HPT med kreativitet som tema

Temat hos Lokföraren Åke i Hoppa på tåget är i dag kreativ.

Att blogga innebär redan i sig enligt min åsikt att kreativitet behövs.

För att uttrycka sig i skrift behövs ett visst mått av kreativitet. Därmed kan jag i mina dagböcker ge utlopp för min kreativa sida.

Min handstil blir ändå bara sämre med åren. Ibland får jag riktigt skärpa mig för att få den läsbar. Jag skriver rätt snabbt, och speciellt anteckningarna jag gör som journalist (bandar aldrig intervjuer) har sådan handstil som nästan bara jag själv kan tyda.

Att skriva artiklar kräver också kreativitet. Ibland går nyhetstexter ”enligt en viss mall”, så mer utlopp för den kreativa sidan i mig själv får jag då jag skriver personporträtt och reportage eller något om kultur. Ibland tas fotona rätt snabbt och det finns inte så många möjligheter till variation. Men i andra fall finns det chans att vara kreativ då man illustrerar artiklarna.

Nu har jag inte skapat teckningar på en dryg vecka, annars hade också en sådan kunnat platsa här.

I dag har vi riktigt fint väder med blå himmel, sol och kring åtta plusgrader. Imorgon flyttas visarna en timme framåt och vi har SOMMAR-tid. Ett sådant härligt ord ❤ 🌷☀😎

Jag skriver igen

Känns befriande att kunna författa igen.
Känns befriande att kunna författa igen.

Min tredje bok i serien om Adrian Debutsky kom ut i september 2012. Efter det har jag skrivit mycket sporadiskt. Jag har knattrat ner olika kapitel men de har på inget sätt hängt ihop med varandra. Jag har bollat idéer om hur hans liv ska gå vidare.
En ny bok föds inte i ett nafs, särskilt inte då författaren är journalist på heltid. Och en del av inspirationen försvann i maj då den stora omvälvningen skedde i mitt liv. Då man genomgår en skilsmässa, där man själv är den överraskade och chockade parten, är man inte den mest kreativa människan.

Men i går frågade några vänner, som läst mina tidigare böcker, om en ny är på gång. Jag svarade helt ärligt att ingen ny bok helt allvarligt är på gång.

På något sätt satte frågan tydligen ändå i gång en process. För i dag var det hur enkelt som helst att sätta sig ner och bara börja skriva. Jag vet vad Adrian ska göra det närmaste halvåret, var han ska bo och vad han ska jobba med. Alldeles nyss fick jag ytterligare en idé om hur jag går vidare i boken vars första kapitel nästan är klart.

Men fråga mig inte när boken är klar 🙂 Utan ledighet från jobbet, som jag inte ens tänkt på att anhålla om, tar processen minst ett år.
Tycker ändå att det här med att jag åter är kreativ är ett tecken på att en det skett en positiv vändning i mitt liv.