Lovisa

Det händer i lilla Lovisa, och svar på ”Ditt och datt”

~ Carita Liljendahl ~ 26 kommentarer

En Må bra-mässa håller öppet i köpcenter Gallerias övre våning idag fram till klockan 19 och imorgon lördag från 9 till 14. På bilden syns en liten del av utbudet.

Jag var här för att skriva en artikel till Nya Östis. Köpte faktiskt själv ett läppstift. Det är mycket sällan jag använder kosmetika numera, eller makeup om jag preciserar. Men mascara kräver bara 30 sekunder att få på plats och tvättas lätt bort. Ett rött läppstift gör att jag känner mig lite extra fin 😉

Hälsostegen för 29 januari – 4 februari glömde jag notera här på bloggen igår men de blev 15 250. Hittade också en artikel i en tidning där vi kan läsa att 4000 steg två gånger i veckan räcker bra för personer över 70 år. Nu har jag en bit kvar till det åldersstrecket, men ibland går jag över 4000, ibland blir det bara 1000–2500, men jag går lite varje dag.

Hos Elisa är temat för fredagsfrågorna ”Ditt och datt”. Mina svar kommer här!

Vad väljer du oftast, planera eller ta dagen som den kommer?
Planerar gärna, då undviker jag onödig stress. Men då och då är det skönt att ta dagen som den kommer. Försöker ha minst två sådana per vecka.

Vad föredrar du, tystnad eller något i bakgrunden?
Tystnad råder här för det mesta. Ibland kan teven vara på i bakgrunden. Men det får då inte vara något skrikigt program 😀

Vad funkar bäst för dig, ensam tid eller sällskap?
Både och, men mest blir det ensamtid då jag jobbar hemifrån och nu vintertid behöver jag vara hemma och elda. Men visst gillar jag sällskap också, då jag går ut med vänner eller på innebandymatcher.

När något blir fel, skrattar du bort det eller stör dig?
Beror på vad det är som blir fel. Jag kan låta det mesta gå mig ostört förbi, men inte precis allt.

Vad känns enklast, göra klart direkt eller ta det senare?
Göra klart direkt. Artiklar vill jag inte skicka iväg vid sista deadline. Men det jobbet jag var på idag skriver jag ändå först imorgon eftersom jag har bastu, elda och OS i kväll.

Elisa frågar också om vi ska kolla vinter-OS i Milano/Cortina. Igår kollade jag faktiskt en kort stund på förhandstävlingarna, nåt med snowboard var det. Fantastiska hopp, såg ju nog rentav livsfarliga ut 🙂
Ja, jag tror att jag samtidigt som jag eldar ikväll ska kolla öppningsfesten, de brukar vara fina.

Veckans foton, ett är extra roligt!

~ Carita Liljendahl ~ 27 kommentarer

Jag har väntat på att få publicera den här bilden. Dels för att jag tycker bilden blev fantastisk utan att jag visste att den skulle bli det, dels för att jag ville kolla med dem som syns på bilden om det är ok att jag publicerar fotot.

Jag skulle egentligen bara fotografera den fina kakelväggen, speglarna och lamporna i toaletten som hör till Lahnajärvis tämligen nyrenoverade kafeteria. Vi hade paus där då vi var på väg till Lovisa Tors match i Mynämäki för några veckor sedan.

Så roligt det blev med mig själv och några kompisar som också kommit ut från toan!

Sedan blir det lite andra foton från veckan som gick. Nya Östis reporterträff, varje sista torsdag i månaden. Denna gång på Cafe Favorit där jag tog kombinationen fastlagsbulle (den andra för i år) och skumpa.

Några affärer i kvällsbelysning vid Drottninggatan samma kväll som jag gick hem från kaféträffen.
Vinterstämning utanför en annan affär, där det bland annat säljs inredningsprylar, kläder och allehanda verktyg som behövs i hemmet.

Och förstås ska det vara en skylt på Skyltsöndag. Här svävar barn i luften 😀

Nä, men här fanns förr två daghem, den röda och den gula byggnaden till vänster. Ganska ofta går här numera också barn över övergångsstället då det fortfarande finns två skolor och ett daghem i närheten.

Skyltsöndagens arv förvaltas av Christian, och BP som länge höll i utmaningen är också fortfarande ofta med på ett hörn.
Veckans foto är en utmaning av Åke som vill att vi ska visa bilder av det vi upplevt under veckan.

Kylan håller oss i ett hårt grepp här. Bar nyss in två kassar ved och ska börja elda. Vi är inne på den femte veckan med hård kyla. Hade någon enstaka dag där med minus sju grader, kändes som värmebölja då. Nu -15 och sol, på nätterna kring -25 grader. Eventuellt blir det aningen varmare på onsdag. Nu är det bara olika överlevnadsstrategier som gäller här.

