂

Jag vill leva mitt liv enklare. Men jag vet att det också blir svårare. Det enkla ser jag i en stressfri tillvaro, men det svåra i allt det nya jag ska vänja mig vid. Ändå ser jag ser fram emot även det. Varje dag jag vaknar är en ny och annorlunda dag.

Drömmen om att få bo i ett gammalt hus blev sann. Jag var livrädd innan jag fattade beslutet. Jag hade redan en gång tackat nej till en annan bostad i samma hus, för att den inte direkt kändes rätt. Men sedan blev just den här bostaden ledig, och när jag kom in i den sade mitt hjärta, ”Carita, nu måste du våga. Du har legat sömnlös av andra orsaker många gånger förr. Våga hoppa nu. Allt ordnar sig. Åter en gång.”

Och visst var jag tidigare i maj sömnlös. Vem ska hjälpa mig med allt? Få ner lampor från taken här som jag nu bor, få upp dem på nya stället. Hur ska jag hinna och orka packa på sidan om ett krävande heltidsjobb? Alla praktiska saker från adressbyte till elavtal snurrade i huvet. Mestadels tidigt om morgnarna.

Men sedan kom sinnesfriden. Allt ordnar sig på något sätt.

Jag tog en risk, jag tog en chans, så här på ålderns höst. För att jag alltid har drömt om att få bo i ett gammalt hus. Nu får ni följa med och se vad som händer dag för dag.

Tillsvidare har här inte landat annat än toalettpapper, en vacker gammal korg där jag ska ha eldstände och en svart kanna i emalj som jag kan vattna blommorna med eftersom jag så småningom hämtar en del av dem hit.