Skyltsöndag, den 7 juli 2024

Skyltar i vårt lilla köpcentrum i Galleria vid Drottninggatan. Här finns en sportaffär, en affär som säljer glasögon och optikertjänster, en bankomat (Talletus = insättning, Otto = uttag), Karvonen shop som säljer klockor, smycken och gåvoartiklar (också via nätet), en affär som säljer vitvaror och elektronik och en läkarstation. Här har också funnits kafeteria, lunchställen, bokhandel med mera, sådant som kommit och gått och senare flyttat eller slutat.

En bonusskylt från maj 2023 då jag besökte Österlen, Kåseberga och Ale stenar.

I dag ska det regna en hel del och kanske bli stormvindar. Jag följer med väderleken bland annat med tanke på vilka fönster jag kan ha öppna. Igår kväll stängde jag också innerfönstren, för jag vill inte vakna av dunder och brak och fönster som slår ut eller in eller av vatten som regnar in 😀

Jag har sovit bra här. Somnar i regel 24 och vaknar klockan 08, vilket är tidigt med tanke på de vanor jag hade sju år på gamla adressen. Jag har sovit här åtta nätter och känt mig utvilad varje dag.

I dag ville jag ändå ligga kvar i sängen efter klockan åtta. Lyssnade på åskans muller i fjärran. Slumrade. Tillät mig tänka att det inte är bråttom med någonting. Det är söndag, som i allmänhet kallas vilodag. För mig har också söndagen under åren som företagare nästan konstant betytt några timmars jobb. Nu ska jag dessutom tömma lådor och de sortera saker som jag vill bli av med och de som jag vill behålla ska hitta sin plats.

Det är kanske därför jag stundvis, fortfarande, känner prestationskraven?
Men känslan har lite lättat sedan jag flyttade hit till det gamla huset, för det är på något sätt som om huset manade mig till lugn. Det tar säkert bara sin lilla tid innan jag kan landa här helt och hållet.

Ska jag vara veckor borta?

Bilden är tagen i Kåseberga, Olas fiskebod 🙂 Den får symbolisera en stuga, som jag ska ta min tillflykt till under några dagar med sommarledighet.

Har packat i långsam takt hela dagen. Många väskor blir det 🤣 Jag ska inte till Nordpolen, för jag har inte skinnmössa och vinterkängor med mig. Men elektroniken har åter sin väska, där dator, kameror, objektiv, mobiltelefon – och olika laddare till alla, ska få plats.

Kläder i en väska, mat i en annan, dagbok och andra böcker och häften i en tredje kasse. En Ikeakasse med badrock, baddräkt, handdukar, lakan (vi betalar inte extra för dem). Däremot betalar vi för användning av badtunna, dess rengöring och städning av stugan. Det är inte semester om man måste dammsuga, torka golv och alla ytor minutiöst noga före klockan 12 då man lämnar stugan.

Så ja, det ligger förväntan i luften och det känns också lite konstigt att vara ledig. Är det så här jag får känna nån gång då jag blir pensionär? Är det så här det kändes att ha betald semester, då för sju år sedan när jag senast hade en sådan?

Det är ju liksom nåt man kunde vänja sig vid i så fall 😂🥂

Ales stenar, vyer, del 2

Ales stenformation i Kåseberga med Östersjön intill.

Här är vi på väg bort från fornlämningen. Det här landskapet i sig är fint och jag är glad för att det inte blåste, och särskilt för att det inte regnade, då vi var där.

Vi kom den längre vägen upp. Den var 1,1 kilometer. Den här vägen från hamnen är kortare, bara 600 meter, men stigningen är ganska brant, så vi valde den då vi gick mot hamnområdet där bussen väntade på oss.

Halvvägs ner och utsikt över fiskförsäljningen på området.

Utsikt åt andra hållet, där sitter och står redan en del av vårt gäng som köpt kaffe och glass.

En informativ skylt som gör att jag inte behöver skriva så mycket här 🙂

Och sedan ett vykort som visar hur Ales stenar ser ut i helikopterperspektiv.

Trees on Tuesdays från läsarresan

Ale stenar del 2 får bli till en annan dag. Nu sätter jag ut tre bilder av träd, den första är tagen i Den Engelska Trädgården på Österlen.

Mina vänners bloggar hinner jag också läsa först mot slutet av veckan. Jobbade nästan elva timmar i dag då vi hade en person sjuk och på kvällen understödsföreningens årsmöte. På något sätt orkar jag ändå bättre nu då det är vår och långa ljusa kvällar.

Vill också här notera att jag under sex dagar på läsarresan gick totalt 38 459 steg. Det är i snitt lite mer än 6409 steg per dag 💪

Ett träd på gården utanför Kiviks musteri. Hmm, jag vet inte vilket träd detta är men gillar knotiga stammar 🙂

Många träd som ligger nära klippbranten. Jag är på väg ner mot hamnen, från Ales stenar i Kåseberga. På bilden syns det inte så tydligt men havet ligger där bakom.

Ales stenar, del 1

Jag har så många bilder från Ales stenar i Kåseberga att jag delar upp dem i två inlägg.

Ja, här ser ni stenarna på avstånd. Från parkeringen var det 1,1 kilometer att gå hit o vagt motlut. Kortare väg, 600 meter, från hamnen, men brantare stigning då. Någon har sagt att det är omöjligt att fotografera så att man ser alla stenar på samma bild.

Här på Wikipedia finns mycket information om Ales stenar.

Några av oss skojade och sa ”tänk så många som vandrar upp hit för att se en hög av stenar (ein steinkasa på östnyländska)”. Och vad är det för märkligt med detta? Men ju mer man läser om stenarna och alla tankar om hur formationen uppstått, desto intressantare blir det.

Det var mäktigt med det öppna havet och den branta kusten. Och nu har jag varit även här 🙂

Några bilder till och vägen ner från den här platsen visar jag senare 🙂