Första fettisbullen och fler vintervyer

~ Carita Liljendahl ~ 20 kommentarer

Fastlagsbulle med mandelmassa och grädde, från Hardom Bröd. Jag vill ju köpa bara en, och i de större affärerna är det alltid minst två-pack.

Ingen hetvägg behövs, alltså ingen varm mjölk. Bullen ätes lite senare i dag och känns som fin belöning efter allt jag gjort i dag.

Började med att sända iväg första utkastet till en artikel till min nya samarbetspartner, en tidskrift som kommer ut enbart i digital form i slutet av februari. Jag går fortfarande då och då utanför min bekvämlighetszon och antar mig nya utmaningar.

Den här bilden tog jag genom fönstret igår klockan 15.36 och kan konstatera att det inte var mörkt ute då. Dagarna har blivit längre 🙂

Tog i dag ryggsäcken på ryggen och stavarna i händerna. Går här längs Degerbygatan och i bakgrunden syns Lovisa Gymnasium. Till höger bakom skolan skymtar idrottshallen och till höger om den Lovisavikens skola som är svenska högstadiet. Det blev 2700 steg.

När jag kom hem från affären tog jag in ved och efter det en dusch, som alltid är en liten extra procedur vintertid i ett trähus. Men nu är det bara -6 grader ute och jag hade +18 i köket så detta med duschandet gick bra.

Jag kanske har skrivit förr att jag praktiserar en del buddhism. Eller jag läser i alla fall och försöker ta till mig av visdomsord i en grupp som heter Buddhism på Facebook.

De senaste dagarna har jag reflekterat och försökt lära mig mer om det här med att var och en själv bär ansvar för sina gärningar.

Det är också mitt eget ansvar att se till att jag mår bra.
Jag försöker undvika situationer eller människor som suger energi ur mig. Men ibland är det svårt.

Det uppstår helt enkelt ibland lägen då det inte går att undvika att andras beteende påverkar mitt mående. Men då behöver jag hitta nya sätt att tackla de situationerna. Att vänligt säga ifrån är ett sätt. Att ta sig igenom det jobbiga och sedan försöka göra på annat sätt nästa gång är ett annat sätt.

Det är en balansgång, men något vi måste kunna prata om.

Klart att det är mänskligt att bli arg ibland och att få utbrott. Det händer även mig, ytterst sällan dock – men sedan när det händer då brakar det till med besked. Troligen för att locket har tryckts ner för länge över den kokande kastrullen 😀

Glad måndag med tomtar och Lovisabyggnader

~ Carita Liljendahl ~ 22 kommentarer

Färgsprakande december och lucka nummer 22 öppnas! De här tomtarna är gamla och de bor hos familjen Latto i Villa Armas som var ett av de öppna julhemmen.

Det är gråväder där ute och ungefär en plusgrad. De två kommande nätterna ska vi få kring 6-10 minusgrader, så det gäller för mig att planera tid för att elda i kakelugnen.

Sov mycket dåligt i natt. Lade mig kring midnatt, min bästa rytm för sömn är från midnatt till tio på morgonen. Somnade dock först kring 03 och vaknade sedan en gång i timmen. Hade många märkliga drömmar. Tycks inte vara ens nära fullmåne, tvärtom. Svårt med sömnen brukar jag ha ett par dagar innan fullmåne.

Nåja, ibland är det så här. Jag försöker få till en glad måndag ändå!
Länkar till andra som är med i Glad måndag hittas HÄR.

Bidrar också med några foton av Lovisabyggnader. Tre hus som var med i de öppna julhemmen.

Familjen Lattos hem, Villa Armas, i stadsdelen Nystan.

Villa Aaltonen som ligger nästan granne med gården där jag bor fastän gatuadresserna är helt olika.

Och Vackerbackas innergård som jag fotograferat otaliga gånger. Vi hade ju ingen snö då för en vecka sedan så det ser nästan ut som om det var sensommar eller höst här. En stjärna syns ändå i ett fönster 🙂

Papperkekehus och balenderkild

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Det är skojigt att vända och vrida på ord. Det gör jag ofta högt för mig själv här hemma. Så barnasinnet finns minsann kvar.

Det här pepparkakshuset är ju gjort av papp och papper, och en kund höll på att springa omkull det i Lidl här om dan. Så bråttom kan man ha inför jul, eller så spanade hen åt annat håll för en liten stund. Vem kan vänta sig att ett pepparkakshus ska stå mitt i gången?

Veckans foto gäller hos Åke i dag. Skyltsöndag hos Christian. Färgsprakande december hos BP.

