Lyssnade på Stefan gånger två

Även om januari månad är nästan slut vill Elisa att vi reflekterar över ordet NYÅR och vad det nya året, som förstås precis bara börjat, väcker för tankar.

Men innan jag går över till frågor och svar, så ska jag säga att jag har lyssnat på Stefan som skrev i en kommentar i torsdags så här: ”Jag känner inte till Lovisa som stad, men jag lovar att du har många motiv kvar att fota. Lite fantasi och lite närhet till byggnader, skulpturer, planteringar m.m. och du kan fylla minneskortet både en och två gånger.”

Jag tycker ju ibland att jag har fotat allt och jag inte vet vad jag ska föreviga härefter 😀

Han har förstås rätt i det han skriver, så det blev en bild av svenska gymnasiet då jag gick till idrottshallen på torsdagskvällen.


Resten av bilderna i inlägget har jag fotat då jag suttit hemma och pysslat vid tevebordet.

Eftersom det enligt min åsikt kommer bara dåliga program på fredagar, eller repriser av bra program som Husdrömmar och Stugfixarkan, så blev det några avsnitt av Mumindalen på Arenan igår.

Och sedan räddade Carina B kvällen åter en gång. Hon har för det mesta intressanta gäster. Igår inte de intressantaste genom tiderna kanske, men Stefan ”Ubbe” Sjur var en ny bekantskap och hans livsöde berörde.

Så det blev nu så att jag lyssnade på Stefan gånger två. En bloggkompis och sedan den där från bandet Korslagda. Gruppen hette Korslagda Kukar förr, men skippade sedan det sista ordet för de kunde inte uppträda på dagis och heta så 😂

Och så över till Elisas frågor.

Har du tänkt på några nyårslöften för i år?
Nej, gav inga nyårslöften, alltid bäst så. Tänkte för mig själv att jag ska försöka lära mig känna nya människor, och även fotografera mera och jag har kommit igång med det.

Vad vill du förenkla istället för att förbättra?
Få vardagen att rulla smidigare genom förenklad prioritering.

Vad vill du uppgradera i ditt liv – liten detalj eller stor grej?
Tror att det snart är dags för en ny vinterkappa, men det får bli till nästa vinter.

Vad vill du ha mer plats för i din kalender?
Lugn och ledig egentid. Som behövs för att jag ska kunna ha ordning här hemma, vilket i sin tur behövs för mitt välmående.

Vad hoppas du att ”framtida du” tackar dig för om ett år?
Att jag lyckats hålla mig i sådan form att jag kunnat fortsätta jobba och ensam klarat ekonomin. Om ett år har jag bara fyra månader kvar till pensionen.

För övrigt, angående pension. Jag trodde aldrig jag skulle börja räkna år och månader och dagar till den… Men man ska tydligen aldrig säga aldrig 😉

    Årets sista söndag och Hannes lämnade mig ifred

    Detta är inte en skylt, men den är mitt bidrag i Skyltsöndag. Visdomsord på väggen i Lovisa Gymnasium. Genom tiderna har förstås många roat sig med att svänga om orden också här, typ ”varför göra det i dag som kan vänta på att bli gjort imorgon” 😀

    Vi hade stormen Hannes som drog fram över Åland och västra delarna av Finland, även över Österbotten. Också hos oss i Östnyland och längs södra kusten lär elavbrott ha förekommit, men just här som jag bor märkte jag varken av storm eller andra olägenheter. Så parken ser idag ut såsom den såg ut igår. Snö har vi inte heller fått – tack för det! Det är sol och minus två grader.

    Stormarna namnges enligt namn i namnsdagskalendern. Namnet Hannu var upptaget av en tidigare storm.

    Nacka-Åke vill att vi ska visa foton som vi har tagit under veckan. Någon dag före julafton åt jag min favoritbakelse Pavlova. Maräng, färska bär, grädde och en fyllning av lemon curd.

    Gåvor att bli glad åt. Min syster kom ihåg mig på julen med Mumin-bokmärke och ett annat litet märke som kan användas på olika sätt.

    Efter jul och före nyår brukar fyra väninnor träffas. En av dem bor i Stockholm men besöker sin släkt i Lovisa till jul, ibland till påsk och en gång på sommaren. Då strålar vi samman. Till en början var vi fem i gruppen, men för några år sedan lämnade Lotta oss. Vi minns henne ändå och har bilder kvar från träffarna då hon ännu levde och var med.

    I år bjöds det på hembakade saffransbullar, skorpor, knäck och pepparkakor.

    Parken och vår utfart sedda från fönstret i dag, årets sista söndag.

    Utsikt över min fina lilla stad

    Att börja dagen redan vid 9.30 en söndag är rätt tidigt för mig. Efter sedvanliga morgonrutiner går jag ut i det fuktiga decembervädret med två Ikeakassar för att bära in ved. Då är det jobbet klart för morgondagen.

