… den största delen av livet går åt till ett evigt reparerande, byggande, renoverande och städande. Men livet är heller inget annat än ett evigt reparerande och förbättrande av saker och ting. I livet är inget, och blir inget, någonsin klart…
Och med tunn stil längst ner ”Så är det bara om det måste man nöja sig med”.
Med den här väggen påminner jag om Lovisa Historiska Hus. Ett projekt jag är väldigt glad för att numera få vara en aktiv del av.
… var det ju onekligen då jag i dag hade förmånen att som frilansjournalist ta del av inspelningarna av den tredje filmen om Ada och Glada som görs i Lovisa. Filmen är en finsk produktion och härfinns lite info, på finska, om den.
Adas och Gladas hus. Inomhusscenerna filmas i studio, men det är så otroligt fint allt dom byggt upp i kulissväg utomhus ändå.Minibussen med barnhemsbarnen anländer.Scener utanför barnhemmet filmas. Här har jag lyckats undvika att få med mängderna av folk och teknik som faktiskt snurrar runt en enda scen 🙂
Den här dagen har åter varit intensiv. Skrivjobb hemma klockan 9-13. Är som mest effektiv då.
Ada och Glada-pressvisning 14-15.30.
Skrivjobb hemma 16-17 för att få artikeln till Nya Östis klar.
Hann sedan ännu träffa en väninna från västra Finland. En riktigt skön pratstund i kvällssolen på Skeppsbron blev det – tack för sällskapet!
Och sist men inte minst. I fjol uppmanade jag alla att skicka vykort. Särskilt många har jag tyvärr inte kommit ihåg att skicka själv den här sommaren.
Men tack Dimi för det fina kortet från Bulgarien ❤
Kom ihåg att skicka vykort i dessa digitaliseringens tidevarv. Några ord som hälsning gläder SÅ mycket!
Det finns många igelkottar i våra trakter nu. På Facebook ser man flera bedårande bilder av dem. Tama blir de också. Vet inte om det är bra eller mindre bra, men de låter sig gärna matas med allt från kattmat till grillkorv, gröt och halloumi.
Förr antar jag att de åt från och bodde i komposter men alla har ju inte längre öppna på sina gårdar.
Den här kreativa och delikata salladen bjöd Hanna på i torsdags. Jag hade önskat mig något med ananas och melon.
Vi har ett fint sjöfartsmuseum i Lovisa, på Skeppsbroområdet. Tittade in där i dag. Massor av fina hantverk till salu och även böcker, bland annat om sjöfartshistoria.
Utanför museet finns ett miniatyrfartyg.
Mittemot sjöfartsmuseet ligger Café Skeppsbron.
Åt här med min syster och en vän från Sverige i dag.Gillar den här bilden. Hade typ tre sekunder på mig att ta den, sedan var fågel inte där mer.
The Voice of Finland-finalisten Daniel Sanz besökte badstranden i Lovisa i dag. Han bjöd på ett sånguppträdande, gav intervjuer åt två tidningar och bjöd verkligen på sig själv. Alla som ville fick autografer och han tröttnade inte på att ställa upp på foton med precis var och en som ville förevigas med honom.
Eftersom tiden för marknadsföring för det här giget blev kort kommer han på nytt besök under Lovisa Historiska Hus-evenemanget. Han bjuder då på sin föreställning, i det frivilliga arbetets tecken som så många andra.
Videon blev lite kort eftersom jag fick ett telefonsamtal mitt under filmningen. Men jag tror ni får en bra bild av Daniels talang ändå. Och tro nu inte att han ingen publik hade, den fanns på terrassen bakom min rygg 🙂
Nu talar jag inte om Daniel Craig, fastän jag hoppas att han också kan komma till Lovisa någon dag 🙂
Tanken är att Daniel Sanz, en av finalisterna i Voice of Finland i våras, ska komma till Lovisa i morgon fredag. Jag ska göra en intervju med honom, men vi tänkte samtidigt passa på att låta honom träffa eventuella fans.
Om allt går enligt planerna och inga förhinder (eventuella gigs för honom) dyker upp ska den som vill träffa honom komma till simstranden Plagen klockan 12.30. Han skriver då autografer, visar sin partycykel och säljer sin cd-skiva.
Jag meddelar via Facebook om våra planer går i stöpet, men hoppas att allt nu ska fixa sig – vi har försökt få till den här träffen över två veckors tid.
Mycket fint händer som sagt i vår stad. Det finns en massa aktiva föreningar, en bland dem är Hakeva. Den har tillsammans med Lovisa stad och med stöd av privata aktörer och Svenska kulturfonden sett till att 38 bänkar i vår stad försetts med kärleksdikter på finska eller svenska.
Plattorna med dikterna är svårfotograferade men egentligen gillar jag speglingen av huset som ligger vid Lovisa torg.Här har vi en dikt på svenska av Lars Huldén. Texten syns tyvärr inte så bra. Också här avspeglas torget och en brandbil.
Jag överväger att köpa en diktplatta själv. Om det blir av kanske jag kan visa en bild av mig själv, plattan och bänken en annan gång.
För ett knappt år sedan startade jag mitt företag Carita Liljendahls mediabyrå. Det första uppdraget fick jag av Lovisa Tors innebandysektion. Tack till föreningen ❤
Sedan dess har jag funderat och kalkylerat. Hört folk säga att det är väldigt dumt att säga upp sig från en fastanställning med sex veckors betald semester. Men jag har också blivit uppmuntrad att följa mitt hjärtas röst.
Det dröjde nästan ett år innan jag vågade göra det fullt ut. Då hade mitt företag fått ett par uppdrag till och räknade ut att jag med hjälp av dem och besparingar på något sätt ska klara mig.
Vi får se hur det går 🙂
Bonga slott, ett av objekten som håller öppet under Lovisa Historiska Hus.
Jag är på målrakan med fotografierna av omkring femtio hus och interiörer i dem. Bilderna publiceras dels i mässtidningen, dels på evenemanget Lovisa Historiska Hus sajt. De finns även på Facebook under Loviisan Wanhat Talot.
Det gick förstås mycket mer tid åt det här projektet än jag kalkylerat med på förhand 🙂 Men jag är glad att jag fick uppdraget, via vilket jag lärt mig känna en massa nya härliga människor!
Bloglovisaär ett annat uppdrag. Jag modererar sajten och skriver rätt mycket själv men idén bygger på att invånarna ska interagera. Det har varit lite trögt där den första veckan men skam den som ger sig 🙂
Och så frilansar jag för olika tidningar, bland dem Nya Östis som är ultralokal.
Det jag vill mest av allt är att jobba i Lovisa och för Lovisa. Det finns så mycket fint i min stad.
Ett av de mest populära platserna i Lovisa på sommaren är Café Saltbodanvid Skeppsbroområdet i Lovisa. Där finns också andra fina restauranger och kafeterior, men Saltbodan kom först och firar trettio verksamhetsår i sommar.
När ni läser det här är jag troligen ute på Finska viken och seglar. Uppdaterar från resan om det är tekniskt möjligt, annars hörs vi senast på måndag.
Det här huset är vackert på många sätt, inte minst tack vare grönskan på väggen. Tog en bild av det i samband med en av mina många rundor med fotograferingsuppdrag för kommande Lovisa Historiska Hus. Det här huset är inte med det där, men förtjänar att visas upp ändå, tycker jag.