Liljendahl härjade i Liljendal

Är jag vig nog att klänga i denna ställning, frågar sig chefredaktör Liljendahl på besök i Liljendal.
Vad händer om jag fastnar? Eller om ställningen brakar samman under min tyngd?
Det kan bli en notis i Nya Östis förstås. I värsta fall en anklagelse om vandalisering. Och ett besök på hälsovårdscentralen?
Bäst att bege sig till kyrkan istället. Men perspektivet blev ganska svindlande. Risk för att ramla igen! Denna gång bakåt. Men marken var mjuk av mossa.
Här fanns förr en bank. I dag körde polisbilen bara förbi. Inga rånare i sikte. Men polisen hade hört om en chefredaktör som klängde i skolans klätterställning som finns bakom den gamla banken. Hon passade förstås på då skolan var stäng på grund av corona.
Vad polisen inte visste var att chefredaktören gömde sig bakom granhäcken intill Bagarstugan. Slug som hon är.
Chefredaktören fick en liten, av nostalgi föranledd, tår i ögat. Över fyrtio år gamla minnen från danskvällar på Liljendalgården vällde fram. Här fick hon sin första kyss. Men hon tyckte på den tiden att det var ganska äckligt med tunga mot tunga.

Egentligen borde där ju stå LILJENDAHL-gården, tänkte hon. Vem har stulit bokstaven H?

Men sedan såg hon två nässelfjärilar och två sädesärlor och glömde planerna på att kontakta staden och kräva H-bokstaven tillbaka.