    Sedan sätter jag mig vid datorn och kollar Nacka-Åkes blogg. Han kör ofta med en trippel på söndagar. Jag tycker att BP:s färgsprakande december är en bra utmaning. Sällan får jag ihop något sprak som jag är nöjd med, men jag rekommenderar hennes och andras bloggar ändå, för det finns mycket att läsa, se och uppleva i Blogglandia. Hos BP kan ni bland annat lära er vad trompe d’oiel äpplen är.

    Jag deltar nu i Veckans foton och i Skyltsöndag, och så har jag lucka nummer sju i Caritas advents-blogg-kalender.

    Detta foto passade jag på att ta i början av veckan då jag besökte skolan där jag tog studenten 1982.

    Utsikten från tredje våningens flygel ser ut så här. Med en del egnahemshus i förgrunden och sedan medborgarinstitutets hus med det bruna sluttande taket och röda, träbyggnaden på gården. Hotell och restaurang Zilton är den smutsgula byggnaden och längst borta kyrkan med det tämligen nya taket. Blandad arkitektur minsann.

    Tomtar på rad i Tokmannis hyllor gömmer sig bakom lucka nummer sju. Några renar tycks där också ha klämt sig in.

    Ser att jag börjar ha lite ont om skyltar i lagret… Måste tydligen ut på jakt för att fylla på! Den här skylten finns i mässhallen i Helsingfors.

    Men idag sitter jag och skriver tre artiklar. Mer än halva dagen lär nog gå till det.
    Hoppas sedan innerligen på en julklapp av mitt kära innebandylag Lovisa Tor. Tänk om vi fick se första hemmasegern för säsongen idag 💙💛

    Kalenderbild andra december

    Och samtidigt en arbetsvy 😀 Besökte Lovisa gymnasium i dag och såg den här teckningen på en whiteboard. Hmmm… är den rödskäggige tomten naken? Näää, det kan han inte vara, han har väl bara en leende dräkt.

    Den svartskäggige däremot ser lite misstänksam ut… Men nuförtiden är det ju populärt med tomtar vars ögon inte syns. Kanske han är berusad? Nä men… varför alltid tro det värsta? Det är nog bara så att han fick en luva som var för stor.

    Den här dagen gick fort med olika uppdrag. Ska ännu skriva ut det jag var på i dag.

    Plus fem grader, ingen snö, men det gör verkligen inget. Saknar varken halka eller kyla. Kan också ha en kväll paus med eldandet.

    Funderar om jag ska öppna ett nytt pussel. I dag eller imorgon?

    Bilder av byggnader väcker minnen (och dagens fråga)

    På min söndagsrunda tog jag några bilder av olika byggnader i Lovisa. Dels inspirerad av lördagens bokcafé där Eddie Bruce talade om sin senaste bok. En bok som innehåller över 900 bilder av byggnader som inte längre finns kvar i vår stad.

    Det här kallar jag nutidsdokumentation. Kanske den i framtiden kan glädja någon. I dag kan bilderna ibland väcka minnen hos personer som besökt Lovisa någon gång eller som bott här för länge sedan.

    Som den här bilden av Lovisa Gymnasium. En ståtlig byggnad från 1909.

    Och undrade någon till minnet av vad eller vem stenen i parken invid skolan har rests, så är det för att hedra Verner Weckman. Född i Lovisa 1882. Tog Finlands första olympiska guldmedalj i brottning. Sådana kändisar kan min hemstad stoltsera med 🙂

    Sedan till en helt annan sak.
    Jag brukar ibland köra med dagens fråga.
    I dag lyder den: Skrämmer du ibland dig själv?

    Man kan se sig i spegeln och bli skrämd, javisst.
    Men för min del handlar det ofta om att jag tappar något i golvet och blir jätteskrämd av smällen eller den lilla knäppen 😂 Eller i dag när jag lade in en diskad bricka i torkskåpet och den ramlade på plats där med en liten skräll. Huu så jag hoppade till!

    Innebandyresa och energikick

    Såhär kan det se ut då vi är på innebandyresa. Jag satt på första bänkraden den här gången. Efter att jag hade tagit det här fotot tilltog dimman och då vi reste hemåt mellan 21 och 23.30 var det förstås mörkt 🙂

    Men stämningen är alltid god, vare sig vi vunnit eller förlorat. Nu råkade vi förlora 9–7, men matchen var fartfylld och jämn.

    En av frestelserna på långa resor utgörs av längre pauser på platser där vi kan äta och där finns också annat än mat att frestas av. Den här Nanso-affären fick mig att köpa en varm tröja i mossgrön nyans. Den syns där borta till vänster mellan några vita och randiga blusar.

    Jag sa att vi borde kanske stanna på mindre frestande platser, typ någon liten bensinstation som inte erbjuder annat än kaffe och mackor 😂 Nå, hur som helst – tröjan är skön och behövs här i gamla trähuset ❤

    Uppvärmning pågår för Tor. Hallen var en kombinerad sport- och simhall.