Och den 21:a december öppnas lucka nummer 21 i Caritas adventskalender med julbilder på bloggen.
Balenderkilden/Kalendernbilden utgörs av en liten tomte i keramik som jag har fått som gåva. Den kan hänga i granen, om trädet inte har allt för svaga grenar, eller också kan den hänga var som helst där det finns en knopp eller krok.

Och så dagens skylt som visar vägen till affären Krinti som finns i gamla mejeriet här i Lovisa.

Bakom skylten syns vår kära lånebil ❤ Saaben som jag är så tacksam för att kunna ha då och då.

Mina så kallade hälsosteg har de senaste dagarna rört sig kring de normala som jag är nöjd med, 2400-3000. Jag kanske fortsätter räkna dem 2026 eftersom jag är statistiknörd. Att ha stegräknare i telefonen peppar mig att gå korta promenader varje dag. Jag sätter inte upp några mål, tävlar inte ens med mig själv. Devisen ”varje steg räknas” gäller – vare sig det blir 500 eller 3500 per dag 🙂

Julmarknad och så blev det en krans

~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

Julmarknad på torget och här fanns mycket trevligt att köpa till jul. Blommor, kransar och julprydnader.

Jag försöker numera satsa på sådant jag kan äta eller annars använda aktivt. Ville ändå ha en krans som hänger utanför min dörr. Jag får inte slå in en spik i själva dörren, men intill den finns krokar där jag på sommaren hänger blommor och till vintern en krans.

Ifjol band jag själv en krans på en kurs.
I år köpte jag från marknaden denna. Tycker om det som är enkelt och stilrent, inte för mycket, inte för lite ❤
Det kanske inte ens ses som en krans, för det är ju liksom mer ett hjärta. Hur som helst så föll jag för just denna skapelse i år. Här kan den hänga över jul och nyår och hela vintern.

Klifs och klafs lät det i dag

~ Carita Liljendahl ~ 10 kommentarer

… då jag tog min 2500 stegs promenad. Snön som föll i går rinner bort i dag.

Här far jag iväg hemifrån, för att kolla en del av julfönstren på Mariegatan. Blev inga bra bilder av dem eftersom det inte var mörkt ute, och det blev speglingar i fönstren.

Fönstret till vänster finns på Mariegatan och det till höger hör till kafeterian Tuhannen Tuskan kahvila på Tvärgränd. HÄR kan du läsa mer om julfönsterrutten i vår stad.

Tvärgränd som går från Mariegatan till Drottninggatan.

Drottninggatan i gamla stan. Här fanns ännu lite snö vid halvtretiden i dag, men nu på kvällen är allt borta och vi har plus fyra grader.

Tror att jag imorgon lägger ut bilder från några julhem.

Dagarna går fort känns det som, kanske för att det blir mörkt så fort. Men snart, snart vänder det. Efter söndagen den 21 december borde det börja ljusna minut för minut.

Frågor om minnen, och adventslucka 12

~ Carita Liljendahl ~ 25 kommentarer
Först lite info om fotot som utgör det som gömmer sig bakom lucka nummer 12 i Caritas blogg-adventskalender. Den är från gårdagens julmiddag på Degerby Gille och jag trodde att allt som låg på bordet var prydnader. Halmbock, julgransbollar och så någon rolig uppblåst ”ballong”.

Men se nej 🙂 Den där röda lite större saken visade sig vara kollegan Annettes fina festväska! Aldrig sett en sådan förr!

Och så går jag över till Elisas fredagsinlägg med fem frågor som berör olika minnen.
Hon minns en bloggvän som gått bort, och jag vet hur det känns… Även om det är en person du aldrig träffat, finns det bloggvänner jag också saknar och minns idag. En av dem, Minton, finns inte längre. Hon sände ofta fina julkort och påskkort till mig och andra bloggvänner. En gång fick jag en handgjord docka ❤ När jag ser den sitta på en stol här hemma hos mig tänker jag alltid på Anki/Minton.

Jag vill såsom Elisa skriver också säga till alla er som läser min blogg (många av er kommenterar också inläggen) att ni är mycket betydelsefulla i mitt liv ❤

Innan jag svarar på Elisas frågor passar jag på att visa en bild som jag tagit genom fönstret i dag för att visa att solen lyser, hurra! Det är minus fyra grader och jag började elda klockan 11 så att jag hinner bli klar med brasan innan jag ska i bastun ikväll.


Vilket ögonblick från det senaste året vill du hålla fast vid extra hårt?
Finns många fina, men jag plockar fram sportminnet från våren då Lovisa Tor äntligen avancerade från Finlandsserien till Inssi-Divari som är nästhögsta serien i innebandy-Finland. Segerruset då där i Tammerfors, resan hem och festen på en lokal restaurang efteråt minns jag gärna och länge.

