… var jag på i dag i arbetets tecken. Konstnären Kai Nissinen bodde 27 år granne med min mamma, innan han gick bort 2018. Han skapade oljemålningar, akvareller, blyertsteckningar, skulpturer i trä och gips – ja, allt möjligt.

Han hade en stor förkärlek för kvinnokroppen som han tycker är det vackraste som finns.

Jag vet inte varför jag var tveksam inför att publicera den här bilden i Nya Östis. På något sätt känner jag på mig att någon skulle ha tagit illa upp, och då är det onödigt att provocera. Samtidigt är det här ju något helt naturligt, och tavlorna finns på väggen i Galleri Theodor där vem som helst kan se dem.

Kanske skillnaden är att man väljer att gå in ett galleri och ta del av en utställning, medan man som läsare inte kan välja vilka bilder som möter en i tidningen.

Minnesutställningen där är öppen ungefär tre veckor.