    Idag var jag på jobb här för Nya Östis då Lurens sommarteater hade sin första audition för musikalen Fame som visas i sommar. Teatern visas utomhus i slutet av juni och juli, men de första övningarna och uttagningarna hölls här, på Lovisa Gymnasium.

    Bara det att vara där en timme gav mig massor av ungdomlig energi. Sång, musik, entusiasm, förväntan och spänning låg i en salig blandning i luften.

    Snart dags att få nycklarna

    Nej, det är inte här jag ska bo i framtiden 😂 Det här är Lovisa Gymnasium, skolan där jag tog studenten för 42 år sedan. Här stannade jag för en paus i värmen i går då väninnan och kollegan Pia och jag hade utfört en massa ärenden, både privata och å jobbets vägnar.

    Härifrån är det uppskattningsvis ett par hundra meter till huset där jag ska flytta in.

    Jag får nycklarna i dag och ska då se om det går att få några första foton som beskriver stämningen där. Med hyresvärden ska vi bland annat kolla att bostaden är städad och att allt annat där är i skick.

    Det här är parken som ligger intill gymnasiet. Inte för att jag förr hade lång väg till lummiga parker, men nu blir vägen till dem, och till havet, ännu kortare. Lovisa är staden där mitt ❤ bor. Bästa platsen på jorden.

    Mitt gamla kära gymnasium

    Lovisa Gymnasium. Här blev jag student 1982. Skolan är sig ännu i mångt och mycket lik. Det är härligt att så mycket av det gamla har bevarats. Den nyare flygelbyggnaden har fått hiss, vilket passade mig bra då jag skulle ut. Klarade mig att gå upp till andra våningen genom att ta ett trappsteg i taget och vila lite halvvägs.

    Men se på dessa trappor och det vackra räcket, de härliga fönstren och fina lamporna och målningarna på väggarna.

    Elin, Victoria och jag var här och delade ut Nya Östis i dag. Vår praktikant Annika tog många bra bilder. Det var riktigt roligt att träffas IRL, för annars sker ju vårt jobb för det mesta på distans och kontakten är digital.

    Vi intervjuade elever om deras läsvanor, papper eller digitalt och varför. Skolan hade också besök av Nordplus, det vill säga av elever och lärare från Norge, Island, Danmark och Sverige, så det blev intervjuer även med dem.

    Jag tog bilder då alla elever var på lektioner 🙂 Blir krångligt annars att be om tillstånd att få publicera på bloggen.

    På min tid i skolan fanns det inga myshörnor och ergonomiska gungstolar och andra fräscha möbler i den här aulan. Men tiderna förändras och här är så fint i dag, samtidigt som mycket av det gamla finns kvar, i alla fall arkitektoniskt sett.

    Så här har det alltid sett ut. Höga fönster, inga gardiner tack och lov. Och den där bänken, hur många elever har inte suttit på den?

    Jag glömde ta foto utifrån i dag. Den här bilden togs i januari 2021 av kollegan Pia Calenius. Så ni behöver inte förskräckt tänka ”oj, så mycket snö dom har”. För nu är snön nästan borta. Vi hade sol och cirka 10 grader i dag. Det började blåsa nyss och imorgon ska regnet komma hit från Sverige.

    Skolstart i dag

    Tog de här bilderna tidigare i somras och tänkte att det passar bra att lägga ut dem till skolstarten som sker i dag. Det här är Lovisa Gymnasium och härifrån tog jag studenten 1982. Det har kommit planteringar sedan dess och gräsmattan är mycket vacker nuförtiden. Träden måtte ha vuxit på fyrtio år, men annars är mycket sig likt.

    Det här är vår tämligen nya högstadieskola byggd i trä, Lovisavikens skola heter den. Här fanns förr ett par tegelbyggnader och i dem gick jag mina högstadieår. För riktigt länge sedan fanns här en skola som också var byggd i trä, skulle den ha rivits på 1950-1960-talet?

    Svenska gymnasiet och högstadiet ligger intill varandra och i bakgrunden till vänster skymtar idrottshallen.

    Hälsostegen, dag 12

    Totalt blev det 4478 steg i dag, rekord under mina kampanjdagar. Lite över tusen samlades ihop på dagen under ett arbetsärende och resterande 3200 då jag gick fram och tillbaka till idrottshallen, där Lovisa Tor spelade sin femte innebandymatch för säsongen. I de två första blev det förluster, ganska knappa sådana. De tre senaste har vi vunnit med siffrorna 11–2, 11–3 och i dag vann vi med 10–3.
    Gymnasiebyggnaden ligger granne med idrottshallen.
    Jag blev två gånger erbjuden skjuts hem, och lite frestande var det i mörkret och kylan (+5 grader), men jag var ståndaktig och sa ”tack, det var vänligt, men jag samlar steg” 😀

    Någon kanske samlar på Muminmuggar, nån annan på frimärken, men Carita samlar just nu steg 💪
    Och om någon blir irriterad på mina ständigt återkommande hälostegsinlägg, så är det ju bara att sluta läsa bloggen 🙂