Vad får dig att le, även en annars tung eller vanlig dag?
Då någon säger något vänligt till mig, stöttar och lyfter. Men jag ser också numera ganska ofta via Facebook på Reels med Snobben och fågeln Woodstock. De är jätteroliga, särskilt när de skrattar!

Vad i din vardag får dig att stanna upp och känna tacksamhet?
Att få vakna upp till en ny dag och känna att jag är frisk. Att ha nära och kära och vänner.

När brukar du känna ”det här är livet”?
En lagom varm sommardag då jag kan sitta nära havet och känna svalkan från vinden. Ensam eller tillsammans med en vän, något gott att äta och dricka blir som pricken på i:et.

Vad får dig att känna hopp, även när livet känns lite tungt?
Att det brukar komma en bättre morgondag. Känn tillit, allt ordnar sig på något sätt.

    Utsikt över min fina lilla stad

    ~ Carita Liljendahl ~ 14 kommentarer

    Att börja dagen redan vid 9.30 en söndag är rätt tidigt för mig. Efter sedvanliga morgonrutiner går jag ut i det fuktiga decembervädret med två Ikeakassar för att bära in ved. Då är det jobbet klart för morgondagen.

    Sedan sätter jag mig vid datorn och kollar Nacka-Åkes blogg. Han kör ofta med en trippel på söndagar. Jag tycker att BP:s färgsprakande december är en bra utmaning. Sällan får jag ihop något sprak som jag är nöjd med, men jag rekommenderar hennes och andras bloggar ändå, för det finns mycket att läsa, se och uppleva i Blogglandia. Hos BP kan ni bland annat lära er vad trompe d’oiel äpplen är.

    Jag deltar nu i Veckans foton och i Skyltsöndag, och så har jag lucka nummer sju i Caritas advents-blogg-kalender.

    Detta foto passade jag på att ta i början av veckan då jag besökte skolan där jag tog studenten 1982.

    Utsikten från tredje våningens flygel ser ut så här. Med en del egnahemshus i förgrunden och sedan medborgarinstitutets hus med det bruna sluttande taket och röda, träbyggnaden på gården. Hotell och restaurang Zilton är den smutsgula byggnaden och längst borta kyrkan med det tämligen nya taket. Blandad arkitektur minsann.

    Tomtar på rad i Tokmannis hyllor gömmer sig bakom lucka nummer sju. Några renar tycks där också ha klämt sig in.

    Ser att jag börjar ha lite ont om skyltar i lagret… Måste tydligen ut på jakt för att fylla på! Den här skylten finns i mässhallen i Helsingfors.

    Men idag sitter jag och skriver tre artiklar. Mer än halva dagen lär nog gå till det.
    Hoppas sedan innerligen på en julklapp av mitt kära innebandylag Lovisa Tor. Tänk om vi fick se första hemmasegern för säsongen idag 💙💛

    Lucka fyra, änglar av granris och Lovisafoton

    ~ Carita Liljendahl ~ 6 kommentarer

    Bakom lucka nummer fyra i Caritas blogg-adventskalender finns tomten Alfred. Bilden av honom fick inte plats i Nya Östis förra vecka, men jag fick lov av tomtens mor att publicera bilden här istället. Alfred gillar julgröt med socker och kanel, och det fick han äta när Lovisa Jul firade öppning lördagen den 22 november.

    Bilden jag visade i detta blogginlägg hade med den här artikeln att göra.
    Änglar av granris står vid ingången till Lovisa kyrka sedan advent. Och jag kan inte begripa hur snabbt Pamela och Linda fick ihop änglarna. Den första var klar på nästan en timme, och det är inte några decimeter höga skapelser. De är lika stora som fullvuxna människor.

    På torsdagskvällar är vi ofta trötta med syrran. Tack och lov fick vi bilen i skick i går. Då hade vi varit utan den i tolv dagar. Bilen fick uppmuntrande ord av mig, och jag kramade den såsom man nu kan krama en bil och försökte förklara för den hur omtyckt och viktig den är ❤

    De här vykorten köpte jag i lokala bokhandeln. Det är kollegan och vännen Moa Björkell som tagit fotona och låtit göra kort av dem. Nu finns det således många fina kort av Moa Lisa Photography med Lovisamotiv, både från vintern, hösten och sommaren till salu. Jag kommer att skicka de här i postcrossingen till någon som vill ha motiv från min hemstad.

    Över fyra timmar var vi borta på våra ärenden. Allt från mat till julkort och frimärken skulle köpas, mediciner doseras och datorn ställas in så att mamma kan se Tors innebandymatch imorgon. Adventsstjärnan i hennes fönster hade kommit upp med annan persons hjälp men en sladd skulle rättas till. Tid hos frissa också beställd för mamma nu.

    Nu blir det dagbok, teve, elda i kakelugnen och nåt smått gott att äta och dricka.